Anbytarforum
Geografiskt relaterat => Härjedalen => Landskap => Allmänt => Ämnet startat av: Harald Nordius skrivet 2020-03-02, 17:48
-
Jag försöker sätta mig in i de speciella skatteförhållandena i Härjedalen i äldre tider. Jag har hittat en del på https://wiki.rotter.se/index.php?title=Kronofogdens_i_Härjedalens_fögderi_arkiv (https://wiki.rotter.se/index.php?title=Kronofogdens_i_Härjedalens_fögderi_arkiv) men inte allt. Så här är några frågor.
Röklängder tycks ha gjorts upp alla år, till en början som separata längder, sedan som en kolumn i en gemensam längd. Jag har inte hittat någon förklaring på ordet "rök", men antar att en rök är ett hushåll.
Enligt sidan som jag länkar till tas hustrur upp i kontributionslängderna, men i de jag har sett tas bara söner, mågar, drängar, döttrar, sonhustrur och pigor upp. I den här längden från 1687 t.ex. skattar man en daler för de manliga och en halv för de kvinnliga: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006021_00310 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006021_00310)
Det står också att det inte fanns några jordeböcker men i den här röklängden från 1690 står det att den är examinerad på häradstinget och jämförd med jordeboken och tiondelängden: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005608_00329 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005608_00329)
I den här längden från 1701 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005619_00433 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005619_00433) har ostskatten två kolumner. Om man summerar ser man att 20 enheter i den högra ger en enhet i den vänstra. Symbolen över den högra står enligt "Läsning av gamla handstilar", (Alf Åberg, Stockholm 1971) för "mark". Enligt "mått mål vikt" (Knut Birkeland, Stockholm 1971) användes beteckningen "mark" i Sverige om skålpundet. Det går 20 skålpund på ett lispund, så om man antar att symbolen över den vänstra kolumnen står för "lispund" så stämmer det. Det blir också rimliga vikter om ostskatten ska motsvara ystning av en dags mjölk. Stämmer denna tolkning?
-
RÖK (https://svenska.se/saob/?id=R_4197-0139.6685&pz=3)
1) lant. samling av kärvar (av säd l. lin l. ärter l. fröklöver o. d.), uppställd på visst (i olika trakter växlande) sätt för att torka på åkern;
3) lant. i vissa trakter i sht förr förekommande konisk l. bikupsformig stack av ett jämförelsevis stort antal kärvar
RÖK (https://svenska.se/saob/?id=R_4197-0140.84gj&pz=3)-
(5) -LÄNGD. (rök- 1695 osv. röke- 1695—1753) (förr) förteckning över rökarna o. de för dessa prestationsskyldiga inom ett område;
(5) -MANTAL. sammanfattande, om rökarna (o. de för dessa skattskyldiga) inom ett visst område; jfr rök-tal, sbst.2
(5) -RÄNTA, r. l. f. av en rök utgående grundränta
-
Den första betydelsen är ett helt annat ord med annat ursprung som bara har råkat sammanfalla. Det har inget med detta att göra. Däremot så fanns ju den betydelsen som jag antog i SAOB ser jag nu: (om ä. förh. på landsbygden) (urspr. av ett hushåll bestående) kameral enhet för utgörande av vissa skatter o. pålagor
-
Jag var inte med på den tiden men tror att olika hushåll kunde få betala olika skatt utifrån vad markerna gav. Hur det skedde skulle vara intressant att få veta.
-
Det kallas för grundskatter och dem kan du läsa om här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Grundskatt
Men nu var det skatter i Härjedalen som var ämnet och de skilde sig från resten av landet. Man betalade ingen jordeboksränta och allmogen betalade inte mantalspengar. I stället fanns en del andra skatter, vilket var det jag tog upp i mitt första inlägg.