Anbytarforum

Särskilda ämnen & övrigt => Äldre ord och uttryck => Språk, ord och namn => Äldre ord L - Ö => Ämnet startat av: Klas Englund skrivet 2020-02-16, 22:56

Titel: -vreten, -nåmet, -hagen, -täppan, -backen, -tegen, -ola
Skrivet av: Klas Englund skrivet 2020-02-16, 22:56
Lång rubrik! Jag går igenom dokumenten från laga skifte i en by. Där förekommer alla orden i rubriken som slutled i benämingar på de olika "ägofigurerna". Min undran är: Vad betyder de olika ändelserna? Vad skiljer en backe från en täppa eller hage osv. Ett par andra ändelser känner jag till: -sva = sankt område i skogen, -sveden = där man haft svedebruk. Inom parentes, den lustigaste i byn tycker jag är Gnällola!
Titel: SV: -vreten, -nåmet, -hagen, -täppan, -backen, -tegen, -ola
Skrivet av: Anti Poika skrivet 2020-02-16, 23:29
backe (https://svenska.se/tre/?sok=backe&pz=2) - sluttning
hage (https://svenska.se/tre/?sok=hage&pz=1) - in­hägnad betes­mark
teg (https://svenska.se/tre/?sok=teg&pz=2) - lång­smal del av åker
täppa (https://svenska.se/tre/?sok=t%C3%A4ppa&pz=2) - liten träd­gård
vret (https://svenska.se/tre/?sok=vret&pz=2) -liten åker i skog
Titel: SV: -vreten, -nåmet, -hagen, -täppan, -backen, -tegen, -ola
Skrivet av: Klas Englund skrivet 2020-02-17, 08:39
Tack Anti! Jag håller dock inte med i alla stycken.
Vid denna tid stängde man inte in djuren för bete - man stängde ut dem, i den mån det stängdes. Bete skedde oftast "på skogen". Det som ser ut att klassas som "hage" markeras på kartorna med grönt=skog eller trädbeväxt. Backer verkar inte heller alltid vara lutande. Täppa, jag har något som heter Djupvikstättan som ligger långt från bebyggelse, så trädgård nej, kanske ett potatisland?
Titel: SV: -vreten, -nåmet, -hagen, -täppan, -backen, -tegen, -ola
Skrivet av: Anti Poika skrivet 2020-02-17, 13:40
Man stängde nog ofta in hästen i hagen.
Täppa tycker jag också låter som trädgårdsland eller jordplätt med odling.
SAOB's beskrivningar av äldre tillämpningar av ord är läsvärda.
Backe https://svenska.se/saob/?id=B_0001-0052.N47t&pz=3
HAGFLUGEN, p. adj. (i vissa trakter i Norrl., starkt bygdemålsfärgat) om kreatur: som gärna ”flöjer” över gärdsgårdar.
HAGMARK. med träd glest bevuxen, ofta stenig mark som användes ss. betesmark l. lämpar sig för dylik användning.
HAGSTÖR, r. l. m. (hag- 1749—1907. haga- 1642—1927. hage- 1587) (i vissa trakter, särsk. Norrl., bygdemålsfärgat) gärdsgårdsstör.
HAGGÅRD. (haff- 1587. hag- 1587. hage- 1559 —c. 1660) [fsv. hagha gardher, gärdsgård; jfr d. havgaard, inhägnat stycke jord nära gården]
HAGESYN. (haga- 1645. hage- 1644) (i sht förr) syneförrättning för kontrollerande att ngns hägnadsskyldighet vederbörligen fullgjorts.
 Avledn.: HAGA, v.2 [sv. dial. haga]
1) uppföra gärdsgård; särsk. bildl. (Kung K. XI har) med starkt Beskärm kring all din Hemwist hagat / Din Dyra Döra-wård.
2) i förb. haga in, instänga (kreatur) i en fålla; jfr HAGE 2 d. Haga in får.

https://svenska.se/kontakt/
Titel: SV: -vreten, -nåmet, -hagen, -täppan, -backen, -tegen, -ola
Skrivet av: Klas Englund skrivet 2020-02-17, 14:01
Tack för tipset om SAOB - tänkte inte på den i hastigheten. En sann resurs för språknörden!
... hittade tyvärr inget för -nåmet, ett av områdena heter Träsnåmet, ett annat bara Nåmet. Det är flera åkrar med olika ägare i båda fallen.
Titel: SV: -vreten, -nåmet, -hagen, -täppan, -backen, -tegen, -ola
Skrivet av: Anti Poika skrivet 2020-02-17, 14:39
När det gäller nåmet så är det inte allmänt förekommande. Det hittas antagligen bara i Folkärna.
https://www4.isof.se/NAU/bilder/_s2wx001/411220c1/p4/0000672a.pdf
https://www4.isof.se/NAU/bilder/_s2wx001/411220c1/p4/0000673a.pdf
https://www4.isof.se/NAU/bilder/_s2wx001/411220c1/p4/0000674a.pdf
https://www4.isof.se/NAU/bilder/_s2wx001/411220c1/p4/0001015a.pdf
Titel: SV: -vreten, -nåmet, -hagen, -täppan, -backen, -tegen, -ola
Skrivet av: Klas Englund skrivet 2020-02-17, 14:54
Intressant terori om nåmet - betydligt vanligare är att utägorna heter något med -änge eller -änget. I just denna byn har vi Ersänge som ligger bortanför Nåmet från byn sett. I andra byar har jag sett byns utägor samlade, men varje gård hade sin bit som fick gårdsnamnet som förled. ex. Erikhans änge, Rustas änge. "Mitt" Ersänge har inget med någon Erik att göra, det är ungefär ett dussin delägare där.

Har du någon plausibel teori om Gnällola, som är ett område med åkrar?
Titel: SV: -vreten, -nåmet, -hagen, -täppan, -backen, -tegen, -ola
Skrivet av: Anti Poika skrivet 2020-02-17, 15:03
Det är nog vanligt med gårdsnamn som förled.
Jag får inte upp Gnällola ens i ortnamnsregistret, så jag undrar om du kan länka till någon karta eller bild där du har sett namnet.
Titel: SV: -vreten, -nåmet, -hagen, -täppan, -backen, -tegen, -ola
Skrivet av: Klas Englund skrivet 2020-02-17, 15:19
Akten är 20-FOL-187 i Lantmäterimyndighetens arkiv (Dalarnas län/Folkärna socken) på kartan sidan 2 i akten, namnen finns på sidan 105 & 106.
Gnällola ligger långt till vänster/i nedre halvan av kartan
Titel: SV: -vreten, -nåmet, -hagen, -täppan, -backen, -tegen, -ola
Skrivet av: Klas Englund skrivet 2020-02-17, 15:22
Fel - ska vara sidan 103 & 104
Titel: SV: -vreten, -nåmet, -hagen, -täppan, -backen, -tegen, -ola
Skrivet av: Anti Poika skrivet 2020-02-17, 15:32
Jag ser. Du kan ju fråga Ollars-släkten!
Det är gissningsvis en plats som tagits upp och brukats av någon Olofs Lars som fått ett tillnamn. Vad tror du?
Titel: SV: -vreten, -nåmet, -hagen, -täppan, -backen, -tegen, -ola
Skrivet av: Klas Englund skrivet 2020-02-17, 16:07
Det finns på i början 1700-talet en Olof Larsson och sedan hans son Lars Olofsson som innehaft gården. Så gårdsnamnet har väl sin förklaring, men gnället då? Det är är ju inte sämsta bitarna på trakten. Dom ligger nog i Svältakärret...
Titel: SV: -vreten, -nåmet, -hagen, -täppan, -backen, -tegen, -ola
Skrivet av: Anti Poika skrivet 2020-02-17, 16:17
Gnäll-Erik från gården Gnällunäs, Råby fanns också i Folkärna. Är det i närheten? Olofs Lars hade kanske någon släktanknytning till den gården också? Hade han inte det så är det väl så att han har gnällt sig till de bästa bitarna  :D, men det går ju att spekulera hur man vill. Jag tror på gårdskopplingarna.