Anbytarforum

Särskilda ämnen & övrigt => Södermanland => Läshjälp => Lerbo => Ämnet startat av: Tommy Borlaug skrivet 2019-11-12, 21:33

Titel: Läshjälp
Skrivet av: Tommy Borlaug skrivet 2019-11-12, 21:33
Hej
Finns det någon som kan tyda vad det står i det inringade fältet?
Det är från en födelsebok, Björkvik från 1762. Väldig svårt att läsa tycker jag.
Titel: SV: Läshjälp
Skrivet av: Maud Svensson skrivet 2019-11-12, 22:18
Bilden är inte från Björkviks födelsebok 1762 (C:4). Fel socken eller fel årtal?
Gärna en bild men ange också alltid källan (socken, volym, sida). Alltid lättare att läsa där.
Titel: SV: Läshjälp
Skrivet av: Hans Olof Johansson skrivet 2019-11-12, 22:53
Bilden kommer från Lerbo C:3, s 112.
Titel: SV: Läshjälp
Skrivet av: Hans Olof Johansson skrivet 2019-11-12, 23:06
"26/3 [1762]
föddes Pär Pärssons och Kierstin Andersdotters
son i Wärnstugan som i dopet d. 28 kalla-
des Pär. Witnen trägårdsmästaren Anders
Ram på Lagmansö, drängen Anders Andersson
i Brötjebohl, hustru Kierstin Ohlsdotter i
Myggsätter, pigan Marja Ohlsdotter i Wärn-
stugan
"
Titel: SV: Läshjälp
Skrivet av: Tommy Borlaug skrivet 2019-11-13, 17:23
Tack så hemskt mycket för översättningen. och självklart borde jag ha uppgett källan. men det var några år sen jag va här. Men nu när jag ändå har er experter på tråden. Är det någon av er som kan svara på om man kan hitta varför den här Pehr som föds 1762 tar sig namnet Engström? Kan man hitta sånt i dessa gamla kyrkböcker?
Titel: SV: Läshjälp
Skrivet av: Maud Svensson skrivet 2019-11-27, 10:55
Ett sent svar är också ett svar. :)

Följer du din Per framåt i husförhörs- och flyttningslängder finner du honom förr eller senare antecknad med namnet Engström. Du kan alltså ta reda på ungefär när han började kalla sig så. Men varför han ville ha ett släktnamn och varför det blev just Engström får man ingen förklaring till där.

De flesta hantverkare av olika slag lade så gott som alltid ett släktnamn till sitt patronymikon (= fadersnamn). Det var alltså inte fråga om namnbyte på den tiden. På större arbetsplatser med alltför många Lars Andersson och Johan Persson hände det att arbetsgivaren uppmanade / beordrade dem att skaffa sig särskiljande namn.

”Naturnamn” som Engström, Sundberg, Lindgren, Blomkvist etc var vanligast. Många valde ett namn med anknytning till födelsegården, -byn eller -socknen. 

Före 1901 års namnlag fanns inget namnskydd; inget hindrade att man tog sig ett släktnamn som redan bars av andra. Och ingen ansökan om tillstånd krävdes utan man började bara kalla sig vid det namn man valt.