Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Äldre ord och uttryck => Språk, ord och namn => Äldre ord A - K => Ämnet startat av: Andreas Karlsson skrivet 2018-10-06, 21:34
-
Råneå C:1 (1743-1763), s. 3: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034989_00010 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034989_00010)
Bland dopvittnena för Andreas Fellenius, f. 28 jan. 1746, står det:
i herr Johan Arhusii ställe Per Person ad Kiengis
i hr. Hend: Bomans ställe Zacharias Abramson ad Kiengis
i Helena Stuvarts ställe Per Persons hustru ad Kjengis
Eller har jag läst fel? Av sammanhanget borde det stå "i Kiengis/Kjengis", men det går inte ihop med hur prästen skriver "i" i övriga texten.
-
Jag uppfattar slängen efter a som ett diakritiskt tecken; här en ring över a = å.
Hälsningar
Irene
-
Tack Irene! Har också funderat på det, men tänkte då mer på á eller à.
Hittade ett liknande tecken som en tidig variant av @, nr. två från vänster på denna bild: https://sv.wikipedia.org/wiki/Snabel-a#/media/File:At-sign_evolution.png (https://sv.wikipedia.org/wiki/Snabel-a#/media/File:At-sign_evolution.png)
-
Hej Andreas!
Intressant att se det s k "snabel-a:ets" utveckling, det kände jag inte till.
Det var dock vanligt i den gamla tyska handstilen att prästerna gjorde
slängar från t ex konsonanter som följde på vokaler, de hade ju mycket
skrivarbete och det påskyndade ju arbetet.
Mvh
Irene