Anbytarforum
Geografiskt relaterat => Allmänt => Norrbotten => Landskap => Korpikå Nederkalix på internet => Ämnet startat av: Göran Stenberg skrivet 2008-06-08, 15:19
-
Språkligt är Inibyn ålderdomligt. Det utpekar centrum på ett helt annat sätt än Inigården, om jag nu tolkat Pellijeff rätt.
-
Rent naturgeografiskt eller rättare sagt kulturgeografiskt ter sig marken runt Inibyn, Oppigården och Framigården mer attraktiv än marken norr och öster om Inigården, där berggrunden, dvs utlöpare av Brantåsberget, kommer så nära.
-
För länge sedan diskuterade jag äldre kartors tillförlitlighet och överensstämmelserna med de verkliga markförhållandena med Jan Olov Westerberg, i dag chef för Naturhistoriska riksmuseet. Hans uppfattning var att äldre kartor är förvånansvärt exakta och pålitliga.
(Meddelandet ändrat av GSt den 08 juni, 2008)
-
Om nr 1 skulle vara Inigården, dvs som Boström tänker sig byn, så finns det väl ingen lämplig kandidat för gården nr 6.
-
Märk att kartan ovan är så detaljerad att t o m s k fätå har markerats på västra sidan av älven.
-
Bra Göran, då tror du som jag att kartans 1,2,5 är området som först blev bebyggt.
Beträffande hemmanes numreringar ser de ut som att dessa nummer har ändrats allt eftersom bebyggelsen har utökats. Såg på 1794 års karta där då Inigården finns och den har då beteckningen AB och nr 1.
-
Ja, komplexet Framigården-Oppigården-Inibyn är en naturlig byakärna. Nuv Sandberg-gården Brännan på andra sidan älven har ett gårdsnamn som signalerar svedjebruk. Där har bebyggelsen kommit senare.
Jag tror precis som Du att numreringen ändrats efterhand.
-
En annan egendomlighet i Henry Sandbergs material är gårdsnamnet Fäladsberget, som får ganska stor plats i framställningen. Jag har aldrig sett eller hört detta bebyggelsenamn; däremot är jag medveten om att det är ett naturnamn. Med Fäladsberget menar Henry Sandberg den gård som bebos av fältväbeln Daniel Bodin, f 1761 och avl 1808, fastän Sandberg benämner honom David Bodin. Det är f ö Bodin som gifter sig med Maria Larsdotter Sundberg, som senare gifter om sig med Erik Strömbäck från Gammelgården och flyttar till hennes hemgård Inibyn i Korpikå. (Alla Strömbäckar i Korpikå härstammar från dem.) Jag tror f ö att denna Maria Larsdotter är den första i byn som använder efternamnet Sundberg.
Henry Sandberg uppger även att fältväbeln Bodin är son till soldaten Elias Modig i Övermorjärv. Är denna uppgift korrekt?
(Meddelandet ändrat av Gst den 11 juni, 2008)
-
Hej Göran!
Daniel Bodin är ingalunda son till Soldaten Elias Modig.
Han är född 1760 i Sunderbyn Nederluleå och son till Ingenjören och Lantmätaren Fredrik Bodin och dennes maka Catharina Andersdotter Rutberg.
Daniel Bodin var fältväbel och flyttade 1791 in till Nederkalix och bodde först i Målsön, Ytterbyn. 1795 flyttar han till Korpikå och synes ha köpt en del av hemmanet nr 3 där. Furiren Johan Nyberg och hu Ingrid Nilsdotter kan möjligen ha ägt detta från 1793 och sedan överlåtit till Bodin 1795.
Hustrun Catharina Rutberg dör i barnsäng 1804 när hon får sonen Johan Vilhelm. Fältväbeln Daniel Bodin gifter om sig med Maria Larsdotter från Korpikå. Hon kallar sig Sundberg vid giftermålet. Bodin dör i finska kriget 1808 och änkan Maria Sundberg gifter om sig med Erik Strömbäck från Gammelgården. Hon fick inga barn med Daniel Bodin.
-
Bengt-Göran, tack för intressanta uppgifter om Daniel Bodin! Jag har alltid tänkt mig att han hade en s a s mer ståndsmässig bakgrund. I Åtigården i Korpikå hängde en gustaviansk spegel som skall ha härrört från honom. Den lär ännu finnas kvar i släkten Strömbäcks ägo.
Många hälsningar/ Göran
-
Inga-annorlunda [C:3,s355]: Daniel född d. 1 döpt d. 5 Now:
Far, Extraordinarie LantMätaren Högaktad Herr Friedrich Bodin
Mor, Wälborna frun Inga Cath: Lagerborg
-
Lagerborgarna har funnits på annat håll i Nederkalix. Månne detta bidrog till att Daniel slog sig ned där? Släkten B har senare skrivit sig Baudin och levt kvar i Korpikå ännu på 1980-talet.
-
Jo - denna 'genväg' intresseväckande?
-
Mycket intresseväckande!! Tack! Yngste sonen Johan Vilhelm B, f 1804 och avl 1862, blev enl uppgifter som Elsa Nyström fått av framlidna Gretha Björkmo stadsnotarie i Torneå, där hans änka dog 1880. Här har vi alltså ytterligare en länk mellan Korpikå och Torneå.
-
Här kommer fler barn till Daniel B:
- Fredrika Catharina, f 1/5 1788 i ... i Nederluleå, avl 24/6 1788
- Fredrik, f 15/9 1791 i Målsön i Nederkalix, trol avl som barn
- Johan Fredrik, f ... 1792 i Målsön i Nederkalix, trol avl som barn
- Wilhelm, f ... 1793 i Målsön i Nederkalix, avl där ... s å
- Gustaf, f ... 1794 i Målsön i Nederkalix, avl ... 1795
- Catharina, f ... 1795 i Korpikå i Nederkalix, gift 1820 med lantmätaren Johan Rutbäck i Nederluleå
- Daniel, f ... 1797 i Korpikå i Nederkalix, avl där ... s å
- Fredrika, f ... 1798 i Korpikå i Nederkalix, avl där ... 1799
- Sofia, f ... 1799 i Korpikå i Nederkalix, gift med fanjunkaren Johan Wilhelm Rosen?
- Johan, f ... 1800 i Korpikå i Nederkalix, avl ... där s å
- Gustaf Adolf, f 6/11 1801 i Korpikå i Nederkalix, gift 26/9 1829 m Anna Stina Gahm, bosatt i Korpikå
- Johan, f ... 1803 i Korpikå i Nederkalix, avl där ... s å
- Johan Wilhelm, f ... 1804 i Korpikå i Nederkalix, gift med Matilda Elisabeth Vikgren, bosatt i Torneå, där han var stadsnotarie
Föräldrar till dessa barn är alltså fältväbeln Daniel Bodin och Catharina Andersdotter Rutberg, vilka vigdes i Nederluleå 17/2 1788. Uppgifterna har hämtats ur brev från Elsa Nyström.
(Meddelandet ändrat av Gst den 12 juni, 2008)
-
Namnet Daniel har fältväbeln tydligt fått från moderns släkt ätten Lagerborg. En av hans egna söner får också detta förnamn.
-
Ja, så kan det gå när man blandar ihop hustrurna. Visst var Daniels mor en Lagerborg.
Hon dog i Sunderbyn den 8 nov 1804.
-
Både fru Bodin och mamma Bodin dör alltså samma år, så det är lätt hänt. Jag fäster mig vid att ingen av Bodins döttrar heter Inga som farmor; namnet var antagligen helt ur modet vid denna tid.
-
I Bodins hushåll i Korpikå ingick också hans svärmor från första giftet, nämligen Catharina Larsdotter, f ... 1732 i ..., avl 6/11 1810 i ... i Nederkalix, änka efter Anders Nilsson i Nederluleå. Hon överlevde alltså både sin dotter och sin svärson och fick kampera med sin svärsons andra hustru.
-
PSt Göran: hon kallas 1776-- StjufModer på Rutvik 8 [AI:5a,s357] /DS
-
Ja, jag såg att Anders Nilsson måste ha varit gift tre gånger. Det handlar alltså om samma utvidgade släktbegrepp som vi har i dag. Hur som helst hade hon det säkert bra i Korpikå. Det är en vacker by.
-
Fast Catharina Andersdotter Rutberg borde vara född i just detta tredje gifte. Bonden i Rutvik Anders Nilsson, f 29/10 1700 och avl 11/12 1772, gifte sig 1:o 12/1 1729, 2:o 8/11 1733 och 3:o 12/3 1758. Catharina föddes 7/3 1768 i Rutvik och har alltså Catharina Larsdotter som mor
tror Göran
-
Rätt så, Göran:
styvmor förstås i förhållande till tidigare son/bonden Johan Andersson född 1745 7/2 !
/StigLennart
-
Henry Sandberg vill rekonstruera Korpikås bebyggelse från mitten av 1400-talet och utpekar fem gårdar som byns äldsta, nämligen Gälmans, Inibyn, Sundet, Åströms och Brännan. Jag blev själv väldigt överraskad över Sandbergs uppfattning, då två av dessa gårdar saknas på den karta från mitten av 1600-talet som Bengt-Göran återger ovan och vidare då gården Brännan knappast kan vara primär om man beaktar gårdsnamnet och dess betydelse. Dessutom är det anmärkningsvärt att Framigården, av byborna själva ansedd som den äldsta bosättningen i byn, inte kvalificerar sig till denna grupp av byns fem äldsta gårdar. Min synpunkt att Åström/Nils-Johansa tillkommit först på 1700-talet har jag redovisat ovan.
Ganska anmärkningsvärt är emellertid också att Henry Sandberg tillmäter Åtigården så ringa ålder. Denna gård med centralt läge i byn och med ett ålderdomligt gårdsnamn presenterar Sandberg med en ägarlängd, där förste innehavaren uppges vara Johan Erik Boström, född 1831. Detta är svårt att förstå då gårdsstället finns markerat på nyssnämnda 1600-talskarta liksom på en storskifteskarta från 1794.
Bengt-Göran och jag verkar dela uppfattningen att gårdskomplexet Framigården-Oppigården-Inibyn är Korpikås äldsta kärna. (Leif Boströms tolkning är litet oklar; har den gode Leif missförstått var i byn gården Inigården faktiskt är belägen, dvs än i den dag som i dag är?) Om jag sedan skulle tvingas peka ut en gård som ligger nära Framigården-Oppigården-Inibyn i ålder, så skulle jag nog stanna för just Åtigården. Henry Sandberg vill i stället datera gården till mitten av 1800-talet!
(Meddelandet ändrat av Gst den 12 juni, 2008)
(Meddelandet ändrat av Gst den 12 juni, 2008)
(Meddelandet ändrat av Gst den 13 juni, 2008)
-
Tack Leif för Ditt värdefulla inlägg i dag ang gårdarna i Korpikå under sockenrubr Nederkalix!
Om nu någon händelsevis blivit nyfiken på Åtigården, så går det att besiktiga den på www.kalixbilder.se där kommunens bildarkivarie lagt in ett foto (nr 1288). Gården rymde f ö Korpikås första poststation, inrättad i början av förra seklet.
-
Även naturnamn kan vara fantasieggande. Från Korpikå bys handlingar till laga skifte har jag antecknat Pålsvedjan, dvs en svedja som har med Pål att skaffa, Kinbackgärdan för området nedanför Abrams, Storgärdsbacken för odlingsmarken - den äldsta? - mellan Inibyn, Oppigården och Framigården samt Bertnäsudden för udden framför Framigården, dvs den s k Bertilsudden eller Bersudden som skulle vara byns äldsta boplats enl Böös' berättelse för N J Ekdahl. De två senare namnen har i min barndom ännu varit i bruk.
-
Också Oppigården (Uppigården/Ipigården) hör till de gamla gårdar i Korpikå som Henry Sandberg och Mattias Andersson daterar så sent som till mitten av 1800-talet. Mot bakgrund av bl a det kartmaterial som presenteras ovan är detta ganska anmärkningsvärt.
Mellan Bengt-Göran, Leif och mig själv verkar det dock råda konsensus i den här frågan.
GS
(Meddelandet ändrat av GSt den 28 juni, 2008)
(Meddelandet ändrat av GSt den 28 juni, 2008)
-
Gården Gälmans i Korpikå har väl helt oomkullrunkeligt fått sitt namn efter den soldat Anders Gälman från Vånafjärden el kanske t o m från Näsbyn som med sin hustru Karin Nilsdotter från Vånafjärden blir nytt husbondfolk där i slutet av 1700-talet. (Henry Sandberg och Mattias Andersson uppger att ägarbytet skedde efter Lars Hinderssons död 1813, men detta är fel att döma av ägarlängden till storskifteskartan 1794.)
Henry Sandberg var länge väldigt upptagen av gården Gälmans och vid ett offentligt föredrag i Korpikå på 90-talet utpekade han den som den absolut äldsta gården i byn. Sedan ändrade han sig - precis som en god forskare ofta måste göra - och började intressera sig mer för Sundet.
Att en gård ändrar namn är mindre vanligt men förekommer, i synnerhet då det som i det här fallet rör sig om en ägare med ett mer särpräglat soldatnamn som gör entré i en by med enahanda patronymika. Ändå tycker jag att det vore ologiskt om en mycket gammal gård med ett förväntat väl inarbetat gårdsnamn skulle förlora sitt namn till förmån för ett soldatnamn från Vånafjärden.
Mitt tyngsta argument mot gården Gälmans höga ålder är givetvis att gården helt enkelt saknas på den karta från mitten av 1600-talet som Bengt-Göran presenterat ovan. Leif Boström, forskare av facket, nämner inte heller Gälmans när han behandlar Korpikå i Nederkalix sockens familjer 1539-1739; i övrigt noterar Leif gårdsnamnen i Korpikå.
GS
(Meddelandet ändrat av GSt den 01 juli, 2008)
(Meddelandet ändrat av GSt den 01 juli, 2008)
(Meddelandet ändrat av GSt den 01 juli, 2008)
(Meddelandet ändrat av GSt den 01 juli, 2008)
-
F ö saknar jag databasen Kalixmo, som helt oförtjänt fick rubricera den här tråden med kritiska synpunkter på Henry Sandbergs material om Korpikå. Kalixmos inblandning i det hela var ju bara en länk till Henry Sandberg.
-
För övrigt undrar jag om man inte skall söka ursprunget till det i Nederkalix så kända släktnamnet Rutberg i Rutvik.
Nils Israelsson gifter sig nämligen med Maria Andersdotter från Luleå. Enligt längder i Nederkalix uppges hon född 1711. Deras barn tar sig namnet Rutberg. Troligen är Maria född i Rutvik den 7 jan 1710 med föräldrarna Anders Mårtensson och Lisbeta Jönsdotter. Inga direkta bevis finns för detta, men det är ett uppslag att arbeta vidare på.
(Meddelandet ändrat av bege den 19 september, 2008)
(Meddelandet ändrat av bege den 19 september, 2008)
-
Detta blev dubbelt. Se ovan.
(Meddelandet ändrat av bege den 19 september, 2008)
-
Det är ett bra uppslag! Vi har ju sedan tidigare Unnbom från Unbyn, Antman från Antnäs, Brännvall från Bränna m fl. Det är en grupp namn där förleden tagits från ett byanamn. Namntypen verkar vara produktiv ganska tidigt.
-
Maria Andersdotter var i så fall soldatdotter och Nils Israelsson var soldatson. Kanske ett indicium.
-
Moderator! Går det att ändra den olyckliga rubriken på den här tråden? Den handlar ju inte om databasen Kalixmo utan om en hemsida om Korpikå i Nederkalix. Jag föreslår Korpikå på internet, Korpikå - Mattias Anderssons hemsida el något liknande.
-
Rubriken ändrat till: Korpikå Nederkalix på internet
Mvh
Moderator Norrbotten
-
Den mycket gamla men enl min mening inte primära bondgården Brännan i Korpikå - namnet signalerar ju svedjebruk före bosättning - har f ö just i år avvecklat sitt jordbruk. Vi talar alltså om en bondgård som haft jordbruket som näring åtminstone från 1600-talet.
-
Henry Rönnbäck - författaren till de värdefulla Siknäs-böckerna - har uppmärksammat namnet Granhammar i Korpikå. Jag har också sett det på äldre kartor men uppfattar det som ett ekonomiskt, kameralt namn, som aldrig använts på något annat sätt. Inte heller tror jag att det funnits någon bebyggelse på den mark som avses. Vet någon mer om detta? Man kan ju exv undra över hur långt från byn detta okända Granhammar skulle kunna vara beläget.
-
Fel av mig. Granhammar skall vara Granholmen.
-
Hej, jag söker information om min släkt i Korpikå. Jag är barn till Alf Fjellström (född 1920) och barnbarn till Hilda Maria Johansson (född 2/6 1889 och död 1975). Hon var dotter till Lars Olof Johansson (född 20/12/1858) på Lars Olo's gård, han var son till Johan Larsson, i sin tur son till Lars Riberg (Lejon)Arm på Långstranden. Jag undrar t ex om det finns några historier om denne Lejonarm, och varför Lars-Olo´s gården revs efter lille John Johanssons död. Finns det några traumatiska eller uppseendeväckande händelser i släkten? Hilda Maria led av renlighetsfobi, hon tvättade sig oavbrutet, kunde inte ta i någonting utan att ha papper mellan. Enligt en historia som min pappas syster Mariann berättade, skulle tendensen redan ha funnit i hennes ungdom. Det sägs att när hon tjänade pipa hos en bonde i trakten hade hon borstat och fejat korna så att de lyste övernaturligt i lagården. Jag tror att Hildas familj var troende, möjligen laestadianer, åtminstone är det sistnämnda känt om Hildas syster Alida som blev bondhustru i Storsien. Hilda flyttade från Korpikå från Boden strax vid eller kort före de 20, tillsammans med sin tre år yngre syster Elin. I Boden blev de framgångsrika sömmerskor.