Anbytarforum

Särskilda ämnen & övrigt => Övriga ämnen => 000 Osorterat => Ämnet startat av: Gunnel Hansson skrivet 2017-05-07, 14:15

Titel: Gigaryd, Hjälmseryd - Lena Olofsdotter f. 17 nov 1759 Målen - försvunnen ur husför
Skrivet av: Gunnel Hansson skrivet 2017-05-07, 14:15

Sista husförhörslängden där jag hittar min farfars mormorsmor (tror jag det blir) är 1807 Hjälmseryd /bifogat. Hennes man Pehr Petersson har avlidit 1805 och det finns en indikation att hon flyttade men är tyvärr mycket otydlig.

Trodde hon hade gift om sig med en Gabiel Månsson i Boda men den damen med samma namn var född 1766.

Som vanligt, tacksam för hjälp. Tackar återigen för hjälp. /Gunnel

Titel: SV: Gigaryd, Hjälmseryd - Lena Olofsdotter f. 17 nov 1759 Målen - försvunnen ur husför
Skrivet av: Siv Johansson skrivet 2017-05-08, 17:42

Hej Gunnel, hittar henne i nästa längd Hjälmseryd AI:7 (1809-1813) Bild 144 / sid 136.
Mvh Siv

Titel: SV: Gigaryd, Hjälmseryd - Lena Olofsdotter f. 17 nov 1759 Målen - försvunnen ur husför
Skrivet av: Gunnel Hansson skrivet 2017-05-08, 20:23

Hej och stort tack Siv, hittade henne nu. Har bara en fråga till. Det står Bodaryds Lön högst upp - är Lön förkortning för något?

Hälsningar Gunnel

Titel: SV: Gigaryd, Hjälmseryd - Lena Olofsdotter f. 17 nov 1759 Målen - försvunnen ur husför
Skrivet av: Leif Lundkvist skrivet 2017-05-09, 00:38

Jag funderade också på det när jag tittade. Kan det vara Bodaryds Tån (Ton), dvs marken långt ut på ägorna?

Titel: SV: Gigaryd, Hjälmseryd - Lena Olofsdotter f. 17 nov 1759 Målen - försvunnen ur husför
Skrivet av: Gunnel Hansson skrivet 2017-05-09, 19:55

Det verkar rätt, googlade lite mer och hittade ett par äldre inlägg här på Rötter. Ett av Yvonne Carlsson 2016 där hon besvarar frågan med:

'Byns Tå var helt enkelt den del av byn där de egendomslösa fick slå upp sina små torp och backstugor och var den sämsta marken i byn, som inte lämpade sig så väl för jordbruk. Det är mycket vanligt att uttrycket Byns Tå, eller på Tån används i Älvsborgs- och Skaraborgs län. I andra delar av landet talar man ofta om på socknen eller vid socknens slut.'

Ett annat svar från Stig Svensson för enbart några dagar sedan säger:

'Förr i tiden var det vanligast att alla betesdjur släpptes på skogen. Skogen var ofta mycket gles och hade god gräsväxt. I motsats till dagens förhållanden med inhägnade betesmarker var det åkrarna som var inhägnade till skydd mot de betande kreaturen. Gårdarna låg oftast tätt samlade i byn och området kallat Tå var ett oftast kilformat område i byns utkant gränsande mot skogen (betesmarken). Byns djur betade gemensamt på skogen och släpptes via fägatan genom byn ut genom Tån, och där på Tån samlades naturligtvis korna när de på kvällen ville bli mjölkade.'

Toppen information återigen från Rötter. /Gunnel