Anbytarforum
Geografiskt relaterat => Socknar => Norrbotten => Landskap => Hietaniemi => Ämnet startat av: Lisa Lundholm skrivet 2008-05-09, 22:53
-
Vet någon varför det står Rysk eller Svensk på gårdarna i hfl. Ibland står det en anteckning om moderskyrkan. Tillhörde så många den ryska kyrkan eller vad är det frågan om?
-
Lisa
Jag har i ett mail till dig försökt förklara detta med noteringarna rysk, svensk,finne etc i Tornedalens gränsförsamlingar men jag är inte speciellt hemma på detta så jag hoppas någon med kunskap i ämnet griper in och hjälper dig. Jag skulle inte ha något emot att själv också få veta lite mer.
Doris
-
Är det inte helt enkelt så att försmlingarna längs Torneälven låg på båda sidor om älven och efter kriget 1808-1809 så blev ju Finland ryskt och därmed blev de gårdar som låg på finska sidan ryska.
-
Handlar det kanske om gårdar på svenska sidan men avser vilka som använder en kyrka på svenska sidan av älven resp har tillstånd att betjäna sig av en kyrka på ryska, dvs finska, sidan av älven??
GS
-
Och man noterade även barnen födda på svenska eller Ryska sidan.
Här noteringar från 1814 i Hietaniemi.
(https://forum.rotter.se/discus/messages/44/151432.jpg)
-
Ja, det är precis så som BeGe säger; d v s att de markerade i kyrkoboken vilka gårdar som efter 1809 kom att ligga på ryskt område.
Man ser det väl i samtliga församlingars böcker efter Torneälven? Jag har inte kollat dem alla, men jag utgår från det.
Hälsar
ST
-
Tack för informationen - men noteringen finne betydde väl inte alltid att man var finländare. Det kunde väl ibland betyda att man var finsktalande. Rätta mig gärna om jag har fel.
hälsn.
Doris
-
Hej Doris,
nej, noteringen finne betyder inte alls att de var finländare. Inte på något vis. Det epitetet är enbart knutet till språket, d v s finska tungomålet. Det ansågs uppenbarligen - och kanske med rätta? - att svenskarna inte behövde anges såsom svenskar eftersom man ju befann sig i Sverige. Så, i stort sett alla som levde och verkade där var följaktligen svenskar. Men... tyvärr... alla invånarna talade ju inte svenska språket.... och det måste ju nödvändigtvis markeras på något vis. Så på dem det står finne antecknat efter, är en markering på att de ansågs som finnar p g a att de hade finskan som sitt språk. Om än inte som modersmål?
Men detta ska alltså inte kopplas ihop med nationaliteten. Finne är en finskaktig person till sitt språk, och kanske även till karaktär?
Ungefär så har det antagligen gått till. Det skulle vara intressant att veta om det gick ut något påbud om detta, att de finsktalande/finskaktiga invånarna skulle markeras såsom just det? D v s finne.
Undrar var de drog gränsen mellan en svensk och en finne? Det fanns säkert några tornedalingar som hamnade mitt emellan?
Ja, jag har inte analyserat detta spörsmål mera än så här.
Kör försiktigt,
ST
-
Jaha, det har jag inte tänkt på, att Finland tillhörde Ryssland och att gårdarna där på andra sidan älven upptogs i våra husförhörslängder. Har man sen inte varit i de byar man forskar om och inte har en bild av dom så är det nog lätt att de bara blir bynamn på pappret. Jag tror att jag måste ta mig en runda i Tornedalen i sommar och kolla in alla byar på plats! Tänk hade vi haft släktforskning som ämne i skolan redan från mellanstadiet så hade ämnena Historia och Geografi varit såå mycket mer intressanta. Tack för alla svar!
-
Ja, varför inte börja på lågstadiet: intervjua föräldrarna och far-, mor-dito,
rent av få dom att plita ihop nåt i en pärm att jobba vidare med senare i livets skola !
Varma Hälsningar /StigLennart
-
Tack Bengt-Göran för värdefulla fakta! Men hur länge pågick denna s a s gränslösa kyrkobokföring, dvs när fick de stympade församlingarna på finska sidan en helt fungerande kyrkobokföring?
GS
(Meddelandet ändrat av Gst den 12 maj, 2008)
-
Hej
Gränsdragningsprocessen är väl beskriven i http://epubl.luth.se/1402-1773/2006/036/LTU-CUPP-06036-SE.pdf.
Det var ju människor som ägde mark på båda sidor mm.
/Sven
-
Hejsan! I åtminstone Hietaniemi fördes de ryska byarnas befolkning in i kyrkböckerna fram till 1820. Det var först då som byarna på andra sidan älven fick egen församling och präst.
Mvh Katrin
-
Tack Katrin! Ja, de flesta församlingskyrkorna låg ju på svenska sidan av älven. Det stora olyckliga undantaget är väl Nedertorneå kyrka som byggdes eller ombyggdes med stora kostnader omkr 10 år innan socknen delades.
Många hälsningar/ Göran
-
Göran!
Var det inte så att befolkningen på den svenska sidan fick nyttja Alatornio/Nedertorneå kyrka på finska/ryska sidan fram till dess att Haparanda fick en egen kyrka - minns inte året ev. 1828?
mvh
Doris
-
Var det inte 1825? Ladda ner och läs den där pdf:en, mycket intressant läsning. Den är lite felpaginerad, men från sidan 26 finns det du vill veta
mvh Katrin
-
Jo, 1825 byggdes Haparanda kyrka:
Den gamla kyrkan i Haparanda som byggdes 1825 brann ner 1963. Denna kyrka stod på den nuvarande klockstapelns plats. En modell av den gamla kyrkan är utställd i vår nya kyrka.
Efter branden tog det drygt tre år av projektering och ett år av byggnation innan den nya kyrkan kunde invigas Pingstdagen 1967 av Biskop Stig Hellsten.
Denna kyrka är unik i sin stil. Arkitekten Bengt Larsson från Stockholm har kallat sitt förslag för Rent Hus. Enkelhet, renhet och funktion kännetecknar kyrkobyggnaden.
-
På finska Nedertorneå kyrkogård finns f ö en fin minnesvård över Nikkala-bor som drunknade vid kyrkfärd under den här olyckliga tiden då man fick åka till Ryssland - höll jag på att skriva! - för att höra Guds ord.
GS
-
Hej!
Söker föräldrar och syskon till Erik Olofsson Baas född 1690.
Mvh
Mona-Lisa
-
Stig Ronnegren har i ett vänligt e-brev påpekat att de olycksdrabbade nedertornebor som vid midsommar 1818 skulle besöka finska Nedertorneå kyrka men drunknade på färden inte kom från byn Nikkala utan från byn Säivis. Stig har fler uppgifter om olyckan. Tack Stig!
Göran
(Meddelandet ändrat av GSt den 09 juni, 2008)
-
Erik Olofsson Baas:
Erik Wahlberg anger i sin utredning av släkten Noppa (som dock är behäftad med en del fel), att Jöns Nilsson Immo (*1658, +1740 17/2) hade en bror vid namn Olof, vilken i sin tur hade sönerna Henrik, samt Erik, vilken var soldat Baas. Wahlberg anger att Jöns (och därmed också Olof) var söner till Nils Larsson (Noppa) i Alkkula.
Så långt Wahlberg. Jag finner det personligen mycket osannolikt att Jöns och Olof Nilsson Immo skulle vara söner till Nils Larsson (Noppa). Om så vore fallet, skulle deras äldste bror, Per Nilsson Noppa, vilken blev husbonde på Noppa gård i Alkkula 1639, ha varit minst 40 år äldre än Jöns Nilsson Immo. Det är förstås möjligt, men med tanke på att Per Nilsson Noppas far, Nils Larsson (husbonde på Noppa gård 1596-1635) bör ha varit född senast på 1570-talet, skulle han alltså ha varit 80-90 år gammal vid Jöns Nilsson Immos födelse.
Själv finner jag det troligare att Jöns Nilsson Immo och Olof Nilsson Immo var söner till Nils Hindersson, vilken var husbonde på Immo gård i Alkkula 1671-88, och sonsöner till nämndemannen Henrik Persson Immo, husbonde på Immo gård i Alkkula 1644-69. Denne Henrik Persson ser ut att ha efterträtt änkan Ella på gården. Hon ser i sin tur ut att ha varit änka efter Per Henriksson, husbonde på gården 1607-35. Antagligen var Per Henriksson och Ella nämndemannen Henrik Perssons föräldrar. Per Henriksson var antagligen son till Henrik Persson, nämnd 1571-1605; samt kanske sonson till Per Ersson, nämnd 1539-65. Jöns Nilsson Immo tar Nils Hinderssons plats i mantalslängderna från och med 1690.
Olof Nilsson Immo var husbonde på en del av Immo gård i Alkkula 1695-98.
Gift med Margareta, husbonde på Immo gård 1699.
Barn (enligt Erik Wahlberg):
1. Henrik
2. Erik Baas. Soldat.
MVH
Erik Kuoksu
(Meddelandet ändrat av ekuoksu den 21 juli, 2008)
(Meddelandet ändrat av ekuoksu den 21 juli, 2008)
-
Släkten Toljus har då och då tagits upp här på Anbytarforum. Den förste släktmedlem som det finns en helt säker (med de vanliga reservationerna mot termen säker, naturligtvis) koppling till är Per (Peder) Olsson Toljus, husbonde på Toljus gård i Niemis 1665-75 och gift med Margareta, husbonde på gården 1678-92.
Jag har antagit (som en hypotes) att Per är identisk med den måg, som omnämns på gården under några år vid mitten av 1650-talet, under den tid när gården stod under Pers företrädare Erik Olofssons (husbonde 1623-60) husbondeskap.
Nu hittade jag för några dagar sedan uppgifter på Internet om att Per Olsson Toljus skall ha varit Erik Olofssons sonson. Han skall enligt dessa uppgifter ha varit son till de för mig okända Olof Ersson Toljus och Margareta, och sonson till Erik Olsson Tollius Tulkki - rimligen den Erik Olofsson, som var Pers företrädare på gården. Pers hustru, vilken om min hypotes om Per som måg till Erik Olofsson skulle vara riktig, borde heta Margareta Eriksdotter, skall enligt hemsidan jag refererar till ha hetat Margeta Henriksdotter.
Finns det några bevis på eller indicier för att Per Olsson Toljus var sonson till Erik Olofsson? Vad säger Erik Wahlberg om Per Olsson Toljus ursprung?
Har någon några idéer?
MVH
Erik Kuoksu
-
... Något som kanske kan tala för att Per Olsson Toljus inte gifte sig till gården, är, förresten, att hans änka efterträds på gården av en Erik Olsson Toljus (husbonde 1694-98). Kanske var denne en bror till Per, om han nu inte är identisk med Pers sonson Erik Olsson Toljus, vilken ser ut att vara husbonde från och med 1703 (Han efterträdde detta år Olof Persson Toljus, husbonde 1699-1701, samt sin syster? Ella, husbonde 1702).
E.K.
-
Hej!
Blir lite konfunderad över till vilken socken(fs) man skall föra olika byar.
Har sett t.ex Alkula,Hietaniemi och Alkula,Övertorneå??
Kan någon ge mig en förklaring?
Berit Lindblom
-
Svenska Alkkula förs nog till Hietaniemi, men Alkkula på östra sidan av älven är kyrkby i finska Övertorneå.
-
Söker föräldrar till Johan Petter Persson Arm 1855-08-12, född i Hietaniemi, bosatt med familj i Orrträsk, Nederkalix, finns där på A1:10D sid 710. Finns någon som kan hjälpa mig komma vidare så vore jag mkt tacksam/Bengt
-
Bengt! Min helt okvalificerade gissning är att han är född i Kukasjärvi, nämligen i byadelen Taipale, men att fadern kom från Korpikå i Nederkalix och var en ättling till en soldat Riberg Arm där.
Jag hoppas att någon annan vill och kan komplettera.
-
I Folkräkningen 1890 finns en Petter Larsson Arm och en Kajsa Lena Zachrisdotter boende i Kukasjärvi, dvs här Taipale. Tror Du att de kan vara lämpliga föräldrakandidater??
-
Hej Göran! Tack för tipset. Du prickade helt rätt, bortsett från att mamman hette Johansdotter. Fick även med syskonskaran på A1:7 sid 200. Än en gång mkt tack för hjälpen - det gick som på räls/Bengt
-
Gården i Orrträsk heter Knösen eller Isigården och där bor ännu ättlingar till Johan Petter Persson Arm. (Hans barn kallade sig blott och bart Johansson.)
Soldaten Lars Riberg Arm eller t o m Lejonarm bodde dock i det som av vägverket benämnts Västra Korpikå, nämligen på en backe vid en odling som kallas Långstranden; man kan ana rester efter ett torp.
Men nu har vi lämnat Tornedalen, upptäckte jag.
(Meddelandet ändrat av GSt den 17 november, 2008)