Anbytarforum
Personrelaterat => Släktnamn => Allmänt om adel => Ämnet startat av: Kai Thurfors skrivet 2017-01-12, 09:51
-
Hej,
Ibland står det i en beskrivning av en person i t ex Elgenstierna, "N N till gård A och gård B". Har hittills trott att det bara anger var personen i fråga skrivit olika dokument. Kan det möjligen också ibland avse att ange sätesgård(ar) eller ska det alltid bara läsas som vid olika tillfällen angivna "avsändaradresser" (som givetvis också kan vara sätesgårdar)?
-
Kan det betyda någon form av tillhör, dvs någon form av ägarskap/besittningsrätt?
-
Menar du att man skulle kunna ersätta det exempel jag angav med "NN ägde gård A och gård B"? Det är nämligen vad jag avser att göra. (För en läsekrets av icke-släktforskare säger ju "till gård A och B" ingenting).
-
Jag grundar mitt inlägg på den gamla lagtexten "gånge hatt till och huva ifrån (https://www.google.se/search?client=safari&rls=en&q=g%C3%A5nge+hatt+till+och+huva+ifr%C3%A5n&ie=UTF-8&oe=UTF-8&gfe_rd=cr&ei=ZYZ5WPndHcWq8wfchY64BA)". Men jag vet inte om Äga är rätt ord för en sätesgård. Det man äger kan man väl sälja, men kunde man sälja sin sätesgård?
-
De gårdar som adelsmän skrev sig till utgjorde deras sätesgårdar (säterier) och de var befriade från skatter och räknades som "ypperligt frälse", och undgick därmed att drabbas av de extraskatter som kronan till följd av sina finansiella problem tvingades uttaxera under 1600-talet. De frälsehemman som inte utgjorde säterier betalade även extraskatterna.
-
För att göra alldeles klart: I mitt exempel i frågan så menar du alltså att gård A och B var hans sätesgårdar?
-
Nej, så enkelt är det nog inte men det borde ju finnas någon här som verkligen vet.
Eigenstierna volym 2, sid 4 och 5. Där finns släkten von Greiff. I Tabell 1 finns Bagislaf Johan von Greiff. Han har två söner:
Gustaf Johan von Greiff, född 1718
Christer Fromhold, född 1719.
Gustaf Johan (Tabell 2) med familj är skriven på Gillberga i Dingtuna socken (enligt kyrkböckerna). Hans son Carl Gustaf von Greiff, f 1745, övertar Gillberga efter faderns död 1787. Ingen av dem har något "till".
På Christer Fromhold i Tabell 6 på sid 5 står det "till Gillberga i Dingtuna socken". Men det var ju hans äldre bror som ägde Gillberga och jag kan inte se att han någonsin var skriven där. Så åtminstone i detta fall kan till inte betyda äga. Christer fick för övrigt högre militär rang men dog före sin äldre bror.
Så frågan kvarstår: Vad anger ordet "till"?
-
Äldre frälsesläkter undviker konsekvent att använda "till". Har kollat några exempel som finns både i Elgenstierna (Elg) och Äldre frälsesläkter (ÄSF):
Erik Åkesson (Tott af Skedebo/Tott) tab 7: Elg "till Bavelse i Tybjergs härad, Danmark" blir i ÄSF "skrev sig till Bavelse på Själland"
Axel Pedersson (Tott af Skedebo/Tott) tab 1: Elg "till Härlöv och Lillö i Åsums sn (Krist.)" blir i ÄSF "Hans sätesgård var det fäderneärvda Härlöv i Norra Åsums sn" ... och "Ägde även andra gårdar ..."
Åke Axelsson (Tott af Skedebo/Tott) tab 6 resp tab 1: Elg "till Hjuleberg i Abilds sn (Hall.)" blir i ÄSF "Hans sätesgård var Hjuleberg i Abilds sn"
Tönne Eriksson (Tott af Skedebo/Tott) tab 3 resp 10: Elg "till Skebo (Skedebo) ... samt Berga, båda i Ununge socken, som han tillbytte sig av konung Johan mot Stora och Lilla Benhammar" blir i ÄSF "Hans sätesgård var 1579 Knivsta i Knivsta sn ..., 1581 Benhamra i Vada sn ..., 1590 Skeboholm i Ununge sn ... och till sist Berga i samma sn
Sten Bengtsson (Ulv): Elg i Ulfsax tabell 2 "till Stäflö i Åby sn" blir i ÄSF Ulv tabell 20 "Hans sätesgård var Stävlö i Åby sn"
Teori: Genealogerna behövde för ett par hundra år sedan ett sätt att skilja NN1 från NN2. Man använde "som skrev sig till gård A och B" för att ange att han i brev eller dokument skrivit att han fanns där. Man tröttnade på att skriva så och skrev bara "till". Den gård adelsmannen skrev sig till var ofta, men inte alltid, sätesgården.