Anbytarforum
Personrelaterat => Kända personers anor => Övriga kända personer => Ämnet startat av: Sandra Björnesjö skrivet 2017-01-11, 20:16
-
Hej!
Jag har en gammal "nöt" som jag försöker knäcka. De flesta som forskat i Småland
har stött på prästsläkten Duraeus. Den oslagbara följden av kyrkoherdar i Kristdala socken 1582 - 1953. Samma familj i 371 år.
Anfadern till dessa, Herr Bertil i Torpa, hade en son Christoffer Hård. Dennes tre söner latiniserade efternamnet Hård, som då blev Duraeus.
Herr Bertil, som kallades så på grund av att han var kyrkoherde i Torpa socken och därtill prost i Kind och Ydre, hette Bertil Bertilsson. Han kallade sig själv Bartholdus Bartholdi. Kind och Ydre ligger i Östergötland och i Linköpings Stift.
Bertil föddes cirka 1490. Blev prästvigd i Katolska Kyrkan. Kyrkoherde i Norra Vi, då benämnt Vi, år 1524. Han utsågs till prost i Kind och Ydre 1540. Biskop i Linköping var vid denna tid den kände Hans Brask.
Nöten att knäcka består av några frågetecken. Celibat gällde för prästerna i Katolska Kyrkan vid denna tid. Däremot inte i Gustav Wasa´s nya statliga kyrka efter
ett beslut februari 1529. Bertil kan ha ingått äktenskap efter februari 1529. En son Christoffer skulle då rimligtvis kunna vara född 1530. Det finns inga bevarade födelseböcker i socknarna. Inte heller någon vigselbok. Jag har ännu inte funnit någon uppgift om hustru till Bertil. Var Bertil´s familjenamn Hård eller var det hustruns? Sonen kan ju ha tagit hennes namn. Hade de flera barn? Var föddes Christoffer? I Torpa?
Det finns en uppgift om att Bertil´s mor skulle heta Elisabet Knight, men verifiering
har jag inte funnit. Vem var hans far? Till saken hör att det för prästvigning i Katolska Kyrkan då, liksom idag, krävdes akademiska studier. Det betydde flera års vistelse utomlands. Ofta i Tyskland och därmed föräldrar som hade god ekonomi.
Någon som rår på "nöten"?
Sandra
-
Det är egentligen ingen nöt. De svenska sockenprästerna fick sin utbildning i stiftsstädernas domskolor; akademiska studier var det inte fråga om. Det var endast de som hade mer vittgående ambitioner som begav sig utomlands - det var inte minst kostsamt. De svenska sockenprästerna levde formellt i celibat, men hushållerskor var inte ovanliga, och med dem hade präster barn. Så torde också vara fallet med herr Bertil.
Om Bertils familjeförhållanden i övrigt är ingenting känt; din nämnda uppgift om hans mor hör hemma i fantasiernas värld. Sonens tillnamn behöver inte ha någon som helst historia. Han var militär, "befälhavare vid livdrabanterna" (præfectus stipatorum regiorum), vilket i sig kan ha genererat ett tillnamn. Om släktens ursprung och första led, se Sven Bankeström, Från flydda tiders Kristdala och Tunalän. (I) (1982), s. 133.
-
Hej Bo!
Tackar för ditt snabba svar. Intressant. Det kan mycket väl vara som du skriver, att
Herr Bertil hade ett barn utom äktenskap. Han skulle också kunna vara gift efter
celibatets borttagande i februari 1529. Det lär vi aldrig få veta.
Jag har nu läst i Bankeströms bok om sonen. Det är uppenbart så att namnet Duraeus skapades av hans söner. De tre prästerna. Beträffande prästernas utbildning vid denna tid tycks det ha varit olika krav i de katolska stiften. Den frågan och även någon mer information om Herr Bertil borde kunna finnas i arkiverade handlingar från Katolska Kyrkans Stift i Linköping. Ifall nu något finns kvar och inte förstördes. Kanske något kan finnas i Riksarkivet?
Sandra
-
Du behöver nog sätta dig in i både kyrkohistoriska och arkivförhållanden. Jag rekommenderar att du läser Herman Schücks Ecclesia Lincopensis (1959).
-
Tack för tipset! Den skall anskaffas. Man lär så länge man lever.