Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Övriga ämnen => 35 Äktenskap => Ämnet startat av: Anders Karlsson skrivet 2008-07-22, 14:28
-
Hej,
Tänkte starta ett ämne om vigslar. I Ramsta E:1 1746-1861 (GID: 2184.16.71700) finns bland annat vigseln mellan tolvmanssonen Lars Ludvigsson och Kajsa Larsdotter, samt mellan soldaten Jan Tjock(?!) och Stina Andersdotter. I båda fallen finns det noteringar under kolumnen Bewis:
af d 6 Sept: 1779 ifr Hageby
af d 4 Oct: 1779 ifr Hageby
Också på följande sidor nämns ibland detta med bevis. Är det någon som vet vad detta bevis var för någonting? Det finns även en kolumn som kallas Afwittring. Vad kan det vara?
Mvh
Anders Karlsson
-
Avvittring = avskilja makes eller makas och arvingars del i oskiftat bo. Änkling eller änka får inte ingå nytt äktenskap innan avvittring är gjord; regeln upphör 1915 (källa: Ordbok för släktforskare, Kent Andersson & Henrik Anderö, femte upplagan, 2006)
Anbytarforum » Hur gör jag? (Metodfrågor) » Var hittar jag en avvittring? (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=59189)
Hälsningar,
Eva
-
Hej,
Här kommer en annan fråga om vigslar. Vad innebär begreppen brudsäta, talman och svarman? Se Ramsta E:1 1683-1696 (GID: 2184.16.68500).
Mvh
Anders Karlsson
-
Brudsäta (Gammalsv. brudscetä], qvinna, som vid
bröllop kläder bruden och sitter närmast henne. I
samma mening förekommer ordet brud-f ram ma
(Gammalsv. bruftframma, sannolikt af frioemia,
hjelpa fram).
http://runeberg.org/nfas/0592.html
Vänligen,
Olle Elm
-
Hej,
Tack för svaret. Hittade detta i SAOB:
Talman
(förr) om person som ansvarade för arrangemangen vid bröllop l. begravning o. dyl. (o. äv. hade till uppgift att hålla tal (jfr 3 ));
3) (?) person som håller tal, talare (se d. o. 2 ). LUCIDOR (SVS) 277 (1672 ). Hwad Oratorer och Talmän hafwa förmält om sättet, til at wäl utföra ett tal. LUNDBERG Erasmus 161 (1728 ). Jag gör som andra talemän: / Bevisar att jag bör ej tala, / Och talar oupphörligt sen. LEOPOLD 2: 343 (1802 , 1815 ). Första talet för dagens pristagare gällde professor Eucken. Professor Hjärne var talemannen. NDAVL 1908 , nr 290 B, s. 2.
Tyvärr har jag inte hittat någon förklaring av svarman än...
Mvh
Anders Karlsson
(Meddelandet ändrat av andkar den 02 januari, 2009)
-
Hej
Var det vanligt att kronofogden vigde folk? Om inte är det någon som vet varför han i mitt fall har gjort det.
Hälsningar
Gullmaj
-
När inträffade detta? Och var?
-
Hej Elisabeth
Personerna Per Persson Gran och Maria Larsdotter vigdes 19140323 i Malmö St Johannes. Uppgifterna i SCB
Hälsningar
Gullmaj
-
.... vilka var personerna som vigdes?
Du skriver 'i mitt fall'. Inte blev väl Du vigd av en kronofogde?
Jag uppfattar det som, att någon annan blev vigd på det sättet!
Rent teoretiskt skulle en kronofogde ha kunnat få vigselrätt, när borgerliga vigslar tilläts. Var det ändå inte så, att häradshövdingar och borgmästare var de första som fick borgerlig vigselrätt?
-
Antagligen var det en borgerlig vigsel, när det var så pass sent. Står det inget om det i utdraget? Borgerliga vigselförrättare var ofta borgmästare, men andra myndighetspersoner kunde också få vigselrätt, särskilt i en så pass stor stad som Malmö.
-
Tack Elisabeth och Christer för att ni tagit er tid. Var mest nyfiken på om en kronofogde fick viga folk. Och om kronofogde 1914 var som kronofogde i dag. Det var kanske en borgerlig vigsel. Men det står det inget om i SCB. Bara att vigselförättaren var kronofogde och att attest skickats av kronofogden och så datum.
Hälsningar
Gullmaj
-
Hej
Hittade några fler vigslar i Malmö 1914, i samtliga har kronofogde Gustaf Olsson i Oxie och Skytts fögderi varit vigselförättare. Kallas borgelig vigsel, i ett fall var en av de vigda ej konfirmerad i ett annat ej döpt. Kan det hänga ihop med detta? Att det blev kronofogden som fick ta de vigslar där kyrkan inte ville vara inblandad?
Lasse
-
Hej Gullmaj.
Det var vanligt att frikyrkliga vigdes först borgligt hos kronofogden (det civiläktenskapet) och sedan kyrkligt i den egna församlingen. Frikyrkliga pastorer hade inte vigselrätt förrän i mitten av 1950-talet. För giltigt äktenskap valde man då att vigas borgligt, i Svenska stadskyrkan var otänkbar att vigas.
//Lennart
-
Hej Lennart
Per och Maria gifte sig i St Johannes församling i Malmö och det Svenska stadskyrkan. Kronofogden fick kanske rycka in och viga ibland. Båda var döpta men om de var konfirmerade vet jag inte. Det står en text över vigseldatumet som jag inte kan läsa. Malmö St Johannes vigda SCB GID 2757.2.20600
Hälsningar
Gullmaj
-
Gullmaj.
Per och Maria var folkbokförda i S:t Johannes församling, men det betyder inte att de gifte sig i svenska statskyrkan. Bläddra lite i SCB-boken så ser du att det finns flera par som är vigda av andra än pastorn i församlingen. På föregående sida finns t ex två judiska par som vigdes av rabbinen och då var det inte fråga om att rabbinen ryckte in. Oavsett vilket kyrkligt samfund man tillhörde, så sköttes folkbokföringen av statskyrkan fram till halvårsskiftet 1991.
-
Tack Kristina för intressant upplysning. Detta hade jag ingen aning om.
Hälsningar
Gullmaj
-
Hej! Undrar lite generellt om vigslar förr. Vart gifte sig till exempel en statdräng på 1800 talet? I kyrkan?
Berodde det på status om man vigdes i kyrkan? Och vart gifte man sig annars?
MVH Jonatan Hilding
-
1600- och 1700-talen var de stora bondbröllopens tid, även om säkert många mindre bröllop förekom. Vigseln förrättades i sockenkyrkan i regel direkt före söndagens gudstjänst, och efter predikan och eventuellt nattvardsfirande sjöngs brudmässan. En bit in på 1880-talet avtar antalet vigslar i kyrkorummet. I städerna är det då ”arbetarklassen” som vigs i kyrkan och inte längre i samband med söndagens gudstjänst, medan ”överklassen” arrangerar vigslar i hemmen. Samma utveckling sker på landsbygden där storböndernas döttrar vigs hemma medan de trångbodda och lågavlönade vigs i prästgården.
(Nationalencyklopedin, www.ne.se/rep/vigselsedernas-svenska-historia-när-bröllopsklockor-ringa)
-
Okej! Tack för svaret!
MVH Jonatan Hilding