Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => 35 Äktenskap => Övriga ämnen => Lysningar, vigslar, skilsmässor, havandeskap => Ämnet startat av: Stefan Simander skrivet 1999-11-10, 03:35
-
Först vill jag bara nämna att domkapitlens
material utgör fantastiska källor för
trolovningstvister (ofta brutna äktenskapslöften,
med eller utan lägersmål), äktenskapshandel (med
oenigheter kring form eller gåvor),
tillrättavisningar för stridande makar,
skilsmässor, giftermål mellan släktingar (ofta med
redogörelse för släktskapet), etc.
När det gäller havandeskapsålder, lysningar och
giftermål för förstagångsföderskor finns det
historiska undersökningar gjorda och uppsatser
skrivna på 1970-talet av bl a Maj-Britt Gassby och
några till (Åhlander?). Bland de resultat som kom
fram har jag ett svagt minne av att det fanns
skillnader mellan de strikt kontrollerade
godsområdena i Södermanland och de mer fria
områdena i Hälsingland, när det gällde:
1. mödrarnas åldrar vid första havandeskapet
2. tvånget att gifta sig innan barnet föddes
3. när man gifte sig under året
Finns det några som känner igen detta (och som kan
redogöra för forskningsläget)? Hur stämmer detta
överens med dina erfarenheter från de olika tider
och olika bygder du undersökt?
Till sist en liten kyrkboksnotis från Rimbo. Inför
en biskopsvisitation har prästen bland flera andra
spörsmål noterat ett fall där en trolovad man inte
ville ingå äktenskap. Huru skola vi med detta
förfara? Biskopens svar löd: Han ska stå vid
sitt ord eller skola hans huvud bliva skild från
hans kropp. Prästens sista tillägg: Straxt därpå
blev de båda sammanvigda. Man kan ju undra hur det
äktenskapet gestaltade sig?
-
Hej!
Jag har lagt märke till att vigseldatum för ett mycket stort antal av mina förfäder är annandag jul (26/12). Kan någon upplysa mig om detta var ett allmänt spritt bruk och i så fall vad det grundar sig på för motiv? Själv spekulerade jag i att många (detta gäller på landsbygden i mitt fall) inte kom till kyrkan så ofta men dock till jul och att man då passade på(??). Hypotesen är på intet sätt välgrundad och det vore tacknämligt om jag finge en bättre förklaring till fenomenet!
mvh
Rolf
-
Vid mitten av 1700-talet hittar jag i Göteryds socken (Kronoberg), lite uttryck som prästen har antecknat vid giftmål. Bl.a står det: 1) utan skrud, 2) med skrud, 3) med skrud och brudkrona,
4) ante naptis gravida ?. Varför skrev prästen ned detta? Och vilken praktisk betydelse hade dessa omnämnanden?
-
Anledningen att prästen skrev ned detta var väl för att se så barnen inte föddes för tidigt efter vigseln.
Liknande uppgifter finns i Rengsjö vigsellängder under 1700-talet.
-
»Ante naptis» skall snarare vara »ante nuptias», alltså »före äktenskapet».
-
Hej Ronny!
Brudkronan är en symbol för renhet. Om bruden bar brudkrona visade hon därmed att hon fortfarande var jungfru.
Hur kontrollerades detta? Jag kan inte detta så bra, men ett ord som deflorera dyker upp i mitt huvud, vilket innebar att prästen rent faktiskt kontrollerade om bruden faktiskt hade mödoms-hinnan kvar (tror jag). Kanske kan någon hjälpa till med mer detaljer?
Min gissning är att dina kategorier representerar följande 4 brudar
1. Kvinna som fött barn (änka, kvinna som fött utomäktenskpligt barn)
2. Kvinna som ej fött barn, men vid kontroll eller genom egen muntlig uppgift sagt sig ej vara jungfru.
3. Kvinna som bevisats vara jungfru.
4. Gravid kvinna, men vars barn blir legitimt genom äktenskapets ingående.
-
Det kan ju förstås tänkas att präster var intresserade av att deflorera kvinnor, men då hade de i så fall andra avsikter än att bara kontrollera om de var oskulder...;-)))) Deflorera betyder nämligen att spränga mödomshinnan, vilket resulterar i att kvinnan i fråga förlorar oskulden!
Vad mig beträffar så gällde frågan om att inte få ha brudkrona endast de kvinnor som uppenbarligen var gravida när de gifte sig, vilket var aktuellt i mellan en tredjedel och hälften av fallen. Kronan är ju en slags jordisk ersättning för den gloria som annars skulle ha upplyst bäraren. Vi vet ju att t.ex. kungar och andra ädlingar var av Guds nåde. I katolska länder är ofta Mariabilderna kronförsedda, i stället för att ha en gloria.
-
Jag undrar om någon kan ge upplysning om hur straffet såg ut för otrohet eller att dem var för snabbt på det förr. Jag har stött på en del fall i domstolsarkiven. Den ena berörde en ana till mig och den andre denne utomäktenskaplige son bl.a.
Den första fick ju dryga böter (han var ju gift)
Den andre tvingades av domstolen fullborda äktenskapet.
Det jag undrar är naturligtvis hur straffen såg ut för dem som fick utomäktenskapliga barn under 16-,17- och 1800-talen. Dessutom naturligtvis hur ändrades det under seklens gång, tills nu när båda får ta sitt ekonomiska ansvar?
MVH Per (hoppas det inte blev för rörigt)
-
Var dom gifta ? I E:4 Norra Ny socken (S)sid 48 1851 står lysningsdatum 3/1 12/1 25/1 men inget vigseldatum, som anteckning står sedan laglig skilsmässa 1853. Var dom gifta eller blev det bara lysning, och varför står det då skilsmässa ?
Till saken hör att jag inte hittat dem i Hfl under dessa två år, utan först 1854 då den manlige partnen gifter sig igen denna gång står tre lysningsdatum och vigseldatum ! Men hans streck i kolunmen ogift hade någon form av markering. Hoppas någon stött på problemet eller har id?er om vad det kan betyda.
Bodil
-
Paret var sannolikt aldrig gifta, men för att upplösa en trolovning krävdes skilsmässa. Att vara trolovad innebar att man juridiskt sett befann sig i ett mellanläge mellan gift och ogift.
En trolovning enligt 1734 års lag innebar, att den så länge den varade, utgjorde hinder för äktenskap med annan, samt att den kunde ge upphov till s k ofullkomnade äktenskap. (Källa: Hafström Gerhard, Den svenska familjerättens historia)
-
Tack för det svaret !
Då är det nog som jag trodde, men i går när jag var på Svar i Ramsele så svarade en i personalen på min fundering Att prästen hade nog bara glömt vigseldatumet
-
Hej! Ett liknande fall nämns i Släkthistoriskt Forum 3/03 (på sidan 16), notisen citerar i sin tur C4-häradsbladet 1/2003. Exemplet är från 1863 och från Åsum utanför Kristianstad. Uppgift om skilsmässan finns i Domkapitlets handlingar vid det aktuella Landsarkivet.
Hälsningar,
Eva
-
Som Åke Tilander beskriver ovan, var brudkronan ett tecken på renhet. T ex i Adelövs sn, Norra vedbo härad, antecknas under perioder mycket noggrant om bruden bar krona eller var utan.
I Ölmstad kyräk 1646 finns detaljerade beskrivningar om vad som skall ske vid vigselakten om brudparet brukat otukt och lönskaläge. Nytt för mig är följande ritual:
Ähr Brudhen besoffuin aff sin fästeman skall Brudhemässan läsas. Men är hon omisstäncht, så skall hon siungas.
Kanske är detta vanligt? Någon som sett denna ritual på annan plats.
Vänligen,
Olle Elm
-
Att gifta sig på annandag jul var populärt på 1700-talet. I Sunne (Värmland) gifter sig år 1775 hela 33 (trettiotre) par på just detta datum. Totalt gifter sig 52 par detta år. Jag vet inte om detta är rekordet, för även under andra år runt 1775 är antalet brudpar på annandagen stort i Sunne.
Men hur kan detta ha gått till rent praktiskt?
Kjell
-
hej...
nån som vet vad som menas med detta....
hilma josefina är genom lysning i masthugg bunden till johan (petersson) melin eller molin å vården domkyrko fs.
kan man vara bunden till vården med???
MVH Marie
-
Har en vigselnotis från 1709, Älmeboda, som jag inte blir klok på. Även lysningarna har noga skrivits ner, och där benämns den blivande bruden som dygdälskande. Sedan blir hon iallafall gift utan brudesäng och utan krona (men i kyrkan). Första barnet föds först 1,5 år senare, 12/2 1711. Någon som har en tolkning av detta?
Notisen i sin helhet lyder: 16 Maj lystes första gången för drängen Jöns Persson uthi Germundemåla och pigan Kirstin Larsdotter uthi Skärsnääs. 23 Maj andra gången för drängen Jöns Persson uti Germundemåla och pigan Kirstin Larsdotter uti Skärsnääs. den 30 Maj Dom Exandi lystes tredje gången för drängen Jöns Persson uti Germundemåla och pigan dygdälskande Kirstin Larsdotter uti Skärsnääs. den 9 Junii fierdedag Pingst wigdes Jöns Persson i Germundemåla boende och Pigan Kirstin Larsdotter uti Elmeboda kyrkan men utan brudesäng och bruden uthan Crona sedan blifer de boende tillsammans uthi Germundemåla.
Hälsningar Setta
-
Här är en annorlunda och intressant vigselnotis från 1721 i Silbodal (Värmland), C:1 p 121:
(https://forum.rotter.se/discus/messages/22540/77243.jpg)
Efter 3 söndagars föregången lysning blefo drängen Gunmund Classon ifrån Diuf, och Pigan Malin Nilsdotter ifrån Lylian den 1 Jan: sammanvigde. Bruden blef ock tillfrågadt om hon fördristade sig bära kyska brudars skrud, eftersom hon syntes skulle hafva warit sin Brudgumme för när. Warpå hon svarade sig sådandt ej befrugta, tillädt henne altså blifva klädder som en kysk brud. Morgongåfvan som hennes brudgumme utfäste war 10 lod oförgylt silfr.
Det bör tilläggas att Malin födde en son den 25/4, dvs drygt 3 månader efter vigseln.
Kjell
-
Jag har i församlingsböcker sett att det står ett K framför vigseldaum. Vad innebär det?
-
Kopulerade, kanske?
-
Det kan ju vara en motsvarighet till utan skrud och krona eller med skrud och krona som står ibland, vilket ju i praktiken innebär detsamma...
-
I församlingsboken, om den är för 1900-talet, står det väl kanske för Kyrklig vigsel - i motsats till borgerlig vigsel, B (man noterade nämligen vilket det var i kyrkböckerna).
Hälsningar,
Eva
-
Tack för svaren. Det troliga är väl att det Eva skrev är det rätta då det är fråga om 1922.De gifte sig 9 månader efter barnets födelse men det andra var mycket roligare och det gjorde dom säkert!
Hälsningar,
Marie-Louise
-
Satt i går och tittade i en Vigselbok där ett par finns antecknat och lysning skett tre gånger (tre datum införda) men ingen vigsel verkar vara genomförd. I kanten finns en notering om att en person i en annan församling klandradt. Hur fungerade detta? Kunde vem som helst ha åsikter om ett äktenskap så att detta inte kunde genomföras? Är detta den enda anteckningen om det eller är det troligt att det i någon annan källa finns mera detaljer om varför personen hade åsikter om äktenskapet?
Tack på förhand!
mvh
Mats
-
Vilket år skedde vigseln?
Det borde ju rimligen finnas mer skrivet om detta. Dels i domkapitlet och dels i kyrkböckerna för den församling där lysningarna skett och även i den församling där någon klandrat, kanske?
-
Är du säker på att det är lysning tre ggr?
Jag har många exempel på Lysning som är Första söndagen och sedan ska paret bevista kyrkan även de två nästkommande söndagarna...vilket antecknades.
Vigsel bör ske ca en månad efter första söndagens datum.
Har du kontrollerat Sockenstämmoprotokollen för den månaden & socken som gäller? Kanske står det något där varför.
/elisabet
-
Elisabeth, nog har det varit vanligt med lysning tre söndagar i rad. Kommer inte ihåg om det första lysningen var lysningskaffe hos mannen eller om det var kvinnan, andra söndagen lysningskaffe hos den andra partern.
Och då uppvaktade ju släkt, grannar o vänner med lysningspresenter.
-
Tack för alla tips på andra handlingar att leta uppgifter i.
De datum som är inskrivna är 26/11, 3/12 och 10/12 1916. I Vigselboken står bara en anteckning i kanten som lyder Obs klander anmäldt 11/12 av ..... Texten är bitvis svag på den scannade bild jag tittat på så datumet skulle kunna vara 18/12 också. Detta gör mig också förbryllad eftersom det är efter det sista lysningsdatumet. Borde inte klander ske senast vid tredje lysningsdatumet? Det är väl omöjligt att avgöra om det verkligen är lyst tre gånger eller om datum två och tre bara blivit antecknade ändå??
Jag har aldrig sett tidigare i en vigselbok att någon har klandrat en vigsel och att det sedan inte blivit någon vigsel. Mannen i vigselboken dog sedan i spanska sjukan i september 1918 så de borde ha hunnit gå vidare med giftermålet om de kunnat. De tilltänkta makarna fick också ett barn som är antecknat såsom deras oäkta barn i feb 1917. Finns inget om detta antecknat i Församlingsbok i den församling där lysning skett (och båda personerna var från samma församling).
mvh,
Mats
-
Den som hade klander att framföra kanske inte hörde lysningen förrän tredje gången den tillkännagavs? Då verkar det rimligt att klandret framfördes den 11/12, dvs så snart det var möjligt.
Mvh
Ingegerd
-
Jag har för mej att jag har ett par med tre lysningar och ingen vigsel. Dock bodde & levde mitt par som gifta m div barn....jag gissar i mitt fall att prästen varit lite glömskt.
Dessutom har jag en brud som aldrig flyttar till sin make....han fixade en oäkta unge..hon tog ut skiljsmässa...sedan dog hustrun & han gifte om sig med barnets moder.
Detta kan jag läsa i hfl.
Jag vet att i mitt fall ska jag läsa både i sockenstämmoprotokoll plus ev. Urtima ting / domstol osv...fast det har jag ännu inte hunnit med det i detta fall.
Dock tror jag att du kan åka till Landsarkivet där socknen gäller & be få läsa ur sockenstämmoprotokoll (eller ringa/maila dem om utdrag). Det borde stå något där.
-
Hej igen Mats. I början av 1900-talet har jag sett att flera par inte gifte sig i sina hemsocknar runt om Uppsala, utan inne i staden istället.
Om det kan gälla i ditt fall vet jag förstås inte, men det kanske kan vara en möjlighet att de gift sig i någon annan församling och att det sedan inte blivit antecknat. Det borde dock finnas mer om klandret någonstans, särskilt om det verkligen stoppade giftermålet. Då borde det gått vidare till domkapitlet.
Det skulle för övrigt ske tre lysningar.