Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Övriga ämnen => 22 Mått, mynt & stämplar => Ämnet startat av: Ove Ytterberg skrivet 2004-05-05, 20:07
-
Jag har hittat en anteckning i en hölada i Gästrikland, där en person har skrivit att han lastat in 12 Tun hö i denna dag.
Det är undertecknad med hans namn och årtalet 1844.
Vad betyder denna måttenhet?
Har det något med tunnland att göra?
Kan jag ha läst fel och att det inte står Tun!
Mvh
Ove Ytterberg
-
Det är nog hur många Tunnland han har tagit höet ifrån.
-
Hej!
Det enda jag kommer på så här på rak arm är, att ordet TUN är ett gammalmodigt och lokalt ord som bara används på vissa lokala orter i Sverige. Ordet betyder egentligen den mark som finns odlad omkring en viss gård, lid, gårdsplan eller annan inhägnad plats.
M.V.H.
Ralf
-
Det fanns ju ett gammalt rymdmått som hette tunna, och som för torra varor (spannmål bl.a.) motsvarade 146,5 liter. Om måttenheten även var tillämpbart på hö är en öppen fråga... (Källa Bra Böckers Lexikon)
-
Tack Ni ovan!
Det kanske kan vara en logisk förklaring, att höet är tagit från 12 tunnland.
Ove Ytterberg, Iggön
-
Ove! Hömåtten var många och inte alldeles exakta. Inget känt mått svarar mot 12 Tun.. Kanske hade karlen fått ihop tolv sommarlass hö? Han hade ju tydligen slitit en hel andtida dag, vid pass sexton timmar.
Andra mått är lass, vinterlass, bankolass, kapplass, skrinda, sommarskrinda, buga, famn, flak, gilling, golv, hop, hundrade, hypa, kippa, korg, kälke, släde, kämsa, kärve, parm, spänne, stack, såte, vålm.
Några böcker om mått och vikt. Sam Owen Jansson Måttordboken (1995 års uppl. bäst) och Ludvig B. Falkman Om mått och vigt (1884-85).
Hälsning, Bengt
-
Jag har just varit ute på gårdstunet. Där var det blött.
-
andtida var ett spännande ord som ej stod med i NE, men väl i SAOB.
ETYMOLOGI: [ssg af AND, sbst.2, o. TID; jfr sv. dial. anntid, andstid, bärgnings- l. såningstid, tid, då mycket o. brådskande arbete är för handen, nor. anntid, onnetid]
1)
BRUK: (numera bl. i högre stil o. i bygdemålsfärgad framställning)
#tid för (angeläget l. brådskande) jordbruksarbete; i sht: bärgningstid, skördetid.
Lijka som sniököld j andz tijdhen. Ordspr. 25: 13 (Bib). 1541).
När (bönderna) .. vdj andetijden skole hööberge eller före Säden i hus. HSH 24: 159 (1566).
Christet folk (kan) icke bätter .. vmbära Predicare .., än man kan vmbära skördamän j Andztidhen. L. PETRI Kyrkoord. 63 b (1571).
Then brådaste Andetijden. Kyrkol. 2: 10 (1686).
Skiedde detta .. om sommaren i Ande-tiden eller vid bärgningen. R. J. FERSEN i HSH 3: 193 (1713).
LAHT 1882. s. 106.
jfr: (Myran) vet sin andetid i noga acht at taga, /
Och fulla visthus sig om sommaren tillaga. KOLMODIN Qv.-sp. 1: 107 (1732); jfr b.
-- särsk.
1.a)
BETYDELSE: i pl., i sht om tiderna för höbärgningen o. sädesskörden.
Gror sedan (dvs. efter gödsling i juni) åkeren för mycket, så pläga somlige sneda (dvs. plöja ned gödsel) å nyo imellan ande-tiderna. G. HEDIN i VetAH 15: 112 (1754)
ETYMOLOGI: [jfr sv. dial. mellaanna ( RIETZ 8)]
#. Under sommarens andetider. K. LILLJEBJÖRN 24 (1838).
1.b)
BRUK: (i högre stil)
BETYDELSE: mer l. mindre bildl.
TÖRNEROS Bref (Bergströms uppl.) 200 (1826).
För himlens lagar / Vårt hela lif en andtid är. A. GRAFSTRÖM 1: 113 (1864).
-- i sht om dödens skördetid. Mitt hufvud, hvitnande till skörd, / Bebådar andetiden. Ps. 360: 4 (1819).
Döden .. har (icke) någon viss andetid, utan går med sin lia öfver allt, alla dagar i året. FRANZ?N Pred. 5: 177 (1845).
I denna dödens långa andtid. HEDIN Rev. qv. 373 1880; om skräcktiden under franska revolutionen).
2)
#(i bygdemålsfärgad framställning, föga br.) i allm.: bråd tid: brådska.
ALMQVIST 1842.
-
Hej Bengt
Det var många mått för hö som du känner till!
Kanske var parm ett viktigt mått eftersom det namngivit en gata i Stockholm - Parmmätargatan. Stockholm torde varit en stor importör av halm eftersom det mesta transportarbetet där förr utfördes av hästar.
En författarinna som skildrat Kungsholmen bodde där och sågs på morgonarna tömma sitt nattkärl i rännstenen på Parmmätargatan.
mvh Egon
-
Här några bra sidor med konverteringar av historiska volymenheter:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Volymenhet
och längdenheter:
http://sv.wikipedia.org/wiki/L%E4ngdenhet
-
Tack för all information och trevlig midsommar...
Ove Ytterberg
-
Hej Egon!
Liten kommentar till Parmmätargatan. Gatan är uppkallad efter den handel med hö som utfördes där ner mot idag Kungskolms hamnplan. Vidare kan man i tunnelbanestationen 'Rådhuset' se på väggarna hängande kopior av måttet Parm. Dessa mått var gjorda i trä, fylldes med hö som trampades ner tills Parmen var fylld.
-
Gatunamnet har tidigare diskuterats under Yrken M-R: Parmmätare (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=130417).
-
Kanske borde det sagts att en parm, noga räknat en Stockholmsparm, är ca 17,7 kubikmeter åttrampat hö. Det fanns regler för hur trampningen skulle ske.
17,7 kubikmeter är nästan 3x3x2 kubikmeter - en ansenlig volym. Denna bränslemängd kunde betala ett visst transportarbete med häst. Korrigering behövs för vad hästens metabolism krävde i tomgång.
Kan någon beräkna vad en hästs bränsleförbrukning per parm motsvarar i liter bensin eller diesel för dagens lastbilar för samma transportarbete? Eller hur hästdynga står sig mot avgaser?
mvh Egon
-
Tja, åtminstone den andra frågan kan jag kommentera. Mina rosenbuskar föredrar absolut hästdynga framför avgaser.
-
Bo
och mycket nyttigt transportarbete presterar dina rosenbuskar!
mvh Egon
-
Hej ove, Min uppfattning i frågan om Tun, är att det möjligen kan vara fråga om 12 små områden
liknande gårdstun - ett litet område runt bonings-huset. Jag har svårt att tänka mig att det kan vara fråga om 12 tunnland,eftersom det skulle innebära alltför omfattande arbete-eller?
Mvh Leif Svensson (gammal kollega)
-
Men hur mycket är då en liter hö?
Från Laga-skifteshandlingar 1858: under den tid husen sålunda kvarstår lemnar Peter Jonasson årligen åtta Liter Wälbergat uppwallshö
Mvh
Inge
-
Åtta liter verkar mysko. Kan det inte stå åtta lider, alltså det hö, som kan tänkas rymmas i ett lider? Fast det var väl inget vanligt ställe att förvara hö på?
Ann-Mari
-
12 tunnland säger inget om mängden utöver att den gick in i ladan men den bör inte ha varit så liten, eftersom han ville visa efterkommade på den prestation han utfört. Mätt i nutida mått rör det sig så fall troligen om ängs- och backhö från 6 hektar. Det är en hel del att hantera för hand men backar ger inga stora mängder jämfört framför allt med hövallar men även slåtterängar.
Att använda arealen som måttenhet för en gröda är närmast standard. Yrkesfolket vet mycket väl vad som går åt för att så ett tunnland eller vad det kan tänkas ge i skörd ett normalt år.