Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => 22 Mått, mynt & stämplar => Övriga ämnen => Mått, vikter och mynt => Ämnet startat av: Sonja Vikman skrivet 2009-12-05, 19:49
-
Finns någonstans på Internet en förteckning över hur gamla mått, vikter och mynt noterades. D v s hur de olika förkortningarna såg ut i handskrift. Har sökt men ej funnit.
Mvh / Sonja
-
På den här sidan kan du nog hitta en del matnyttigt
www.algonet.se/~hogman/index.htm
-
Jag hade redan sökt på denna sida utan att hitta det jag söker. Tack Ann för att Du engagerade dig!
-
Kan någon hjälpa mej att tyda vad det är för uppgifter som står efter Diverse Tallrickar. Texten står under Tenn i en bouppteckning från 1789.
(https://forum.rotter.se/discus/messages/22540/254113.jpg)
-
Kan det stå:
7 St: Diwerse Tallrickar, 4 Stämp:de 6 mkr, á 12 B: mkr = 4 Stämplade 6: Marker á 12: B? marker
-
Bakgrunden till värderingsmannens text är att denne samlat ihop 7 st tenntallrikar av olika utseende (diverse), 4 av dem var stämplade. Tillsammans vägde 6 marker till ett värde av 12 skilling marken. Säledes 72 skiling och ute i kolumnen till höger bör stå 1 24.
Rune
-
Tack för hjälpen.
Rune har löst mitt problem. Ute till höger står det 1:24:-
/Göran S
-
Ordet KAST har kommit i min väg. Jag minnns att man talade om en kast strömming som var de 4 fiskar man kunde ha i fingermellanrummen, en i varje.
En bekant menar att det finns en kast ved och det hittar jag på nätet i en gammmal folkmålsbok där ordet har betydelsen hög. Någon som vet mer om detta ord och dess betydelser?
-
När det gäller sill och strömming kom ett kast att bestå av fyra fiskar. Bruket var att ta två fiskar i vardera handen.
Osmund, spik och mynt räknades även i kast. Från jämtländsk folktradition: att en kast spik var att man tog tre spikar i ena handen och två i den andra och kastade dem i en hög framför sig.
Uppgifter från Mått, mål och vikt i Sverige till 1500-talets mitt.
-
Kast-ved är en i res lagd ved som är grovkluven och grovsågad att jämföra med meterved.
Kas eller kase är ospecifik hög av t.ex. ved.
Kast är en löst lagd hög. Kanske ursprung efter kastad säd.
En kase eller kast ved är också ett mått på en vedtrave om 2/3 stavrum (starôm)= 3 alnar bred och 2 alnar hög. Ett stavrum är 3x3 alnar.
-
Tack för framkastade förklaringar Rune och Björn, så slapp jag ge mig i kast med detta, men för att sista inlägget inte ska bli för-kastat, så vore det bra med källangivelse Björn! Ursäkta att mitt skämtlynne är så kasst!
(Meddelandet ändrat av simson 2010-02-23 08:40)
-
Upptäckte nu wikipedias uppslag om Gamla svenska mått:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gamla_svenska_m%C3%A5tt
----------------------------------------------------
Liksom shenets Viktsverige:
http://www.shenet.se/referens/viktsverige.html
-
Kast som nytt uppslagsord:
-
Oftast är mina källor mig själv och insamlade under 35 års forskande oftast genom muntliga berättelser och i vissa fall även en del lokal litteratur (t.ex. dialektlistor) och uppteckningar. Till en del kan de vara publicerade i form av egna artiklar.
-
Tack för ditt svar och att du delar med dig av din stora och långa erfarenhet Björn till allas vår glädje, värdefulla hjälp och utökade kunskap!
-
Ett kasthus är i norrbottnisk allmogearkitektur den del av ladugården, där man samlar - d v s dit man kastar - dynga.
-
Hej!
Och tack för all information. Jag har inte hunnit smälta de olika förklaringarna men ett par funderingar ändå.
Inom området ved tycks innebörden vara i närheten av hög, fast lite mer ordnad.
När det gäller fisk kan man antingen kasta 4 med en hand, varje mellanrum, eller 2 med varje hand, summa 4. Kanske gällde det lite större fisk, som inte ryms mellan lill- och ring-fingrarna?
Vad jag inte blir klok på är vilket som är hönan och vilket som är ägget i ordens uppkomst. Kastar man så att resultatet blir en kast eller har handlingen att skapa en kast smånigom verbifierats till att kasta?
Tack igen för alla tips om var man söker upplysningar om mått och mynt och sorter
Anders Nyman
-
Jag har svårt att tyda förkortningarna i denna handling från 1775.
Det är, vad jag förstår, ett värde för hammarskatt. Finns det någon som kan hjälpa mig med detta?
(https://forum.rotter.se/discus/messages/22540/310984.jpg)
Källa: RA, Bergskollegium, Huvudarkivet, Koncept, 1775 juli-dec, B 2:137 (1775-10-31).
Mvh
Leif
-
Leif!
Det bör vara skeppund resp. lispund
Hälsningar
Stig Geber
-
Tack för responsen Stig, men jag tycker inte det stämmer.
Se förkortningen efter 810 några rader nedanför understykningarna! Där står det skjepp:d, som då lär vara skeppund stångjärn. Det är ett mått på vikten av järn. Den andra förkortningen torde vara en värdesumma för hammarskatt.
Så jag är fortfarande osäker, även på mitt försök till förklaring!
Vänligen,
Leif
-
Här är en tabell från 1737 över vikter
(https://forum.rotter.se/discus/messages/22540/311005.jpg)
-
Hela tabellen från exemplet ovan finns genom denna länk http://wisberg.se/wisberg.se/default.htm
(Meddelandet ändrat av Wisberg 2010-11-15 22:01)
-
Jag tror nog att Stig har rätt, man har nog skrivit Skeppund med två olika varianter.
-
Tack Stig-Ove, det föklarar mycket ...men inte allt!
Ja, det stämmer nog. Och det jag nämnde (efter 810) är närmast utskift av hela ordet och ingen förkortning.
Men jag är fortfarande osäker på bostäverna i förkortningen. Står det Skttb för Skeppund? Och i så fall, vad står bokstäverna för? Det borde stå Skppd tycker jag.
Samma sak med Lispund. Står det Ltb eller Lpd?
-
Om man tittar på kombinationerna i Skålpund och Lispund, så är det inte mycket som stämmer med de orden. Kommer det från någon utländsk stavning eller är det bara vedertagna tecken?
-
Ja, det vore intressant att veta! Det är möjligt att du är inne på rätt spår. Eftersom jag håller på att skriva av en del gamla privilegiebrev så vill jag använda rätt bokstäver i förkortningarna.
Men är det ingen som kan ge en förklaring här så får jag fråga på RA nästa vecka. Då ska jag in i Bergskollegiums akter igen och söka.
-
I ämnet före denna tråd - - ger Bengt Rur en förklaring till de här förkortningarna. Skeppund ska skrivas Skllb. Och då måste Lispund skrivas 'Llb', vad jag förstår.
-
Leif,
du får väl studera den bild du själv la in !
-
Å herreguud! Och särskilt Mikaels näst sista inlägg i den tråden.
-
Angående arrendeareal och lånebelopp.
En familj i Majornas 1.Rote arrenderade mark av Göteborgs stad år 1870.
Under kolumnen för Areal står det Refv., St. och Fot. vilka har en kolumn var.
Vid min familj står det 3.(revar) 56 (stänger) 00 (fot).
Men detta är väl längdmått?
Jag skulle vilja veta hur många kvadratmeter de arrenderade.
Marken verkar vara ganska kvadratisk enligt gamla kartor.
I en journal från Carnegie Sockerbruk finns antecknat att en swärtefabriksarbetare
fått låna 500 Rp (?) mot revers och köpebrev år 1861. Allt var återbetalt 1870.
Var detta Riksdaler riksmynt eller Riksdaler specie? Och vad är skillnaden?
Jag förmodar att familjen lånat till det nya huset (på ofri grund).
I en bouppteckning från 1883 var huset taxerat till 6000 Kr.
Hur hänger detta värde ihop med lånebeloppet?
Kan någon reda ut begreppen för mig?
Mvh
Marianne