Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Övriga ämnen => 17 Juridik => Ämnet startat av: Caroline Fridman skrivet 2003-03-30, 18:16
-
Jag har en släkting som alltid titulerades som slagskämpe. Han hette Anders Magnus Nilsson och bodde i Nygärdet under Lönningehult i Horn (Östergötland) vid förra sekelskiftet.
Han dömdes 1879 till första resan stöld i förening med inbrott till 3 år och 6 månaders straffarbete.
Jag undrar nu om det var tillåtet att hälsa på sin släkting eller liknande under dennes vistelse i fängelset? I så fall, hur mycket fick man hälsa på? Full kroppskontakt?
Det var så att Anders Magnus Nilsson var gift med en Karolina Pettersdotter från Locknevi (Småland). De hade vid tiden då Anders Magnus fängslades redan 10 barn. Mannen blev frisläppt i mitten av juni 1882. Hustruns nästa barn föddes i augusti! (Undrar hur Anders Magnus reagerade när han såg sin gravida hustru när han kom hem från fängelsevistelsen?) Jag tolkar det som om hans hustru varit otrogen.
Barnet som sedan föddes döptes till Gerda Alfrida. Hon står alltid som hustruns oäkta dotter, men hon tar sig namnet Andersdotter, förmodligen efter Anders Magnus.
Vad ska man tro om detta? Jag tar gärna emot kommentarer. Hur kan prästen i bygden reagerat och folket? Finns det några protokoll som kan reda ut förhållandena mellan Anders Magnus och hustruns oäkting Gerda Alfrida?
-
Att flickan kallades Andersdotter beror gissningsvis på att Karolina trots allt var gift med Anders Nilsson. Juridiskt sett ansågs han väl vara far till barnet. Eftersom man noga infört att barnet är oäkta, har väl hustrun varit otrogen, som du skriver. Den rätte fadern kanske var helt ute ur bilden, när barnet föddes. Vad Anders Magnus tyckte om detta, kan man ju bara spekulera i.
Eller kan det ha varit så att hon besökt honom i finkan? Fast då tvivlar jag på att prästen skulle skrivit batnet som oäkta. På bygden vissste man säkert vem barnafadern var. Men Anders Magnus tog kanske hand om barnet, som sitt eget.
Ja, detta var bara lite funderingar kring detta!!
-
Finns det inga uppgifter i Domboken eller i kyrkans saköreslängd? Lönskaläge, enkelt hor och dubbelt hor (som ju var de gängse termerna) var ju faktiskt straffbara förseelser (även om man ibland såg genom fingrarna med det). Men det var ju förstås så sent som 1882...? Nja, då var det kanske inte längre straffbart.
Men rent principiellt: Skrivs hon som oäkta av prästen, får man nog utgå ifrån att det är på det sättet. Andersdotter kanske hon kallades för därför att någonting måste hon ju heta. Men vi vet ju faktiskt inte den okände faderns namn (vilket modern och kanske prästen gjorde). Det kan ju inte helt uteslutas att även han hette Anders, som ju var ett av våra absolut vanligaste namn i bondesamhället.
Det finns också exempel på familjer, där ett barn (bland flera) varit oäkta, och som ståtar med ett helt annat patronymikon än (halv-)syskonen.
-
Det hände att man inte bara blev dömd till fängelse utan dessutom till att förlora medborgerligt förtroende för viss tid (som kunde vara längre än tiden i fängelset).
Utan medborgerligt förtroende fick man så vitt jag vet bl.a. inte lov att gifta sig. Det bör väl också ha inneburit att man inte hade samhällets förtroende att vara förälder? I så fall vore det en logisk konsekvens att barn födda under den tiden betecknades som oäkta.
-
Att behöva samhällets förtroende för att bli förälder är nog något som setts genom mycket sentida glasögon. I en tid där barn huvudsakligen var en belastning och de utauktionerades till lägstbjudande om ingen tog hand om dem så var man nog inte så nogräknad med vem som blev förälder och inte. Däremot var det viktigt vem man hade sex med, och i synnerhet om det var inom eller utanför äktenskapet, och barnen var ju ett bra bevis på om så hade skett. Dessutom hade giftermålet allvarliga juridiska implikationer så staffet att inte få gifta sig var nog mer på nivån omyndigförklarad. Så det skulle förvåna mig mycket om barnen enbart av denna anledning blev skirvna som oäkta. Förklaringen att han faktiskt inte var fadern är nog mycket mer trolig. Att så skedde när mannen satt i fängelse finns ju bl.a. beskrivet i Sven Nykvists film Oxen med bl.a. Stellan Skarsgård. Den lär visst vara baserad på verkliga händelser.