Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Övriga ämnen => 17 Juridik => Ämnet startat av: Anette Carlsson skrivet 2010-03-14, 18:28
-
Jag vet att kusiner inte fick gifta sig enligt lag år 1760. Men gäller det även om kusinerna inte har båda parter gemensamt? I mitt fall har de samma mormor/farmor men inte samma morfar/farfar. De kommer alltså från två olika giften. Behövde man tillstånd för att få gifta sig med sådant släktskap? Vilka källor ska jag leta i för att få det här bekräftat?
Jag har undersökt saken i två omgångar med tio års mellanrum och jag kan inte få det till något annat än att de är kusiner. Är det vanligt att kusiner gifte sig? För mig känns det mycket konstigt.
mvh Anette
-
Hej Anette:
Jag har flera kusin äktenskap (hel kusiner) bland mina anor och två exempel är att två brorsbarn/kusiner Rothlieb (min farmors farmors, farmor och farfar, gifte sig någon gång i slutet av 1700-talet Jag har inte dessa papper här just, nu men jag har för mig att det skedde på 1780-talet. Dessutom från min tyska sida gifte sig min farmors mormors, mormor och morfar Degener från Mecklenburg (också i slutet av 1700-talet, han dog 1816) som också var brorsbarn/kusiner. Det finns flera exempel men oftare förekom det tidigare under historien för att inte tala om alla syssling (tremännings) äktenskap...
Detta var inte bara bland adeln, men också andra bland släkter och det skedde väl oftast för att hålla ihop förmögenheten/gården etc. Som tur är har det ju blandats mycket annat blod från olika länder sedan dess! Man visste inte om riskerna förän kanske just under 1700-talet då vetenskap och medicin tog stora steg framåt. Idag är det ju fortfarande vanligt i andra kulturer, bl.a. i mellanöstern och kulturer i Afrika.
Mvh: Steve
-
Hej Steve!
Tack för svar. Jag trodde att det var möjligt med kusingifte, men att man var tvungen att gå till kungs för att få det godkänt. Men så verkar inte vara fallet. Jag kanske ska acceptera min anor och gå vidare med min forskning.
Anette
-
Hej Anette,
Marita Perssons www.domboksforskning.se har en hel del mycket bra upplysningar när det gäller lagar och regler, t. ex. en som behandlar släktskapshinder vid giftermål.
Mvh//
Lotta
(Meddelandet ändrat av lotta 2010-03-14 20:56)
-
Jag har just läst ett år i Växjö domkapitels protokoll 1840-41 på Landsarkivet i Vadstena, och där hittat ett antal kusiner som vill gifta sig.
Tydligen var det sockenprästen som anmälde deras önskemål till Domkapitlet som sedan skickade ärendet vidare till Kgl Majt. Och när Kgl Majt givit sitt tillstånd, så kom det tillbaks till Domkapitlet, som sedan meddelade sockenprästen att nu fick han förrätta vigseln.
Det var ganska många sådan här ärenden under detta år, och lagstiftningen ändrades ju 1845, så att de inte längre behövde söka tillstånd.
-
Hej:
Då bara en liten uppföljnings fråga, skiljde man på hel och halv kusiner (dvs som Anette frågade ovan) enligt tidigare lagstiftning?
En liten anekdotisk knorr på det hela kunde vara att min farmor alltid med glimt i ögat brukade säga att hon själv, min far och jag hade degenererade öronsnibbar dvs inga öronsnibbar alls utan de var sammanväxta, till skillnad från övriga familjen... man undrar liksom om det låg någon sanning i detta och om det kunde ha med dessa kusingiften att göra!
Mvh Steve
-
I 1734 års lag, Giftermålsbalken står i Cap.II,
§ 3 Syskonebarn måge ej taga hvarannan till ächta; utan Konungen gifwer ther lof till.
§9 I alla thessa fall bör ej skilnad giöras emellan hel- och halfskylda. Vare och ächtenskap lika förbudit, om blodsbandet kommer af ächtenskap, eller lägersmål.
*******
Så uppenbarligen skulle alla sorters kusiner, både halv- och helkusiner, söka tillstånd hos Kgl Majt.
-
Du är en klippa Elisabeth, vet alltid var Du finner både de genealogiska sammanhangen och juridiken, fantastiskt!
Mvh Steve
-
Tack för alla bra svar. De stämmer ganska bra med min uppfattning, att det inte var lagligt men att man kunde gå till kungs. Det jag tycker är mest konstigt att det inte finns några anteckningar alls i vigselboken. Vore jag präst skulle jag skriva åtminstone något litet om det.
Tack Elisabeth för ditt svar om ärendegången. Det är lättare när man vet vilka källor som kan vara aktuella. Domkapitlet blir en ny källa att sätta tänderna i. Det låter bra.
Anette
-
Hej Anette!
Jag har ungefär samma situation bland två av mina anor; det var ett par som gifte sig 1837, utan minsta anteckning i vigselboken. Kvinnan var piga hos mannens föräldrar vid tiden för vigseln, och ett par år senare lyckades jag ta reda på att brudens mor och brudgummens mor var halvsystrar; bruden hade alltså flyttat in som piga hos sin halvmoster och fattat tycke för dennas son, alltså sin halvkusin.
Som du säger tyckte även jag att det var konstigt att det inte fanns minsta notis i vigselboken, men däremot i lysningsboken (som i detta fall fördes separat) fanns en del anteckningar, bl.a. nämndes att det skulle finnas ett kungligt brev daterat si och så, som anlänt till pastorsämbetet i samband med lysningarna. Jag letade bland bilagorna till lysningsboken, och där fanns mycket riktigt ett kungligt intyg, undertecknat Carl Johan 1837.
Eftersom det i ditt fall verkar röra sig om en vigsel 1760 (?) känns det mindre troligt att det finns bevarade lysningshandlingar, men det kan vara värt att undersöka - som du skriver bör det dock utan tvekan finnas handlingar i domkapitlets arkiv; jag har själv sett ingående redogörelser för hur brudpar var släkt med varandra, inte bara kusiner utan även i mer avlägsna led, eftersom prästerna ansåg att det var bättre att besvära domkapitlet en gång för mycket än en gång för lite, när det gällde äktenskapshinder.
Mvh Markus
-
Elisabeth, Tack för den klara redogörelsen.
Jag har själv varit undrande en längre tid hur det egentligen ligger till med detta, har nämligen också ett halvtkusin giftemål i mina anor. Jag hittar ingen notering om detta i vigselboken vad jag kan se. Har ej funnit en av deras födelsenotis, är det möjligt att det kan stå sån redogörelse i brevet till kungen eller domkapitel arkiv? Eller någon slags redogörelse hur de är släkt?
De gifte sig 1744.
mvh Niklas
(Meddelandet ändrat av niklaskant 2011-01-16 03:14)
-
Hej Niklas!
Jag gick till kyrkoarkiven och tittade bland bilagorna till födelseboken. Där hittade jag många brev till Kunglig Mait om just giftermål. Dels fanns det önskan om att gifta sig före myndig ålder, dels önskan om att gifta sig med en släkting.
Jag måste erkänna att det var många fler än jag hade trott. Jag tittade på perioden 1741-1756 i Väse socken och där fanns elva brev om giftermål. Sex stycken som ville gifta sig tidigare och fem som ville gifta sig med en släkting. Vad jag kan se gick alla igenom. Det var roligt att läsa deras redogörelser om varför.
Anette
(Meddelandet ändrat av Anca 2011-01-16 14:32)
-
Hej Anette!
Tackar för tipset. Tyvärr verkar det inte finnas några såna bilagor varken till födelseböcker eller vigselböcker under aktuell period 1744 i Tryserum.
Finns det något arkiv av alla brev till Kungl Maj:ts kansli inom perioden 1744?
mvh Niklas
-
Jag svarar mig själv. Jag hittade en intressant sak som jag inte visste att den fanns, ett register över skrivelser till Kungl Maj:t för tiden innan 1840. Man hittar den på SVAR -> Register och databaser -> Skrivelser till Kungl Maj:t.
Tyvärr hittade jag inget där själv men någon annan kanske har tur.
-
Hej igen!
Jag tittade i Domkapitlets material också, men där hittade jag inga kopior på brev. Karlstad har brunnit och det finns inte mycket material kvar tyvärr. Kartongen jag tittade i hette Räddat från vinden. Jag hittade däremot en ansökan om skilsmässa från 1760 som visade sig vara för en syster till min ana och det var ett fynd.
Anette
-
Hur ska man tolka detta bötesbelopp från 1727 till Överkalix kyrka.
Var kontrahenterna kusiner, eftersom det talas om 'skyldskap'?
Har jag läst rätt?
Hälsningar
Håkan
(https://forum.rotter.se/discus/messages/22540/406702.jpg)
-
Hej Håkan!
Jöns Jönsson i Bränna, för skyldskap
och otidigt sängelag med sin fästeqvinna
Anna Carls dotter, til kyrkian erlagt 12
Dito Brudgumspenningar 1
Hälsningar
Kerstin Lindgren
-
Tack!
De var alltså släktingar. Märkligt att det bara renderar till ett bötesbelopp till kyrkan. Kan man kanske förväntas sig att det finns en ansökan om undantag?
-
Håkan !
enligt släktforskarordbok är 'skÿldskap' släkt i tredje led.
detta bör ha behandlats av domkapitlet, som gett medgivande
Bengt
-
Bengt,
i vilken släktforskarordbok har du hittat det? Skyldskap betyder släktskap, inte i vilket led det är.
-
I Ordbok för släktforskare (1997) av Kent Andersson och Henrik Anderö står det: Skyldskap, köttsligt och andligt släktskap. Som exempel anges skyldskap i tridie graden = släkt i tredje ledet (sysslingar)
-
Då kan det uppenbarligen betyda både och Lotta, och du fick dessutom veta något du inte redan visste. Det är ju aldrig fel !
Bengt
-
Nej Bengt,
det är ett exempel på skyldskap, inte en alternativ betydelse.
-
En sak till som kanske du kan ha nytta av, Bengt, är att bokstaven ÿ inte finns!
-
Det är ett bra exempel för det berättar vad det betyder Camilla och Lotta, jag skrev av vad som redan står även om det inte finns idag.
Bengt
-
Och vad är kallas det om det är i fjärde, femte eller sjätte etc. led då, Bengt?
-
Ingen aning Lotta, men du vet säkert !
-
Javisst, det kallas skyldskap!
-
snygg avslutning Lotta !