Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Övriga ämnen => 10 Folkliv => Ämnet startat av: Olle Elm skrivet 2010-06-19, 20:42
-
(https://forum.rotter.se/discus/messages/22540/287671.jpg)
I boken Förflutenhetens landskap av Peter Englund vill jag minnas att det finns ett kapitel kallat Gråtens historia. När jag nu går igenom Vista härads dombok 1680-1699 slår det mig hur ofta män framkommer för tinget med gråtande tårar. Vore intressant att diskutera med er om denna företeelse var allmän i landet, eller om det finns skillnader.
Vänligen,
Olle Elm
-
Hej Olle!
Jag har hittat gråtande män vid några tillfällen i Allbo härads domböcker från senare delen av 1600-talet. Gråten var kanske inte förbehållen kvinnorna, och att visa känslor kunde ju också vara ett sätt att framstå som uppriktig och trovärdig.
För övrigt händer det även nuförtiden, att män gråter i tingsrätten.
Ingegärd
-
Jag har en släktgren som kan följas alldeles för detaljerat i Oppunda härads domböcker, där sonen i familjen, Olof E, ansåg sig ha rätt till all behållning efter föräldrarna, trots att han hade fem systrar (det fanns ytterligare en bror, som dock drunknade i sena tonåren). Det faktum att föräldrarna köpte en gård i Söder Granhed till Olof E med de pengar de fick av mågen Olof P efter att denne sålt sitt föräldrahem (Speteby i Lerbo), samt att Olof P arbetat hos föräldrarna i tolv år utan att få någon lön, fann Olof E irrelevant.
Olof E misshandlade föräldrarna, förfalskade diverse handlingar och drog sig inte för att hota att döda sin syster Brita, som föräldrarna ville skulle överta fädernehemmet Österby. Målet fortgick ting efter ting i närmare 40 års tid, långt efter föräldrarnas död.
1727 23/1 kom modern, Karin Larsdotter, ensam till tinget och berättade att hennes make var så uppriven att han inte klarade av att närvara utan satt hemma och grät i förtvivlan över sonens beteende.
Nu grät ju inte Erik Olofsson vid tinget, utan det var hans ursäkt för att inte vara där, så det kanske inte riktigt räknas?