Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => 09 Döden => Övriga ämnen => Förolyckad vid kolning => Ämnet startat av: Sven-Åke Persson skrivet 2008-08-19, 12:38
-
En till..........Jan Petter Jansson f. i Skagershult 1822-11-04.
Han var min morfars morbror. Trampade igenom kolmilan när han skulle kontrollera den. Man fann bara träskorna efter honom har det berättats. När jag besökte Stenmåssen i Skagershult, i Närke, gården som han brukade, visade mig den nuvarande ägaren till torpet, platsen där kolmilan funnits. Platsen kallades Jan Petters lycka . Det var ju ingen lycka för honom..............Men lycka betyder ju åker eller tun. äng.
Vänligen
Sven-Åke
-
Kan också bidra med en tragisk händelse. 1812-11-26 (Svennevad C:6 sid.311).Bonden Nils Nilsson
i Lund tvenne barn Son Petter 13 år och dotter Johanna 7 år nedfallna i kolmila och brända till
döds.
Dan G
-
Jag har ett bidrag:
Från tidningen Upsala 25 januari 1887
I en brinnande mila råkade femtiosexårige torparen under Strömsbergs bruk Jan (Jon) Matsson i Gåfvastebo, Tierp socken, att nedfalla den 12 d:s vid tretiden på natten. Under rysliga nödrop i nattens mörker och med uppbjudande af alla sina krafter lyckades han arbeta sig upp och komma ned af milan. En av ropet ditkallad arbetare från en grannmila fann honom liggande i kolkojan, hvarifrån han, sedan de i närheten boende anhöriga ditkallats, kunde ledas hem, stöd af tvenne personer. Läkare efterskickades, men kunde intet uträtta; mannen afled efter halfannat dygns förskräckliga plågor. Han behöll dock sansen till det mesta och vände sig i dödens nöd till den ende nödhjelparen. Mannen, som var en duktig arbetare, sörjes närmast af maka och fyra barn, deraf tre minderåriga, samt en åttiofemårig moder.
Stefan
-
Ytterligare ett bidrag:
År 1907 den 8 september förolyckades kolaren Anders Gustaf Gull, f.1853 i en kolmila i Borgvik (S).
(https://forum.rotter.se/discus/messages/22540/179355.jpg)
-
Hu, efter fyra timmars kval!
Ann-Mari
-
Hernösand. Värmländing bränd till döds i kolmila. - En 37-årig kolareförman N.F. Johansson född i Vermland, råkade den 14 sept. falla ned i en kolmila vid Brunne sågverk. Han brände sig så illa, att han omedelbart after intagandet å Hernösands lasarett afled.
[Svensk-Amerikanska Western 1898-10-20]
-
Tranås. Död i kolmila. Arrendatorn vid Boxholm, A. Svensson i Skurebro, föll den 3 dec. ned i en brinnande kolmila. Då han sent omsider blef framdragen, var han så illa bränd, att han afled under transporten till bruket. Han var 45 år gammal och efterlemnar hustru och barn.
[Svensk-Amerikanska Western 1898-12-29]
-
Söderhamn. Dödad i kolmila. En trettiårig värmländing vid Långrörs sågverk i Söderhamns skärgård sjönk den 6 juli totalt ned i en kolmila, som han skulle omse. Liket uppgräfdes med svårighet. Han tycktes hafva blifvit ögonblickligt qväfd af den genom hettade stybben.
[Svensk-Amerikanska Western 1890-07-31]
-
Dödsolycka i Sveg. En svårare olyckshändelse har inträffat vid Bodasjön utanför Sveg. Då kolaren J. Mickelsson-Strandberg från Lörstrand i Järfsö var sysselsatt med ansande af en kolmila rasade denna af okänd anledning, hvarvid S. kom under och fick högra tinningen krossad. Den skadade infördes omedelbart till Svegs sjukstuga, där han emmellertid senare afled. Den omkomne, som var en 40 a 45 års man, efterlämnar hustru och flera barn.
[Svensk-Amerikanska Western 1919-01-02]
-
Bränd till döds i kolmilan. Ynglingen Karl Åberg, som för några dagar sedan nedstörtade i en kolmila i Korsnäs och därvid blef mycket illa bränd, har nu aflidit på Falu lasarett.
[Svensk-Amerikanska Western 1911-09-07]
-
Min morfars bror Isak föll ned i en kolmila 1923, han höll på med kolning tillsammans med sin far och en av sina bröder. Vid olyckstillfället var pojkarna ensamma vid milan. Brodern drog upp honom ur milan, han var illa bränd. Han kom till lasarettet i Kisa, jag vet inte hur lång tid han var där innan han dog.
Det var en artikel i Kinda Posten om olyckan, jag har läst artikeln hemma hos en systerdotter till Isak.
uppgifter nedan hämtade från PLF cd 1
Post 89688
Adolfsson, Isak Knut Emil
Född 16/6 1908
Son
Lund, Ennesbo
Död 26/8 1923 i Kisa (E)
Begravd 1/9 1923 i Kisa (E)
Dödsorsak: Olyckshändelse
Anförvanter
Adolfsson, Joh. Aug.
--------------
Källa: Kisa Db
-
Skinnskatteberg C:1 (1623-1677) s. 48, vid gåspennan Stephanus Olai:
Anno 1645, Annandag jul, begrovs min dräng Pelle, Jons Timberkarls son vilken drog i skogen med den andra stora drängen Anders. De skulle stilla milorna och taga hem stackar. Där lade han sig till att somna på milan medan den andra drängen stillte den andra milan och vid pass en timma därefter när han kom igen låg han död på milan av kolos (en tecknad hand med spetsiga fingrar pekar på detta ord). Därför är farligt somna på kolmilorna.
-
I Skinnskatteberg 1698 den 14 mars blev Erik Larsson från Eriksbo, född i Skommarbyn 1672, funnen död, liggande på en kolmila i Långviksskogen som han skulle sköta.
-
Ingen vidare brandsäkerhet i kolarkojan heller. En ättling till mina anor i Hälsingland blev änka på följande vis:
(Söderala EI:1 s. 5) år 1745
Bonden Erik Olofsson omkom vid kolmilan på ett vådeligt sätt därav han den 16 februari sentom aftonen efter natten mot måndagen under en hård sömn förorsakad av ett nyss åsamkat rus blev uti kåtan uppbränder av den eld som av spisen itändes och lade allt i aska på en kort stund. För den jäva(?) berättelsen och intyganden som gjordes av grannarna och dess tjänstedräng om den avlidnes rusiga och själafarliga tillstånd reste(?) till kolmilan och lade sig strax att sova blev av närmsta anhöriga samrått och beviljat att dess kvarblivne och avbrände bål(?) begravdes utan vanlig likceremoni och klockors rörande, samt jordfästes utan den brukliga likbönens uppläsande utav handboken. Eljest var han icke obekant för den som nog tidigt överplägade sig av starka drycker, varav ofta ett oskickeligt väsende förövades. För (???) och en ond bråd död bevare oss milde Herre Gud!!
PS: Jag hittade denna tråd när jag letade efter någon liknande samling av dödsfall vid trädfällning - något som ofta verkar ha gett anledning till utförliga beskrivningar i dödboken.
-
(Gunnilbo C:4 (1738-1752) s. 165)
1752 1 Febr begrovs drängen Olof Larsson i Cappellansgården som olyckl. omkom i en mila och blev uppbränd. 30 år