Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => 09 Döden => Övriga ämnen => 00 - Gravar / Kyrkogårdar => Ämnet startat av: Anita Hadadi skrivet 2008-08-15, 09:16
-
Hej!
Jag har en fråga, vad gjorde man av barn
som blev döpta och sedan dog efter några
veckor 1939.Vet ej om dom fick någon grav.
Någon som vet?
MVH Anita
-
Anita!
Jag har svårt att tänka mig att barnet inte fick någon grav. Däremot är det inte säkert man valde att sätta ut en sten på graven. Nu har jag en känsla av att när det just gäller ett barn, så är nog viljan att ha en grav att gå till väldigt stor.
1948 begravdes min morfar och mormorsfar samtidigt. Jag tror inte de kremerades. Jag vet inte om det förekom då, men man satte aldrig upp några gravstenar. Det fanns/finns ingen grav att gå till. Detta gällde då vuxna människor.
Ann-Mari
-
Det finns väl ibland områden på en kyrkogård med barngravar. Anita, är det ett specifikt fall så fråga dels församlingsexpeditionen, dels om de inte har dödboken kvar landsarkivet dit församlingen hör eftersom det står noterat där var personen begravdes. Barnen var ju kyrkbokförda.
De enda församlingar som kan ha böckerna kvar finns i Skåne, Blekinge, Halland, till viss del i Västra Götaland - men det finns många undantag där de redan lämnat in kyrkböckerna - det framgår av respektive landsarkivs hemsida under folkbokföringsmaterial - gå till www.statensarkiv.se).
Hälsningar,
Eva
-
Om ett barn är fullgånget.
och t.ex. dör vid förlossningen, så brukar det alltid bli en begravning. Det kan ibland finnas familjegrav eller någon släktings grav, där barnet kan få ligga.
När min äldsta bror förolyckades som barn 1944 i Göteborg, var det bara en litet vitt kors och barngravarna togs bort efter 10 år (enl. släktingar).
Hälsn. Eivor
-
Hej!
Barn som levt blev alltid begravda under och efterkrigstiden. Om familjen ägde en familjegrav skedde säkert gravsättningen där. Men mindre bemedlade familjer, som jag tillhörde, hade ingen familjegrav - de anhöriga begravdes i singelgravar - s.k. varv - och där kunde inte barnen begravas. Jag fick en syster i början av 50-talet som avled efter någon dag. Den lilla kistan vigdes till vila litet på sidan om en begravning av en vuxen person. Det fanns ingen anknytning alls från vår familj. Mamma berättade att den lilla kistan ställdes ner - ovanpå? - i en annan grav. Ingen av mina föräldrar var närvarande. Det finns alltså inga som helst spår i min familj efter systern.
Kanske går det ändå att få reda på vilken grav det handlar om (om man har tur) hos aktuell kyrkogårdsförvaltning. De brukar ha ett tummat kortregister i en låda på kyrkogårdens expedition, som vaktmästaren bläddrar i. Är det en större kyrkogård är det datoriserat. Men frågan är om alla dessa tidigt döda barn över huvud taget blev registrerade.
Hälsningar Monika Wilander
-
Det Monika skriver om har jag hört talas om. Att man begravde småbarn (under året) i en annan vuxens grav,som ändå skulle gravsättas på naturligt sätt. Vad denna tradition kommer ifrån och varför vet jag inte. Det blev ju att endast modern och/eller fadern som visste i vems grav barnet låg i.
Jag vet inte om det var brukligt eller om det handlade om endast fattiga familjer eller endast i vissa församlingar.
Men det måste ju ha hänt eftersom endel personer talar om fenomenet.
Anita--Kontrollera med kyrkohistoriker i den församling som händelsen gäller. Ex i vilken grav det lilla barnet är begravd i.
-
Hej!
Jag hade två syskon, en syster och en bror som levde bara någon dag efter förlossningen, de var födda tidigt 40-tal. De begravdes i en grav där någon annan vuxen person skulle begravas. Den döde hade ingen anknytning till vår familj. Jag tror att det var en sed på den tiden.
Man hade alltså ingen grav att gå till egentligen - och jag tror inte att man frågade efter den heller. Allt var ju annorlunda på den tiden!
Hälsningar
Margaretha
-
Anita! Det varierar väldigt över landet hur noggrant man registrerar barngravar, det har jag kunnat konstatera i det projekt, Sveriges gravbok, som jag just håller på med, se även här. Dessutom tillhör församlingens gravbok inte det material som lämnas in till respektive landsarkiv utan den finns kvar i församlingen, i någon form. Antingen som tummat kortregister, handskriven bok eller som databas.
-
Samma erfarenhet som Margareta finns i min egen familj. En äldre dödfödd bror (fullgånget foster) född 1946 lades i en annan persons grav. Mina föräldrar har ingen kännedom var han ligger begravd idag.
Jag ska rådfråga pastorsexpeditionen om detta med anledning av Carls tips..
Mvh Anita
Tillägg: Även min mors äldsta syster som dog som 18-åring 1925 lades i en annan persons grav; kanske av kostnadsskäl, jag vet inte. Den gravplatsen är också okänd för familjen.
(Meddelandet ändrat av anbe den 16 augusti, 2008)
-
Det var verkligen intressanta uppgifter om hur man kunde begrava små barn förr. Så barnen kunde läggas i en icke släktings grav, vem som helst alltså?
Ann-Mari
(Meddelandet ändrat av ines den 17 augusti, 2008)
-
Berodde det kanske på om man hade en familjegrav att tillgå när ett barn dog. Min moster, född 1933, hade en tvillingsyster, som dog när hon var tre. Hon begravdes i farföräldrarnas grav i samma stad som de bodde (Lund). Där begravdes så småningom också hennes föräldrar och en faster, så det var ju en familjegrav tvillingsystern begravdes i.
-
Så här svarade man på en pastorsexpedition, när jag gjorde en förfrågan ang. en släktings gravsättning på 1920-talet:
Det finns en gravbok men alla gravsättningar finns inte noterade. Det fanns ingen lag som sa att man måste skriva in alla gravsättningar, den lagen kom någon gång på 1960-talet.
Det var beroende på vem eller vilka som jobbade på expeditionerna och hur kyrkoherden bestämde.
Jag tror inte att man lade vuxna och större barn i vilken grav som helst. Det var nog bara de barn som dog under förlossningen eller spädbarn som kunde bli gravsatta i en öppen grav vilken som helst.
Däremot fanns allmängravar, gravar som ingen ägde, utan grävning och gravsättning skedde när det var gynnsamt för just grävning och gravsättning.
Mvh Anita
(Meddelandet ändrat av anbe den 19 augusti, 2008)
-
Apropå gravar hittade jag denna sida när jag googlade på begreppet allmänna varvet, alltså där man begravde personer som kanske inte hade släktingar som ordnade med begravning.
http://www.kyrkogardschefer.se/protokoll/gronafakta2005.pdf
På denna sida kan man läsa en hel del om olika begrepp som rör kyrkogården.
Intressant.
Ingrid
-
Jag råkade av en slump hitta i Begravda i Sverige, en speciell grav för 212 barn i Solna Kyrkogård.
Vad är dessa för barn? De verkar ha samma födelse- och dödsdatum. De flesta har utländska namn. Därför tror jag inte det är aborterade foster. Är det föräldrar, som inte hade råd med egen sten till kanske ett dödfött barn?
Ann-Mari
-
Ställ frågan till kyrkogårdsförvaltningen i Solna. De borde veta, i alla fall om det rör sig om modern tid.
-
Ja, det är modern tid. Sök på t ex Barek i Begravda i Sverige. Välj det tredje namnet.
-
En del föräldrar väljer barngravarna för sina dödfödda barn eller barn som dött strax efter födseln.
-
Det kanske blir som en minneslund. Man kan gå dit och lägga en blomma om man vill.
En fråga jag kommer på så här plötsligt är, var begraver muslimerna sina döda? Jag vet inte om vi här i min stad har någon särskild kyrkogård, för dessa.
-
Diskussionen handlar enligt rubriken om barngravar och bör få fortsätta att göra det. Vill någon ta på sig att redogöra för (dvs inte spekulera om) muslimskt begravningsskick i Sverige går det utmärkt men bör göras i en ny tråd under Övriga ämnen - 08 Döden.
-
Svaren på Ann-Mari Bäckmans fråga om muslimskt gravskick i Sverige har flyttats till Övriga ämnen - 08 Döden - Muslimskt gravskick i Sverige (http://aforum.genealogi.se/discus/messages/22540/218395.html?1244186011).
-
Min pappa föddes som trilling i Stockholm 1925. Ett av barnen dog bara tre dagar gammalt. Ingen har berättat eller vet vart det tog vägen. Jag har svårt att tro man begravde det tillsammans med annan person då familjen hade goda tillgångar och egna gravar sedan 1700 talet.
Lena
-
Vad hette barnet, när avled det, i vilken församling eller på vilket sjukhus föddes barnet?
-
Hej Christina, vet bara att det var en flicka född 1925-05-09 dog 1925-05-12 i Engelbrekt, Stockholm. föräldrarna boende på Ekerö, Stockholm
-
Hon finns i Allmänna Barnbördshusets dödbok, har jordfästs 15 maj 1925, odöpt. Attest skickad till Ekerö, som infört henne i dödboken efter att ha fått attest den 19 maj. Troligen begravdes hon i Stockholm, en det finns inget angivet om hur och var. Jag vet inte hur man gjorde ed de som dog på barnbördshuset. Men tidigare hade man inte alltid separata gravar för så små barn, även om det finns spädbarnsgravar. Formellt tillhörde barnbördshuset Engelbrekts församling men hade egna böcker.
För Stockholm finns äldre gravböcker att söka manuellt i på www.hittagraven.se
I Ekerö finns gravliggare från 1800-talet och framåt, de bör finns på Stadsarkivet.
(Meddelandet ändrat av izla 2010-07-25 22:27)
-
Hej,
Var på Skogskyrogården i Stockholm och där såg jag säkert ett 50-100 tal barngravar från ca 1935-1940. Barnen var från någon vecka till 5-6 år. Var det någon epidemi i Stockholm då? Har försökt googla men inte hittat något svar. Platsen var nära den ortodoxa delen av kyrkogården.
Tack på förhand!¨
Kristina
-
1935 hade drygt 5 % av de avlidna en ålder på under ett år när de gick bort (Källa Sveriges dödbok). Barnadödligheten var alltså betydligt högre då än de knappt 0,3 % som gäller idag. Därför var det inte ovanligt med ett särskilt kvarter för barngravar. Vid den tiden kunde dessutom många av dagens mer oskyldiga barnsjukdomar vara direkt livshotande.
-
Hej
Stort tack! Det var så vackert men ändå så sorgligt. Jag trodde att det var någon epidemi som härjat, men t ex spanskasjukan härjade ju i slutet av 1910-talet, 1918-20.
Hälsningar
Kristina
-
I min släktforskning har jag funnit ett barn, som fick leva endast 3 dagar, vilket i och för sig inte var så ovanligt, året 1893. Det ovanliga i sammanhanget var att barnet, pojken Bror, blev begravd i en grav MED EGEN GRAVSTEN. Gravstenen har inventerats genom Rötters ”Gravstensinventeringen” och har följande text:
”Lantbrukaren
Karl Jönssons
Son
Bror
*i Wasagården 4/3 ? 7/3 1893
Sådana hörer himmelriket till ”
http://grav.genealogi.se/Gravsokview.php?g_id=18509
Den här pojken var min mormors kusin.
Lars-Åke J
(Meddelandet ändrat av larsakej 2015-10-09 20:11)