Anbytarforum

Särskilda ämnen & övrigt => 06 Barn => Övriga ämnen => Barnaskaror och barnbegränsning => Ämnet startat av: Håkan Nilsson skrivet 1999-10-21, 23:25

Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Håkan Nilsson skrivet 1999-10-21, 23:25
Hej Pierre
 
Nej, 20 graviditeter låter som 18 för mycket för min del. Eller kanske främst för min flickvän.
Håkan
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Göran Johnson skrivet 1999-10-22, 00:58
Missfall och dödfödda barn är väl inte riktigt samma sak, även om det handlar om avbrutna graviditeter i båda fallen? Missfall kan ju inträffa mycket tidigt och finns väl då knappast med i några födelseböcker. Var går gränsen för vad man tar med i släktforskningssammanhang?
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Bo Persson skrivet 1999-10-22, 01:15
Görans tvivel är berättigade. Man bör inte taga med missfall i barnaskaran, men däremot de dödfödda barnen.
 
En avlägsen släkting till mig, kyrkoherden i Tjällmo, Samuel Sevenius (1669-1735), hade tillsammans med sin enda hustru, Beata Margareta Bohlia (1680-1742) 24 barn, varav 6 dödfödda och 5 döda späda, varibland finns  tvillingpar. Eftersom dessa fakta är kända på annat sätt än genom kyrkobokföringen (de tidigaste barnen föddes när Samuel Sevenius var kollega i Norrköping, men de äldre kyrkböckerna i S:t Olai förs. förstördes av brand vid ryssarnas härjningar 1719), kan man endast redovisa dem som existerande först i barnaskaran. Av de övriga 13 barnen nådde 6, kanske 7, vuxen ålder.
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Jonny Nilsson skrivet 1999-10-22, 11:02
Hej!
till den inledande diskussionen om barnkullarna kan jag redovisa några resultat i en undersökning jag gjorde för Fliseryds socken(H-län)
 
Medeltal födda barn i alla äktenskap ingångna 1776-84, inom parantes medeltal barn i äktenskap som inte upplöstes före kvinnans 45-årsdag:
Bönder:5,1 (4,9)
Torpare:5,1 (5,5)
Lägre obesuttna:4,2 (4,0)
 
Som ovan 1840-1844:
Bönder: 5,8 (6,3)
Torpare: 5,9 (6,5)
Lägre obesuttna: 3,8 (4,8)
 
Barnadödligheten i grupperna ovan. Antal döda per 1000 födda 1776-1784 respektive 1840-44.
Bönder: 337 & 144
Torpare: 220 & 135
Lägre obesuttna: 294 & 250
 
Giftermålsålder för första gången gifta i grupperna ovan 1776-84 resp 1840-44:
Ståndspersoner:39,8(M), 22,8 (K)& 25,0(M), 22,0(K)
Bönder: 28,5 (M), 23,5(K) & 23,9 (M), 22,2(K)
Torpare:27,6 (M), 22,9(K) & 26,2 (M), 24,3 (K)
Övr obes:27,8 (M), 27,0(K) & 26,5 (M), 23,9 (K)
 
Summa summarum: Obesuttna gifter sig ofta senare och får färre barn. Bönder gifter sig tidigare och får fler barn.Förvånande är att barnadödligheten var störst bland bönderna på 1700-talet, men det kan kanske delvis förklaras av deras boendesituation där själva byns utseende gynnade snabb smittspridning.
 
Det finns en gammal myt att ökningen av antalet obesuttna på 1800-talet berodde på att just den gruppen fick så många barn. Det stämmer inte. Sanningen är att bönderna fick så många barn att inte alla kunde gå i fädernas fotspår. Alltså en sjunkande social rörelse.
 
Se även Christer Winbergs avhandling om Dala - Folkökning och proletarisering.
 
Den som vill ha ett ex av min uppsats kan ta kontakt med mig så skickar jag ett ex utan kostnad.
 
Med vänlig hälsning
 
Jonny Nilsson
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Ulf Berggren skrivet 1999-10-23, 01:34
Stefan!
 
Uppgifterna om amning är ett vetenskapligt resultat som jag läst om. Jag frågade Jämtlandsexperten K-G Eriksson om saken, men han kom heller inte ihåg mer än att det presenterades av någon forskare för ca 15 år sedan, vilket stämmer med min minnesbild.
Det kan vara så enkelt som att resultatet helt enkelt uppmärksammades i media då.
 
Tyvärr hade jag inte möjlighet att bevista Kjell Åebrgs föredrag i Karlstad, så det kan jag inte säga något om.
 
Håkan!
Du har nog missuppfattat saken. Vad det handlade om var att de jämtländska barnaskarorna var mindre än andra förr. Att det förändrats (åtminstone luckrats upp) i senare tid är ju nåt annat.
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 1999-10-23, 13:25
Tack Ulf för ditt svar! Men minns du möjligen hur  
amningsmönstret skulle ha avvikit på för sätt  
jämfört med övriga Sverige?
 
Mvh Stefan Simand
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 1999-10-25, 13:18
Tack för alla värdefulla synpunkter.
 
Jag har bett ovannämnde arkivvän Sune Menker, som kartlägger Ärentuna socken i Uppsala län, att göra en sammanställning över den socknen, men det kan dröja eftersom det är ett stort material och tiden inte räcker till allt man vill göra.
 
Man skulle ju kunna mata in material från tryckta sockenböcker, särskilt på Gotland, för att se eventuella mönster. I Uppland finns det nästan inga heltäckande sockenböcker, utom Nils Sundelius sammanställning av Rimbo väl.
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Anna Johnson skrivet 1999-10-25, 17:12
Hej!
 
Ett ytterlighetsfall i min forskning är följande: Anders Isaac Abrahamsson (f. 1834 i Västerljung sn, Södermanland; statdräng på diverse ställen i Bälinge sn, Västerljung sn och Vagnhärad sn)och hans barnaskara:
1. Gustaf 1858-01-30 -- 1860-06-22
2. Albertina Sofia 1860-01-13 -- 1860-01-24
Hustrun Albertina Lovisa dör i mars samma år, 25 år gammal.
3. Johan August 1861-08-26 -- okänt
4. Karl Adolph 1863-04-10 -- 1864-10-17
5. Anders Gustaf 1864-10-02 -- okänt
6. Edla Sofia 1867-01-16 -- 1882-10-24 (lungsot)
7. Vilhelm Axel 1869-08-20 -- okänt (överlevde dock barndomen)
8. Anders Edvard 1871-07-24 -- 1874-04-21 (kikhosta)
9. Albertina Josefina 1873-02-23 -- 1874-04-26 (kikhosta)
10. Anna Augusta 1875-01-03 -- 1878-02-14 (hjärnfeber)
11. Anders Oscar 1877-03-16 -- 1880-11-20 (scharlakansfeber)
12. Hulda Maria 1881-12-07 -- okänt (föds när modern är 42 år gammal)
 
Av 12 barn överlevde alltså max fyra!
 
Jag har nog inget annat exempel i min forskning på någon som fick så många barn! Statarfamiljerna tenderar att ha fler barn än andra familjer i min forskning och högre barnadödlighetän bönder, militärer etc (inga statistiska beräkningar gjorda, men ändå!).
 
Hälsningar
/Anna Johnson
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Jonny Nilsson skrivet 1999-10-26, 09:16
Givetvis är det så att statistik inte visar på variationerna. Egentligen borde man nog räkna på medianen, vilket jag också gjorde, men det blev ungefär samma resultat. De flesta familjer hamnar ganska nära genomsnittet, men så finns det alltid de som får runt 10 respektive bara ett eller två barn.  
 
Gustaf Sundbärg visade vid seklets början på skillnader i befolkningsutveckling i Sverige. Östsverige hade hög äktenskapsfrekvens, tidiga äktenskap, låg fruktsamhet och hög dödlighet, vilket resulterade i en låg befolkningsökning. Västra Sverige, dit även Småland räknades, hade låg äktenskapsfrekvens, sena giftermål, hög fruktsamhet och låg dödlighet, vilket resulterade i stark befolkningsökning. Norra Sverige hade många giftermål, hög fruktsamhet och låg dödlighet - stark folkökning. Christer Winbergs Dalaundersökning visade att bönderna fick i genomsnitt 4,4 barn per familj, medan de obesuttna fick 3,4. Allra flest barn hade frälsebönderna. Winberg har en ekonomisk förklaring och menar att familjeplanering och barnbegränsning var förekommande. (Winberg, C, Folkökning och proletarisering, 1977) För Gotlands del har David Gaunt visat att de självägande bönderna höll barnantalet nere för att inte genom arv behöva stycka sönder gårdens ägor.(Gaunt D, Familjeliv i Norden, 1983)
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Ulf Berggren skrivet 1999-10-29, 23:36
Stefan!
 
Jag var kanske otydlig, men vad jag menade i mitt ursprungsinlägg var att man ammade i Jämtland men inte i övriga Sverige.
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Lotte Jensen skrivet 1999-10-30, 17:24
Nackdelen med sockenböcker är att de inte alltid är helt tillförlitliga. Har funnit fler, gamla som nya, sockenböcker här på Gotland med felaktiga eller uteslutna uppgifter
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Christer Öberg skrivet 1999-11-06, 22:53
I Tornedalen, Norrbotten blev ofta familjena väldigt stora, vilket fortgick ända in på 1900-talet. Ex. min morfars syskon som var 14, men två dog som små. Tyvärr ändade morfars mors liv vid 54 års ålder och anledningen var hjärtinfarkt.  
 
Rekordet ligger på 16 födda barn, men det var vanligt att hälften av dessa dog som barn. Det måste ju varit ett hårt liv för kvinnan, vilket ofta märks genom att hon avlider i en ganska låg ålder, ofta till följd av barnsbörd, eller barnssäng. Tänk alltså att vara havande i 12 års tid, som det sammanlagt blir!  
 
Om man tittar på familjestorlekarna 20 mil söderut och hamnar i Piteå socken så var det nästintill ovanligt att familjerna blev större än 10 barn, men det hände ju även att det blev större barnaskaror. Barndödligheten tycker jag var aningen mindre här än högre upp i norr. Livet var inte särskilt lätt att leva uppe i Tornedalen förr i tiden, ofta var det över 40 minusgrader!!!
 
Ett exempel från Luleå är min fm mm f Mattias Hedström (1849-1913) som var gift två gånger och som blev far till 18 födda barn. I första äktenskapet föddes 4 och två uppnådde vuxen ålder.  
I andra giftermålet föddes 14 barn men 9 av dessa dog inom loppet av några dagar. År 1912 föddes sista barnet, och Mattias var 63 år! Våren året därpå dog Mattias.
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Pierre Nilsson skrivet 1999-11-07, 20:48
Hej!
Apråpå att föda många barn i stark kyla som i Norrland så är det ännu värre i Sibirien med över 60 minus och ingen el. Dessutom snökristaller inomhus och dålig mat, hur klarar barnen det? Varför ammade man inte barnen förr? Vad fick de i så fall istället? Stackars spädbarn förr i tiden.  
Mvh
Pierre N
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Lena Eriksson skrivet 1999-11-08, 07:56
En fråga till Ulf!
Det skulle verkligen vara intressant att få veta varifrån du fått uppgiften att det endast var i Jämtland man ammade barn förr? Hur gjorde man då i övriga Sverige? Om jag förstår dig rätt så har alltså aldrig barn blivit ammade tidigare i övriga Sverige? När började man i så fall med det???
Mvh
Lena
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: irma skrivet 1999-11-08, 22:08
I flera av inläggen har efterlysts litteratur om bl. a. amning, och någon har nämnt en bok som kom för 15 år sedan. Den bok som verkar vara bäst här är Anders Brändströms avhandling De kärlekslösa mödrarna (Umeå, 1984), med undertiteln: Spädbarndödligheten i Sverige under 1800-talet med särskild hänsyn till Nedertorneå. Den har en gedigen litteraturlista och tar bl. a. upp Johan Hellstenius uppsatser i Statistisk tidskrift, t ex Barnadödligheten i Västernorrlands och Jämtlands län 1860-1880 (1871). Han behandlar barnavårdslitteraturen, spädbarnsdödlighet, amning, speciellt berör han amningen i Sverige 1869-1874.
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Irma Ridbäck skrivet 1999-11-08, 22:12
Ett förtydligande!! I mitt inlägg ovan nämner jag Han behandlar barnavårdslitteraturen ... etc. Jag syftar naturligtvis då på Anders Brändström och hans avhandling.
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Ingrid Eriksson Karth skrivet 1999-11-09, 09:59
Tips till Staffan Simander: Undertecknad och John Rogers skrev en avhandling 1978 kallad Rural Labour and Polulation Change. Vi var flera i Uppsala vid den tiden som skrev om demografiska ämnen, Du kan hitta en hel del metoder för beräkningar, littaraturhänvisningar m.m. i dessa avhandlingar. De kom alla ut i serien Studia Historica Upsaliensia. Christer Winbergs avhandling kom i Göteborg, den är utmärkt som källa till hur man beräknar demografiska fenomen.
Hälsningar Ingrid Eriksson Karth
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 1999-11-10, 02:39
Tack för tipset Ingrid! Jag ska kolla dessa  
källor. Jag läste AB-kursen i historia med  
PM-inriktning vid Uppsala Universitet för Kurt  
Ågren 1981. Mycket lärorika och roliga  
diskussioner som spädde på ett obotligt  
historieintresse.
Christer Winbergs bok har jag.
Jag hoppas ändå att fler släktforskare kommer med  
egna forskningserfarenheter och synpunkter från  
olika delar av landet och från olika tidsepoker.  
Det verkar vara vida värre variation än väntat!
..........
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Ulf Berggren skrivet 1999-11-12, 23:48
Lena!
 
Tyvärr är det ju länge sedan jag läste om detta, men åtminstone ammade man barnen betydligt längre i Jämtland.
Men ett annat exempel nämnde jag redan i mitt ursprungsinlägg, att smedhustrur också ammade (enligt smedsforskaren Göran Ryden).  
Jag har f ö själv sett beteckningen ambarn i Sörmland i slutet av 1700-talet, på barn som placerats ut från Barnhuset i Sthlm, så nog förekom amning en viss tid även på andra håll.
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Anders Berg skrivet 1999-11-13, 14:02
Vad gäller amning på 1700-talet åtminstone i Skåne så tycks högreståndsfamiljerna velat att deras barn skulle ammas, men inte av modern själv. Jag har i min totalforskning i nordvästra Skåne 22 kvinnor med amma som yrke. Det verkar ofta röra sig om ogifta barnaföderskor som fick anställning som amma på herrgården, prästgården eller hos någon finare borgarfamilj. Var inte det vanligt i hela landet?
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Ulf Berggren skrivet 1999-11-20, 01:39
Mitt intryck är att ammor verkar ha varit vanligt bland högreståndspersoner även i övriga Sverige.
Å andra sidan var högreståndspersoner inte lika vanliga i alla delar av landet.
Det stämmer också bra in på att dessa familjer brukade få många barn, till skillnad från de där mödrarna ammade själva.
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Sune Lundin skrivet 2000-04-05, 11:13
Carl du Rietz född 1692 i Stockholm var gift 2 ggr
fick 27 barn alla namngivna, mellan 1717-1757, några dog som små. Detta måste vara något av rekord. Då är inte dödfödda barn medräknade.
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Christina Backman skrivet 2000-04-05, 21:37
Sune! Varför har du inte räknat med de dödfödda  
barnen? Det gjorde nog kvinnorna som födde dem.
Mvh Christina.
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Sune Lundin skrivet 2000-04-06, 10:00
Det var Elgenstjerna som forskat i denna släkt som inte räknade med dem. Borde väl varit några. Ev fanns där inga döfödda barn.
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Anita Berglund Eriksson skrivet 2000-07-06, 06:52
Stora barnkullar är inte helt ovanliga i de trakter av inre Ångermanland som jag kommer ifrån. Ofta var det de fattigaste och sämst ställda familjerna som fick många barn, och man kan fråga sig hur kvinnorna orkade föda barn i stort sett varje år, och dessutom oftast ensam ha ansvaret över hushållet och djurskötseln eftersom mannen i allmänhet inte tog del i detta av olika skäl. Ju mer man vet hur dessa kvinnor lyckades få tillvaron att fungera med de små möjligheter som stod till buds, blir man mer och mer imponerad av deras insatser.
 
Några exempel på stora barnkullar (och fantastiska anmödrar!) har jag i min egen familj.En bror till min mmm och hans hustru fick 17 barn mellan åren 1892 och 1916.Det yngsta barnet var död vid födseln och ett par dog som barn. Modern blev trots alla barnafödslar 76 år.
Min mormor och morfar hade 13 barn och farmor och farfar fick 11 barn. Alla barnen uppnådde vuxen ålder och det har gjort att jag har 61 kusiner!
 
Mvh Anita Berglund-Eriksson
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Göran Johnson skrivet 2001-02-19, 00:09
Borgmästaren Joachim Danckwardt, 1565-1648, hade med sina tre hustrur sammanlagt 29 barn. Skaran av barn och barnbarn var 133 stycken. Kanske inget rekord men en hel del barnbarn blir det... Han hade en tid skola i sitt eget hus för alla dessa. Allt detta enligt  boken Danckwardtsättlingar 1-2 utgiven av Gustaf Tengwall år 1912-1913 vilken jag kom över på ett antikvariat i helgen. Drygt 900 sidor ättlingar!!!
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Barbro Söderman skrivet 2001-09-17, 09:56
Ang amningen, har jag hittat amma som en person som återkommit i högreståndsfamiljers hushåll. Det betydde väl att hon ammade familjens barn, kanske efter att ha tvingats lämna bort ett eget barn uä. Kvinnorna som inte ammade blev väl lättare gravida igen, eftersom amning sägs ha viss preventiv effekt. De flesta av mina anor har i och för sig inte så förskräckligt många barn, med några rejäla undantag, så de hade väl hittat andra preventivmetoder....Men att låta någon annan amma är ju bara näst bäst för ett barn, idag vet man väl att mjölken är anpassad för just det egna barnet. Men stämmer det verkligen att amningen inte var vanlig och kan det ha berott på att många kvinnor levde ett så hårt liv att mjöken helt enkelt sinade direkt?  
Barnadödligheten verkar hittills, när jag bara hunnit med ett fåtal släkter, ha varit klart högst i familjerna med många barn, medan de med  
3-4 barn (som var mest vanligt), hade lägre barnadödlighet. Vad kan det bero på? (Totalt är den cirka 10 procent, med betydligt högre andel i de 2-3 familjer som hade barnaskaror på runt 10 barn)
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2004-12-04, 12:42
Barbro! Beror inte skillnaderna i barnadödlighet på skillnader i ekonomi, social status, hygien, bildning, etc?
 
Vilken tid rörde sig om?
 
När vi svenskar passerade niomiljonersstrecket (24 augusti?) stod i Svenska Dagbladet en stor artikel om befolkningsutvecklingen. Där hävdades att det gamla påståendet freden, vaccinet och potäterna var överdrivna faktorer som förklaring till befolkningstillväxten i Sverige under 1800-talet. Den hade redan påbörjats på 1700-talet, enligt den demografen (befolkningsexperten).
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Carl-Fredrik Hanzon skrivet 2004-12-04, 17:42
Om det hade rört sig om skillnader i ekonomi, social status, hygien, bildning, etc, hur kommer det sig då att kungahusens och adelns barn under 1600-talet dog i barnadödlighet i lika hög grad som stadsbornas barn i övrigt vid denna tid och i snarast högre grad än böndernas barn på landsbygden (detta är mitt allmänna intryck; jag har dock ingen statistik att underbygga det med. Men den finns troligen).
 
Titta t.ex. på de sju barnen till kung Carl XI och drottning Ulrika Eleonora (d.ä).: Hedvig Sophia, Carl (XII), Gustaf, Ulrik, Fredrik, Carl Gustaf och Ulrika Eleonora (d.y). De enda som överlever spädbarnsstadiet är den blivande Carl XII och de båda systrarna Hedvig Sophia och Ulrika Eleonora. De fyra yngre sönerna dör alla i späd ålder.  
 
Vilka skulle bättre än kungafamiljen ha god ekonomi, social status etc....? Det hjälpte åtminstone inte i detta fall. Möjligen skulle man kunna spekulera i att städerna, där man bodde tätare, och betydligt flera människor uppehöll sig samtidigt, lättare blev smitthärdar för sjukdomar än vad som var förhållandet på landsbygden.
 
Exemplet från kungafamiljen illusterar väl dessutom med all önskvärd tydlighet vilket som var (och är?) det svaga könet. Något som annan statistik i stort sett bekräftar.
Titel: Barnaskaror och barnbegränsning
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2004-12-04, 19:07
Jag avsåg nog främst att antalet barn möjligen skulle vara färre beroende på dessa faktorer under 1800-talets senare del och särskilt under 1900-talet (vilket jag tyvärr missade att skriva!). Så förklaras ju det sjunkande barnantalet även i många av dagens utvecklingsländer.
 
Vad som lär vara speciellt svenskt är de små och stora barnkullarna under 1900-talet, delvis påverkat av statliga satsningar. (Inget köttbergsproblem förstås, hur mycket Pär Nuder än står där och mal på! )
 
Fast även (späd-)barnadödligheten sjunker väl först hos de bättre situerade under senare tid än 1600-talet (då ju stadsborna kanske var hårdare drabbade av epidemier), inte bara pga att dessa skaffar färre barn utan också pga bättre allmän tillstånd, läkarvård, medicintillgång och hygien, eller?
 
Att det föds fler pojkar som sedan dör snabbare, så att det finns ungefär lika många av varje kön vid 65 års ålder gäller ju nu också.