Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => 06 Barn => Övriga ämnen => Barnamord => Ämnet startat av: Lotta Johansson skrivet 2000-03-13, 20:24
-
Hej domboksforskare!
I min forskning i domböcker har jag hittat en del barnamord. Själva brottet är ju inte så trevligt, men man får väldigt mycket runt-om-information i dessa mål. Nu undrar jag om det är någon mer där ute som sitter med lite avskrifter om just barnamord och som kan tänkas att dela med sig. Jag funderar nämligen på att göra en liten sammanställning på orsaker, sätt, följder och så vidare vad gäller detta brott.
Tacksam för alla uppgifter, det behöver inte vara hela avskrifter.
Mvh//
Lotta
-
Hej Lotta,
för några år sedan skrev stockholmshistorikern Arne Jansson en artikel, Mörda för att få dö, om suicidalmord, d v s mord gärningsmännen begått för att själva få bli avrättade. Mordoffren var, om inte jag minns fel, barn i så gott som samtliga fall. Artikeln publicerades i boken Människovärdet och makten red. Arne Jarrick och Johan Söderberg (sthlm 1994).
mvh
Kaj Janzon
-
Hej Kaj!
Tack för tipset! Jag ska försöka få tag i boken. Dom barnamord jag hittat i domböckerna beror väl mest på att den ogifta modern inte vill ta skammen av att vara just ogift mor och att straffas med böter för det dessutom. Det var ju olagligt med sexuellt umgänge utanför äktenskapet. Detta låter som en annan vinkling på det hela. Ska bli spännande att ta del av artikeln.
Mvh//
Lotta
-
Hej Lotta,
för många år sedan skrev jag en uppsats om barnamord när jag läste kriminalrätt, men den uppsatsen ligger någonstans i källaren. Men inte långt efter att jag skrev, så var det en eller två tjejer som skrev en avhandling om just barnamord, de ogifta mödrarnas sociala dilemma.
Tyvärr kommer jag varken ihåg författarnas namn eller avhandlingens titel eller vid vilket universitet/högskola det var.
Men ring till något universitet, institutionen för sociologi eller juridik och be om hjälp.
Universiteten/högskolorna har tillgång till uppgifter om avhandlingar även vid andra universitet.
Och är du intresserad av de ogifta mödrarnas sociala situation för förståelse för de handlingar de ev kunde begå, så kan jag rekommendera dig att läsa Horan i bondesamhället av Jonas Frykman. En intressant och givande bok.
hälsn Sonia Biörkeroth
-
Skansens årsbok Fataburen har som tema ett år behandlat oäkta barn, änglamakerskor mm. Där kanske finns något av intresse. Jag tror det är minst 20 år sedan den gavs ut.
-
Orons och förtviflans gerningar av Sten W och Svante Jakobsson (1987) är en intressant bok om dessa förhållanden, med en vinkling på hur det var i Stockholm 1887-1901
-
Temat för Fataburen 1971 är Barnets värld och det är den jag tror Torbjörn menar. Där finns kapitlen De oäkta barnen av Knut Sveri och Samhället och barnen på änglamakerskornas tid av Sven Ulric Palme.
Nils-Arvid Bringéus skriver samma år om Svenska dopseder - även det av intresse för oss släktforskare!
/Anneli
-
Sonia, Torbjörn, Elisabeth och Anneli!
TACK snälla ni för alla tips! Nu ska jag skriva ner det här och bege mig till biblioteket.
Är det ingen som har egna avskrifter ur äldre domböcker? Själv har jag avskrifter från Barne härad i södra Skaraborgs län (mellersta Västra Götaland) och från Tveta härad i Jönköpings län. Skulle vara kul om det fanns från lite andra områden i Sverige.
Mvh//
Lotta
-
Jodå, jag har ett barnamord i Tjust där offret hamnar i en byrålåda, medan modern kliver upp tidigt på morgonen, eldar tre kakelugnar, mjölkar ett antal kor och försöker bete sig som vanligt, innan hennes arbetskamrater (detta var på en herrgård) blir misstänksamma och undrar varför hon plötsligt är smal? Hon erkänner inte förrän de hämtar hennes mor, som också frågar ut henne.
Problemet är bara att jag inte har detta i datorn, utan i en pärm, och vilken av 75 st? Men jag ska leta.
-
Hej Elisabeth!
Skulle bli väldigt glad om du hittade avskriften, och om jag då kunde få en kopia.
Mvh//
Lotta
-
Hej Lotta!
I Ljusnarsberg, Västmanland avrättades 1777 bergsmans- och nämndemansdottern Elisabet Sol-Lisa Ersdotter från Nybygget för barnamord. Hon hade gift sig med en bergsman Gezelius men var gravid med drängen på föräldragården. Hon lyckades dölja graviditeten för sin man! och födde barnet i hemlighet i brygghuset hos sina föräldrar. Lisa menade själv att barnet var dödfött men rätten fann henne skyldig till barnamord. Det hjälpte inte att hennes man överklagade domen. Hon halshöggs och kroppen brändes på bål. Hennes mor och syster Kerstin dömdes också till döden men straffet sänktes senare till fängelse.
I hembygdsboken Ljusnars-Kopparberg finns några sidor om barnamordet och flickan i fråga, om du är intresserad. 1990 gjorde jag ett specialarbete i gymnasiet om detta fall. Jag gjorde då en avskrift ur domboken som är mycket utförlig. Om jag får din adress så ska du få en kopia.
Hälsningar Anders Lindberg
(ättling till Sol-Lisas syster Kerstin)
-
Hej Anders!
Jag blir jätteglad om du skickar en kopia! Min adress hittar du om du klickar på mitt namn här ovanför.
Tack snälla du!
Mvh//
Lotta
-
Hej Lotta!
Jag lånade för ganska länge sedan en bok som Tyko Lundqvist har skrivit och som var avskrifter från domböcker. Jag vill minnas att det var flera fall av de du söker med i den boken. Tyvärr minns jag inte vad den hette och jag kan inte hitta den på Libris men jag vet ju att den FINNS :o)så med lite envishet så går den att finna. Jag hittade den ju förut :o/
Hittade däremot många intressanta rubriker på Libris när jag sökte på barnamord så där kan du säkert hitta lite. Bl a. så finns den bok som Elisabeth rekommenderade med.
-
Hej Lotta!
I Otterstad (R) föddes ett flickebarn 1768 och dödades av sin mor. Historien om det hela finns i en bok med material framtaget av Simon Granath. Boken heter Från Ullersbro till Läckö, Berättelser från det gamla Kållandsö. Har du svårt att få tag i boken, kan du höra av dig till mig. Du kan också gå in på http://fly.to/otterstad och titta i födelseboksavskrifterna för 1768. Hälsningar
Susanne
-
Tyko Lundkvist (med k!) går att hitta på LIBRIS. Bland många hembygdsböcker om Ångermanland och Västerbotten finns Olåt och munbruk - en studie om uttryck för mänskliga strävanden och reaktioner hämtade ur gamla norrländska domböcker. Utgiven i Härnösand 1977.
-
Jill!
Tack igen för tips! Jag tror att Jörgen har rätt bok nämnd. Men Lundkvists böcker får man väl vänta på i åratal om man beställer dom. Men pröva går ju! :-)
Susanne!
Låter spännande! Tack! Jag ska kolla om jag får tag i den, och jag ska titta in på sidan. :-)
Jörgen!
Man tackar! Jag misstänkte att det var den Jill menade. :-)
Mvh//
Lotta
-
Hej alla!
I det här sammanhanget bör följande bok vara relevant:
Inger Lövkrona - Annika Larsdotter, barnamörderska. Kön, makt och sexualitet i 1700-talets Sverige. (Lund 1999).
Se även Eva Bergenlövs recension av boken i Scandia (1999), s. 309-312.
/Jens
-
Hej alla!
I det här sammanhanget bör följande bok vara relevant:
Inger Lövkrona - Annika Larsdotter, barnamörderska. Kön, makt och sexualitet i 1700-talets Sverige. (Lund 1999).
Se även Eva Bergenlövs recension av boken i Scandia (1999), s. 309-312.
/Jens
-
. jag kan också upplysa om att min doktorandkollega i Lund Eva Bergenlöv (som har recenserat Inger Lövkrona i Scandia) arbetar med en doktorsavhandling om barnamord och barnakvävningar i Sverige under perioden ca. 1680-1890
Arthur Thomsson har för övrigt skrivit en avhandling (1961) om de så kallade barnkvävningarna.
Mvh/Jens (L)
Bifogar avskrifter och utdrag, delvis ofullständiga om barnamord på 1600-talets Gotland:
1629,[ett] kvinnfolk for [mord] på hennis barn och blef hen rettet ,Saköreslängd
1650,Samma dag kom domaren i Burs ting Nils Kierna ankl Ursula Olofsdotter, ogift kåna i När, fött barn. Skyllde på tandvärk. Fadern husbonden Hans Pedersson. Barnet dödat,st h p. 681
1657,Extraordinarie ting hölls på Visborgs slott angående Barbara Pedersdotter på Fårö barnamord,st s p. 418
1657,Om barnamord som skulle vara begånget på Fårö . ,nt s p. 400v
1658,Dito tingfördes båtsmannen Olof Lutter å Fårö i det han skulle hava varit rådsbane till sin syster Barbaras barns mördande. Företogs saken till förhör honom tillspordes huru det gick till med barnet som hans syster haver fött hos honom. Han svarade sig intet veta därom tillspordes honom om han var hemma, han svarade sig på Slite vart men hustrun var hemma. Häremot svarade Per profoss att hans hustru bekände för honom, då han hämtade båtsmannen Oluff Lutter, att hon intet var hemma utan i prästgården, när Barbro födde barnet, men Oluff Lutter hennes man och Barbro voro hemma när barnet föddes och ej vet huru hon det födde och förkommit haver. Framhades Barbro henne tillspordes om hon tillstår sin förra bekännelse, som finnes uti hennes rannsakning, som är tillförne den höglovl kongl hovrätt överlevererad, hon svarade ja. Förmantes förty Oluff Lutter att han sanningen bekänna ville men han det ingalunda ville göra. Tillspordes om han visste systern Barbra vara havande. Han svarade ja och han tilltalte henne därför och hon svarade honom den glädjen skole de intet få. Tillspordes Oluff vad han henne svarade igen, han sade sig intet minnas dock omsider bekände att han var hemma när Barbro födde barnet och hans hustru var borta och nekar alldeles vara i rådet att förgöra och mörda barnet ty hon Barbro må själv det bäst veta. Barbro höllt vid sin höga bekännelse, men Oluff ville ingalunda bekänna sanningen. Oluff bekände att Barbro låg på golvet nr hon var sjuk, huru länge hon låg sade sig intet minnas. Oluff näktar alldeles vara uti rådet barnet att mörda och negräva men hon må bäst själv veta huru hon barnet födde och det förgjort. Barbro höll vid sin förra bekännelse. Rätten tog denne sak och rannsakning uti betänkande, emedan uti den finnes jäv och man kan icke ernå hans egen bekännelse därför uti all underdånighet hnskjuta till den höglovl kongl hovrättens högvisa resolution efter det 2 punkt rättegångs ordination huru vid denne nedrige rätt uti denne sak skall sig förhålla, Hans Felderman som skole vara barnefadren och dess barns mords råd vara uti är bortrymd och intet igenkommen.,nt v p. 367v
1662,Tingfördes Brita Pedersdotter uti Lunnebiers ogift som nyigen haver fött barn och det å lönn lagt och mördat. Henne förmantes till sanningens bekännese alltså bekände Brita i förstone att hon var ille trakterad hos sin husbonde domaren Lars Lunnebiers och gick till Lars Jacobsson Kinner och när hon kom uti en stig över åkern och ville gå till sin broder så födde hon barnet och vart dött fött men hade sin fulla skapnad med hår och naglar och för ingen bekänt att hon havande var och ej med någon barnemoderska talat. Lars Jacobsson sade att han intet visste henne vara havande och ej heller bekände hon för honom havande vara och ej visste Lars Jacobsson så skulle vara med henne. Men hon hade ont och ej visste att det skulle vara därav. Tillspordes när det skedde, svarades den 20 aprilis tillspordes henne varest hon lade barnet, hon svarade uti åkern det lagt och en klut om barnet svept. Tillspordes henne om hon icke band band om halsen hon svarade att hon band sträcket om kluten och gammelt löv på barnet höljt och gick till klockaren uti Lummelunda. Tillspordes henne om någon haver henne därtill tyrkt. Hon svarade nej. Domaren Lars Lunnebiers berättade att hon är tillförne belägrad för 9 år sen och därför pliktat. Förmentes än ytterligare till sanningens bekännande om barnet levde så bekände hon att i barnet klockade liv i halsen. Kirstin Olufsdotter i Lummelunda vittnade efter avlagd ed att hon prövade på hennes bröst med h Anna Kinner och teg hel stilla och icke ett ord svarade och brast till att gråta och då sade om i vilje med mig dölja så vill jag säga vart barnet ligger och viste oss barnet så [ ] en snara med ett band vilket i rätten framvistes satt om halsen och hårt tillfundet och intet kläde vart emellan bandet och halsen, vart fullkomlig och intet bekände huru det tillkom. Jacob Skomakare och Nils Nygranne bekände att barnet var fullkomnat, tillspordes Brita huru det kom till att hon fick de tankar hon svarade en halvannan dag fick hon de tankar att göra av med det och ej visste varför hon det gjort och intet [ ] [ ] förrän hon födde barnet och ville gå till sin broder tillspordes varför hon band strecket runt halsen .,nt s § 12
1663,Samma dag hölls en rannsakning och dom över Anna Clasdotter /Sjonhem/ Barnamörderska hvilken rannsakning och dom är tillförne den höglovlige Kongl: hofrätt öfwerlemnat.,mt h § 73
1673,Margareta Pedersdotter piga hos Hr Oluff i Barlingbo lägrad av dess dräng Oluff Persson och barnet mördat . extraordinarie rannsakning hållen för några dagar sedan,nt v § 3
1674,Karin Oluffsdotter, tjänstehjon hos Jacob Kyrkeliups, Vänge, förut lägrad, nu av Jon Oluffson, ogift till Kyrkeliupes, barnet framgånget . lagdt i lön . nedher graffit . ingen menniska födseln hört eller sett. .,mt v § 1
1697, . misstanke om att ha låtit ett spädbarn svälta ihjäl,nh extra § 6
1698,Hor . skall ha tagit livet av barnet i livmodern . i lönn lagt . ty dömer tingsrätten honom till stegel och hjul och henne till bålet,sh s extra § 1
-
Hej Jens!
Det där var en hel del att bita i! Nu kan jag snart göra en egen avhandling! ;-)
Mvh//
Lotta
-
Hej!
Här kommer lite mer om vad som är anledningen till min nyfikenhet på barnamord. Det var en artikel i Barometern som hade en hel del felaktiga uppgifter. Jag skrev en insändare som svar men fick den inte publicerad p g a att den var för lång (en anledning jag inte riktigt köper), vilket inte hindrar mig från att publicera den på min egen hemsida.
Här kan ni som vill läsa den:
http://home.swipnet.se/~w-87735/insand.html
Mvh//
Lotta
-
Jag hoppas så småningom få en doktorandtjänst för att forska om barnamord före och efter barnamordsplakatet. Skulle därför precis som Lotta vara glad för avskrifter ur domböcker! Litteraturtips är också bra!
Fick ett tips om att Lomma släktforskarförening har haft en artikel om ett barnamord. Kanske författaren har den i sin dator och kan dela med sig till oss?
-
Ännu ett barnamord: i Kinneved sn (R) 1767. 37-åriga pigan Anna Arvidsdtr Skog kvävde sitt nyfödda barn och gömde det. Hon blev halshuggen och kroppen brändes på bål. Drängen som var far till barnet fick böta för lönskaläge och hennes husbondsfolk fick också böta, för att de inte upptäckt vad som skett. (Dombok Frökinds härad, urtima ting maj 1767). Barnet fick begravas i vigd jord, men i stillhet utan klockringning.
-
Hej.
När ja sökte min far fick jag reda på att min
farmor även fick en flicka innan min far.
1904 den 17 januari. Varför stod hon inte med bland de andra syskonen till pappa? Var det för att farmor dödade detta barn och satte av 4 månaders straffarbete eller att det inte stod med i begravningsboken?
MVG Gunsan
-
Omständigheterna är alltid viktiga att veta. Är inte barnet döpt finns det förmodligen inte med i dopboken. Samma gäller begravningen.
Alldenstund modern avtjänat ett straff måste ärendet behandlats av tingsrätten där mera upplysningar finns. Det kanske är fråga om en abort och vid den tiden var alla aborter illegala.
Skansens årsbok Fataburen hade ett temanummer för ca 15 år sedan om barnamord och änglamakerskor som kan ge lite perspektiv i detta sammanhang.
-
Hej Lotta
Med risk att du tycker att du drunknar i litteraturtips sänder jag dig ändå ett:
Carl-Martin Bergstrand.
Brott och straff i 1700-talets Västergötland. Del 1:Barnamord och tidelag. Utg 1932.
Hälsningar
Ann-Mari Östberg
-
Vill också tipsa om en skrift.
Ossian Egerbladh har i Människoöden i domböckerna (Acta Bothniensia Occidentalis, Skrifter i västerbottnisk kulturhistoria 2. Umeå 1977) flera barnamordsfall upptecknade.
Själv har jag grundligt läst igenom Arjeplog tingslags domböcker 1800-1901 och där endast påträffat två fall där misstanke funnits om att fosterfördrivning och barnamord ska ha ägt rum. Fallen gäller: 1) Den samiska hustrun Marget Jonsdotter i Arjeplogbyn sades ha varit gravid och sommaren 1802 fött barnet och därefter dödat det. Efter vittnesförhör visade det sig emellertid att det t o m saknades bevis för att hon alls varit gravid. Åtalet avskrevs. (Ting Arjeplog 1803 3/2)
2) År 1871 och och året därefter stod bonddottern Eva Kajsa Sundström från Racksund tilltalad för fosterfördrivning. Eva Kajsa erkände att hon genomgått ett s k varmt bad för att få missfall varpå hon strax efter fått stark blödning och trodde att hon erhållit önskad effekt. Drygt fyra veckor senare fick hon dock födslovärkar och födde ett dött foster. Obduktion visade att barnet var för tidigt fött men det kunde inte sägas med absolut säkerhet att det ska ha berott på det varma badet, även om doktor Håkansson från Piteå misstänkte det. Eva Kajsa frikändes från åtalet. (Ting Arjeplog, 1871 14/8; 1872 10/2 ? 29).
Mvh/ Carl-Oskar Lundström
-
Tack Torbjörn Norman.
I födelseboken för 1904 i Räpplinge står hon med som ett flickebarn fött den 17 januari 1904. Har haft liv med av modern lagts å lön och funnits död. Jag tror det står så. Jag vänder mig alltså till tingsrätten i Kalmar eller hur?
MVG Gunn
-
Lotta Johansson -
Idag är den 3/6-2001. läste för några da?r sen om en änglamakerska här i min stad -Helsingborg.( Helsingborgs Dagblad ..några da?r sen) En kvinna som när barnet hade överlämnats innanför dörren o dörren stängts .inte levde längre..Fruktansvärt. Än värre, tycker jag det är , när man betänker att detta hände på 10-talet i förra seklet...så vårt underbara Helsingborg ruvar på många tragedier från fordom..eller rättare sagt från våra föräldrars barndom..!..Betänk att Hbg var en snabbt växande industristad som drog till sig obesuttna från det stora Skånska landskapet..med dess slott, herresäten och förtryck..kanske ett bättre liv i Helsingborg..och dess konsekvenser...synar man verksamheterna här i staden för ca 100 år sedan ..svartnar det för ögonen...
Ok,,tipset är.. kolla ditt bibliotek..finns mkt litteratur om Helsingborg utgivit..
Lycka till!
-
Räpplinge uppges 1935 tillhöra Slättbo härad. Var Slättbo härads arkiv nu finns kan jag inte svara på. Det vet de kanske i Kalmar.
Provinsialläkaren kanske har besiktat det döda barnet och skrivit en rapport. Han kunde då avgöra att barnet varit levande fött. Eller har barnet införts till sjukhuset i Borgholm eller Kalmar och begravning har skett i samband därmed.
Modern var tydligen i en svår situation och hade gömt undan (lagts å lönn) sitt barn. Då hade hon förmodligen även förlöst barnet å lönn och då finns inget i barnmorskans dagböcker.