Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Yrken S => Yrken => Stads- => Ämnet startat av: Anette Rosberg skrivet 2001-10-17, 16:15
-
Är det någon som känner till vad en stadsmajor är/var?
Sven Ljungman skall enligt Lewenhaupt: Karl XII:s
officerare ha blivit stadsmajor i Göteborg 1716.
Men vad var detta?
-
Är det inte stabsmajor som blivit felstavat?
-
Anette! I boken Ordbok för släktforskare förklaras stadsmajor så här: hög befattning inom Sthlm:s borgerskaps infanteri- och kavallerikårer, som är borgarnas egna militärkårer. Kanske att det också fanns i Göteborg?
Berith
-
Bästa Anette mfl,
Visst fanns det Borgerskapets infanteri och kavalleri också i Göteborg!
Med hälsningar från Götet och Stadsmuseet där.
-
Var kan man hitta uppgifter om dessa stadsmajorer och andra verksamma i borgerskapets infanteri i Stockholm? Var det militärt? Eller var det kommunalt? Vilken arkivbildare kan innehålla personuppgifter? Jag har sökt efter en stadsmajor i Stockholm på stadsarkivet utan framgång. Min gissning var att det hörde till det dåvarande brandväsendet. Men jag vill gärna veta mer. Det handlar för min del om en fadder omkring 1843.
Kurt Hultgren
-
Hej!
Borgarskapets trupper bestod av borgare som namnet anger. Officersgrader över premiärkapten innehades oftast, men inte alltid, av yrkesmilitärer. Ibland förekommer framstående borgare som stadsmajor.
Material finns bl a på Riksarkivet, Krigsarkivet, Kammararkivet, Stadsarkivet (som verkar ha en hel del),Nordiska mus?et. Krigsarkivet och stadsarkivet har rullorna för kåren.
Vad hette stadsmajoren du söker efter Kurt?
MVH Sven-Ove Brattström
-
1840-44 hette befälhavaren över Sthm:s borgerskaps kavalleri o infanteri överstelöjtnant L. Sandels.
Han drunknade f.ö. 1845.
Källa: Lundin & Strindberg.
Mvh Mats S.
-
Sven-Ove!
Den som jag söker är stadsmajoren RVO Anders Blank. Han var fadder åt min anfader som döptes 1836. Jag har utan framgång sökt denne stadsmajor i Stockholms stadsarkiv, och jag kan inte heller finna hans dödsnotis eller någon bouppteckning, vare sig efter honom eller efter hans hustru Augusta. Att han kallas RVO tyder ju på att han innehade Vasaorden. Jag tycker att det inte verkar stämma med den Anders Blank som jag funnit, som var skräddare. Men det är ju inte helt otroligt. Han kanske hade gjort något exceptionellt. Jag antar att dessa båda arbetsuppgifter skulle kunna utövas samtidigt, eftersom stadsmajorskapet väl knappast var ett heltidsarbete. Men jag skulle vilja veta lite mer. Av allt att döma var Anders Blanks familjemedlemmar på olika sätt gifta med dem jag har lite bättre grepp om (mina anor och deras syskon och familjer).
Hälsningar!
Kurt
-
Stadsmajoren i Kalmar 1776 - 1794, Gustaf Mod?e, (se Elgenstierna under Mod?e, tab 5), även överste i arm?n 1790. Nämnd i bouppteckning Sthlms rådhusrätt 1784/4:511 efter hustrun.
-
Den ursprungliga frågan gällde en stadsmajor i Göteborg. Troligen tillhörde han Göteborgs stadssoldater. Om dem kan man läsa i diskussionen om indelta soldater (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=124625) den 19/8 2000 kl. 20.02.
-
Till Kurt Hultgren, m fl.
Jag har tyvärr inte några uppgifter om Kurts Anders Blank. Men det utnämndes inte några stadsmajorer efter 1820 formellt sett. Dock fick kompanibefälhavarna titeln major.
Jag har börjat lägga upp en del rullor på min hemsida. Det är inte färdigt ännu, men ni som är intresserade kan surfa till http://hem.passagen.se/s-o.brattstrom/sbg/sbg.html .
MVH Sven-Ove
-
Är placemajor och stadsmajor synonyma uttryck?
HeikkI Särkkä
-
En placemajor, eller platsmajor som ordet vanligen skrivs, var enligt SAOB högre officer som var närmaste biträde åt kommendant i fästning l. på annan garnisonsort o. som förestod den inre tjänsten. En stadsmajor var enligt samma källa i befäst stad: militär chef närmast underställd stadskommendant, platsmajor. Det verkar alltså som om en platsmajor och stadsmajor kan användas synonymt om de verkade i en befäst stad, men om de i stället verkade i en fästning (utan stad) blir ju uttrycket stadsmajor missvisande. Detta stämmer också med vad jag sett när det gäller Bomarsunds fästning på Åland (som sprängdes under Krimkriget 1854). Där finns officerare som benämns place- men inte stads- (och någon stad fanns inte vid Bomarsund, bara en liten ort som kallades Skarpans).