Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Skogvaktare => Yrken S => Yrken => Skogvaktare => Ämnet startat av: Anki Hagberg skrivet 2006-10-30, 10:29
-
Finns det någon här som har tillgång till Hugo Samzelius böcker? Jag skulle så väldigt gärna vilja veta om han nånstans nämner skogvaktare Johan (Jan) Petter Forsberg, Råtorp, i Skagershults församling, Närke?
Janne, som är min mff, var skogvaktare under Hasselfors Bruk under flera decennier på 1800-talet. Hans far, farfar och farsfarsfar innehade samma yrke. Janne är omnämnd i flera andra böcker, bl a av Jöran Sahlgren, Saxon och Bergström, så det KAN ju tänkas att hans namn även finns med på nåt litet hörn i Samzelius produktion.
Hälsningar,
Anki
-
Kontrollerade Samzelius, Jägeristaten - anteckningar om Svenska väldets skogs-och jaktväsen (Sthlm 1915). Där nämns ej någon Johan (Jan) Petter Forsberg.
Vänligen,
Olle Elm
-
Hej
Jag söker skogvaktaren Johan Krok från Hedemora. Det enda jag vet att han var med på sin dotters bröllop i Tierp 1844-04-04. Dottern är född 1821-03-08 (i Hedemora?)
Hoppas på hjälp
Klas Lindberg
-
Jag vet inte om rubriken är passande för min fråga men jag finner inget bättre. (Moderator får gärna flytta till lämpligare plats, om så erfordras).
Det gäller en Bengt Skött i Götlunda socken, Glanshammars härad (T) som finns under Förswar under H: Carll Bonde i mantalslängden 1644. De är 4 familjer där bara hustru är markerad. Och för Bengt Skött står: Bengt Skiött en skilt tienner.
(https://forum.rotter.se/discus/messages/205/220513.jpg)
Vad jag förstår, var han då uttagen till försvarskarl och tjänare åt landshövding Carl Bonde. Var han då hantverkare? Vad betyder en skilt tienner? Och eftersom bara hustrun skrivs i Götlunda - kunde han då vara knuten till Örebro slott, där landshövingen hade sitt residens?
Det skulle vara intressant att veta om jag är inne på rätt spår av någon kunnig på området!
-
Jag tror du misstänker rätt, Leif, din fråga är placerad under fel rubrik.
Skötten är förmodligen skytt, d. v. s. skogvaktare/jägare på Carl Bondes gods/gårdar i Götlunda. I Bondes försvar innebär att han är i adelsmans tjänst - enskild tjänare -, och på grund av det mantalsbefriad.
-
Ha, ha...ja så kan det gå. Varm tack för svaret Lotta! Det var roligt att få reda på.
-
De tre ovanstående inläggen, med början i Leif Gson Nygårds fråga den 15 juli 2009, har idag flyttats hit från Yrken: Yrken S: Soldater (indelta).
-
Någon som har tillgång till Hugo Samzelius bok Jägeristaten och kan titta vad som står om heideridaren Bartholomeus Dahlman i Skåne i början av 1700-talet ? Dennes dotter var gift med min fm ff ff farbror kronolänsmannen Petrus Kihlberg i Ask.
-
Hej Niclas! Jag har inte boken, men 8 jan 2004 har Niklas Hertzman på Anbytarforum citerat vad som står om Dahlman.
Om Bartolomeus Dahlman (d.ä.) skriver Samzelius i Jägeristaten s.260.
Dahlman, Bartholomaeus, d.ä. Född 1658, död 1748. Kronojägare i Pommern på Carl XI:s tid.
Deltog i kriget mellan Sverige och Brandenburg. Kom 1682 till Sverige, blef 1690 hejderidare i
Torna och Bara af Malmöhus län och 1697 i Börringe. Gift med Ingri Bertilsdotter.
-
Tack Anders! Denna information har jag missat helt - mycket intressant.
Mvh
Niclas
-
Hej Niclas !
Lite mer om Bartolomeus Dahlman:
Sjöström: Skånska nationen i Lund #570:
Skriver år 1738 från Lindved till k. befalln.hafvande: Uti högst salig konung Carl den Elloftes glorwyrdigst i åminnelse Regementz tid var jag Crono Jägare uti Pommern och under Krigetz påstående mellan Sverige och Brandenburg blef af sahl högvälborne H. Grefve Königsmarck, som då anförde den svenska arméen, sexton stycken Jägare Comenderade att på partier och vid andra tillfällen bjträda Svänska armeen, hvaribland jag äfven var, och måste utstå många svåra Strapacoer och Olyckel. äfventyr, serdeles då min häst utj en drabbning med de Brandenburgiska blef mig undanskjuten, då jag igenom Gudz underliga försyn blef frälst med lifvet, så att jag sedan warit Comenderat från Anklam till Stralsund med Profjant till svenska armeen med flere förrättningar. Sedan freden slötz blef iag persuaderad att resa hit öfver till Skåne och kom således Anno 1682 hit till landet, blef 1690 hejderidare i Torna och Bara samt 1697 i Börringe.
Ingrid Bertilsdotter född omkring 1667 och död 54 1/2 år gammal 1721 i Svedala. Ingrid har en syster Marena Bertilsdotter som begravs i Malmö, Sankt Petri 1704-05-30 och hon var gift med visitören i Malmö Lars Berg. I Marens bouppteckning framgår släktskapet:
A:o 1704 d.13 Juni ... efter fordom visiteuren Lars Berg, nu jämwäl afledna änka Marena Bertilsdotter ... Den omyndiga dottern Ingar Marias vägnar, hennes mosters man, häjderidaren wälbetrodde Bartholomæus Dahlman, som närmaste anförvant. ...
Bartolomeus har också en trolig syster som heter Emerentia Dahlman. Hon bor 1705 och 1706 i Skrivaremöllan, Hällestad (M) (katekismilängderna). Emerentia var gift med holtzfursten i Malmöhus län Jochim Bursch. Om honom skriver Samzelius:
Samzelius s.259:
Burss, Jochim. Tjänade först i Pommern och var med vid Stettins belägring; erhöll genom k.br. 1679 2/6 en donation i närheten af Liepe i Stolpeska amtet samt fritt fiske i Peene. Holtzförster eller holtzfurste i Malmöhus län enl. k. fullm. (efter Bengt Steenman). Omnämnes s. sådan 1688-1697. Var 1692-1701 pensionär på riksstaten (enl. statskontorets memorialböcker). Namnet skrifves äfven Borss och Bursch. Skref egenhändigt Jochim Buss. Var gift och hade 6 barn, däraf 3 söner.
Jochum Bursch och Emerentia Dahlmans son Albert som var kyrkoherde i Östra Torp och Lilla Isie är född 1674-11-26 i Anklam (enl. Lunds stifts herdaminne)
-
Jag söker min anfader Hans Casper Lambrecht, född ca 1675, som var jägare och heideridare i Måttan, Kristberg där han bor mellan 1730-1740 och därefter i Kostenhult i Västra Ny församlingar i Östergötland där han bor till sin död. Även hans son Hans Jacob Lambrecht var kronoskogvaktare i Illersjö, Motala. Är nyfiken på var familjen kommer ifån, namnet Lambrecht var ett ovanligt namn på den tiden i Sverige och även titeln heideridare har jag inte stött på tidigare.
-
I Hugo Samzelius, Jägeristaten sid 286, finns anteckningar om Hanss Caspar Lämprecht - som han själv skriver sig. Anges född i Sachsen. Död 1754 21/2 i Västra ny, 79 år gammal, men säger i en rulla vara 46 år gl år 1737. Tjänade i militiestaten sedan 1717. Skogvaktare i Aske härad 1731, hejderidarfullmakt 1736. Bodde på Kåstenhult i Ny sn, men 1739 i Måttan, Kristbärgs sn. Var gift.
Vänligen,
Olle Elm
-
Tack så väldigt mycket för denna spännande information, Olle! Militiestaten var ett nytt begrepp för mig, finns det register som man kan leta i? Vilka inkluderades där?
Mvh Gun Wingren
-
Militiestaten bör betyda krigsmakten.
Vänligen,
Olle
-
Jag har en ana som står angiven i husförhörslängderna som först skogvaktare och senare frälseskogvaktare i Hjorted socken (Kalmar län); Eric Hultgren (född Nilsson) f 1729 i Hjorted och d 1806 i Hjorted. Jag undrar om det är någon som känner till något mer om honom och hans tjänstgöring. Jag funderar även lite kring efternamnet som verkar ha tillkommit någon gång under yrkeskarriären. Var det vanligt att man antog ett icke sonnamn i samband med en sådan tjänst som skogvaktare?
Tack på förhand,
Therese Andersson
-
Erik Hultgren finns ej upptagen i Samzelius, Jägeristaten, vilket kan indikera att han ej tillhörde den statliga delen skogs-och jaktväsendet.
Vänligen,
Olle Elm
-
Therese! Att någon antar ett släknamn har ofta haft samband med en social förändring, exv att man nyss fått en bättre samhällsställning.
-
Skogvaktare
Hur blev man skogvaktare egentligen? Vad innebar det att vara skogvaktare på ett gods i början av 1800-talet? Krävde det någon utbildning?
Min förfader Christian Hagström var skogvaktare på Adelsnäs i Åtvid mellan 1815 och 1826.
-
Skogvaktarna hade även ibland de flottare yrkesbeteckningarna Hejderidare, Forstman eller Holtzfurste. Skogstjänstemän utbildades på en tvåårig utbildning på Skogsinstitutet i Stockholm. Detta institut låg på Kungliga Djurgården i Stockholm och hade grundats 1828 av forstmannen Israel Adolf von Ström. På hösten 1828 fattades beslut om inrättandet av ett Skogsinstitut med överjägmästaren friherre I.W. Sprengtporten som chef och Israel af Ström som direktör. Ytterligare ett år fortsatte undervisningen som tidigare i Ströms bostad, innan den då lediga fastigheten Stora Blå Porten uppläts som lokal för undervisningen. Se även http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/17790.html?1254933662 (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=130651) och http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/40739.html?1186625705 (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=130648) och http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/5814.html?1066109062
Hälsar Mats
-
Fast på den tvååriga utbildningen på Skogis blev de nog jägmästare. Vid den här tiden hade inte skogvaktare någon formell utbildning. I slutet av 1800-talet kom de s k skogsskolorna för blivande kronojägare och skogvaktare.
(Meddelandet ändrat av GSt 2011-12-31 14:23)
-
Hej
Tack för era svar!
Via dem hittade jag till skogsinstitutets hemsida
http://www.slu.se/sv/bibliotek/om-bibl/vara-bibl/skogs/historisk_samling/
och fann denna text:
Israel Adolf af Ström (1778-1856). Ström blev Skogsinstitutets första föreståndare 1828 men han startade institutet med en privat utbildning 1826 för egna medel.
Eftersom C. Hagström flyttade till Stockholm just 1826 så fick jag tanken att han kanske började på den privata utbildningen till skogvaktare. Att han kanske bara blivit skogvaktare i Åtvid och sedan valt att utbilda sig. Men det kan helt klart vara ett hugskott.
-
Hej!
Ser ju av tidigare inlägg att det finns material att tillgå på 1800-talet.
Undrar om det finns något på 1700-talet.
Innan jag började släktforska så trodde vi alltid att namnet Elg var ett gammalt
soldatnamn men via forskningen så upptäckte jag att vi hade några skogvaktare i släkten
varav namnet?
Med vänlig hälsning
Anita
-
Anita, när och var fanns dina skogvaktare? Jag har själv en skogvaktare i anorna, Jon Hök som var skogvaktare 1736-1747 i Norrvikens fögderi i Bohuslän. Hans patronymikon var Eriksson, och det är under det namnet han förekommer i kyrkböckerna innan han blev skogvaktare. Hans barn omnämns inte med namnet Hök, utan Jonsson/Jonsdotter. En skogvaktare i fögderiet hade tidigare också haft namnet Hök. Hökarnas efterträdare fram till 1805 hette Gyllenquist, Biurgren, Witzbohl och Jägerström, och tre av dessa namn kan möjligen ha en långsökt skoglig anknytning (biur är det dialektala ordet för bäver).
Så det är väl inte omöjligt att en skogvaktare kan ha begåvats ett skogligt tjänstenamn, som Elg.
Källa: John Linder, Skogens krönika i Göteborgs och Bohus Län
-
Hej!
De fanns i slutet av 1700 och början av 1800-talet i trakterna runt Uppsala och Stockholm.
Vi har fått stanna 1759. När man började släktforska så tyckte man att detta var bra men inte
idag.
Blir att avvakta och se om någon annan hittar släkten.
Mvh
Anita
-
Hej!
Någon som vet om en skogvaktare i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet
hade någon form av pension och så fall hur mycket och vilken var pensionsåldern ?
Mvh / Åke Petersson
-
Nils Nilsson Möller WertmÜller född 1732 lilla Malma Död Fågelhult Bo/Svennevad C:3 sid 156 gift 1758 04 09 Svennevad (T) Kerstin Svensdotter född 1735 09 04 Svennevad död 1807 Svenneva.
Hans mor Katarina Nilsdotter Malm född 1693 Lilla Malma död 1767 Svennevad. Var änka.
Vet någon någonting?
-
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 13, 1798 12/12, sid. 106, som ger exempel på löneförmåner och arbetsuppgifter för en skogvaktare förr i tiden:
»På Wankifwa Sätesgård åstundas til nästa påsk en Skogwaktare. Ibland andra förmåner ärnar man lämna honom et hus med någon jord och änghöstnad. Af denne Skogwaktare begäres at han skal tillika wara jägare och förstå at fånga. Öfriga wilkor gifwes på stället tilkänna.»
-
Finns det några andra källor för skogvaktare?
Jag har letat i Jägeristaten utan att finna min anfader skogvaktaren Nils Horndahl vid Gottåsa, Skatelövs förs. (G) belagd åtm. 1721-1737.
-
Det beror på vad det är för uppgifter du är ute efter. De finns nämnda i verifikationerna till länsräkenskaperna/länsstyrelsens landsbok.
-
Jag söker frälsefogden/skogvaktaren/skytten/jägaren ISRAEL Georg Cederbergs ursprung (f.1712-05-16, födelsedatum enligt hfl i Ryssby (G)).
Han gifter sig i nov 1746 i Fryele (F) med pigan Maria Clemensdotter från Galtnåsa. Han benämns skogvaktaren, men ges ingen geografisk tillhörighet som henne vilket jag tolkar som att han inte är från eller bor i Fryele. Hon är gravid vid vigseln och i febr 1747 föds första barnet i Mårarp Lunden, Ryssby (G). Israel tycks då benämnas frelsefogden. Vid födseln av det andra barnet benämns han skytten och i mantalslängden för samma period har han titeln jägarn. Han tycks arbeta för häradshövding Lars Barck på Borsna säteri, Ryssby. 1750 blir Israel klockare i Ryssby församling. Han och Maria får 12 barn och alla dessa avlider i tidig ålder utom min förfader Isak Georg C som studerar i Lund och blir tingskommisarie.
Hoppas någon kan hjälpa mig eller kan komma med tips hur jag kan komma vidare med Israels bakgrund.
-
Letar efter min anfader Tue Jonsson Möller, skogvaktare till yrket och bosatt mellan 1702-1705 i Äspinge no 18, Äspinge socken (M). Han finns inte där innan så jag gissar han kommer någon annanstans ifrån. Han gifter sig 1707 i Hörby med änkan Maria Månsdotter och han avlider ca 1710. Han finns med i mantalslängden för 1709 men inte 1710.
Han verkar inte heller göra mycket väsen av sig i domböckerna och det finns ingen bouppteckning.
frågan är var jag ska leta efter honom?
-
Var man kan hitta mer beror på om han var kronoskogvaktare eller frälse-dito (mao vid ett gods).
-
De få anteckningarna jag hittat om honom i domboken nämner bara honom som "welaktade skogwaktaren".