Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Skarprättare => Yrken S => Yrken => Skarprättare => Ämnet startat av: marie skrivet 1999-06-08, 22:09
-
Har hittat skarprättare i min släkt. Någon som kan upplysa om vad en sådan pysslar med?
-
Ja, skarprättaren det var bödeln. Ett föga hedervärt uppdrag. En annan benämning var mästermannen.
Förutom att avrätta dödsdömda, utförde han även kroppsstraff t.ex. spöslitning (piskning).
-
Hej Marie!
Kontakta Ulf Andersson på Göteborgs landsarkiv som är mycket sakkunning i ämnet och ämnar doktorerar på skarprättare.
-
Hej Marie. Om du tittar under etniska grupper, tattare, Wallin och Westerling så kan du läsa en hel del om vår skarprättare, Werner Nilsson Wallin i Helsingborg. Hör gärna av dig om du har ngn anknytning dit.
Häls. Monica
-
Här följer ett kuriosafall med en skarprättare ingift i en ganska fin familj! Åtminstone jag lyfte på ögonbrynen.
I bou Färs hd 1806 11/4 efter Stina Sahléen, änka efter holtzförster Brynte Silfvertelning (1714-1776) räknas barnen och deras respektive upp:
två söner, den ene student (sedermera revisor) och den andre garvare i Åbo, samt döttrar gifta med en inspektor på Krageholm, en vaktmästare, en smed, en kronolänsman i Småland och - hoppsan - skarprättaren Anders Löfvenborg i Sölvesborg. Mycket galghumor på familjeträffarna? :-)
Om nån känner till Löfvenborg, är han av resandesläkt t ex, vore det intressant att veta.
-
Hej Marie.
Du har faktiskt en Kunglig Ämbetsman bland dina anor.
Bödel var visserligen ett föraktat yrke, som stod över endast en annan yrkesgrupp, rackaren. Dvs den som fullgjorde samhällets mest föraktade sysslor, som att tömma fångarnas latriner, stycka avrättade brottslingar, begrava döda hästar, etc.
Rekryteringen till dessa arbeten var problematisk och en använd metod var att benåda den dödsdömda brottsling som var villig att åta sig bödelssysslan. Ett sådant exempel har vi från Arboga 1470, men det fanns också de som hellre lät sig avrättas.
Vid slutet av 1600-talet gjordes en annan satsning. Man satte en hedervärd prägel på ämbetet som sådant och ändrade bl a titeln.
Bl a är det klart uttryckt i 1734-års lag att: Skarprättare vare med hustru, barn och tienstefolk tagen i Konungens hägn. Ej må hans embete för nesligt hållas...
Det är också klart uttryckt att han inte fick utestängas från ärligt folks umgänge. Detta straffades som ett brott mot konungens förbud.
Skarprättaren utförde inte spöstraffen.
Dessa utfördes av ...den som hertill förordnad är.
I vart fall i Glanshammar Närke förefaller det som att den militäre profossen, dvs den som stod för bestraffningarna i de indelta regementena, hade samma uppgift som civilt vänsterknäck i häradet.
Vid en förestående spöslitning i Fellingsbro på 1800-talet kontaktade ortens Länsman sin kollega i Glanshammar för att få låna dennes profoss, då han inte hade någon egen.
Satsningen på att göra Skarprättareyrket hedervärt lyckades såtillvida att vid den sista avrättningen i Glanshammar, 1846, saknade Örebro Län sin skarprättare.
Då infann sig en person på Landskansliet i Örebro, och talade om att han var jättebra på att hugga huvudet av folk. Han hade gjort det både i Karlstad och Västerås.
Det visade sig att han ljög som en häst travade, men det visar i alla fall att det fanns de som kunde gå ganska långt i försöken att sno åt sig ämbetet.
För avrättningen i Glanshammar inkallades Östergötlands skarprättare, Hans Ljungman i Kaga.
Sveriges siste skarprättare var så pass mallig över jobbet att han bekostade en graverad dörrskylt till sin lägenhet på St Eriksgatan i Sthlm, med texten: A G Dahlman, Skarprättare.
Så Marie, det är en avsevärd skillnad på status mellan Bödel och Skarprättare, även om jobbet som sådant i stort innebar samma sak.
Det finns mer att läsa i Lars Levanders Brottsling och Bödel ISBN 91-7021-101-9. Senast utgiven av Nordiska Museet 1975.
Jag passar även på att fråga om någon känner till något mer om Skarprättaren Hans Ljungman, boende i Kaga, men sannolikt född i Ljung.
De kyrkohandlingar som innehåller väsentliga uppgifter om honom förstördes medvetet av en stackars yngling som var rädd för vad som kunde finnas antecknat om honom själv
Mvh
Rolf L
-
Hej,
Jag har skarprättaren Verner Nilsson Wallin, som var verksam i Helsingborg 1709-1728, i mina anor (se även disk. under resande Westerling-Wallin-Hagman), och undrar om ngn vet mer om hans förfäder. Vad jag vet nu är att hans mor hette Sophia Wernersdotter, och hans styvfar var förre skarprättaren Petter Nilsson Brun.
I Bland Yrkesmän i Gamla Dar - En Skånsk Skarprättarfamilj, Jan Agri 1930, nämns en skarprättare i Malmö och Landskrona (1665), Jörgen Wallon/Wellun. Kan namnet Wallin vara en variant på detta namn, och kan det finnas ett släkskap?
Vidare har jag fått mig berättat -utan källhänvisning - att en tidigare Skarprättare hette Nils Andersson och var gift med en kvinna Wernersdotter. Jag undrar om detta är Sophia Wernersdotter, Werners mor, och i så fall om Nils Andersson är far till Werner Nilsson? Var var Nils A verksam? Känner någon till mer om de tidiga skarprättarfamiljerna? 1991 var jag i kontakt med en Jan Ljungström i Gävle som då höll på att kartlägga dem, men har sedan inte hört mer.
Häls. Monica
-
Monica! Nils Andersson var verksam i Helsingborg. Huruvida han är Verner Nilsson Wallins far är nog inte helt bevisat. Nattmannen Nils Andersson dör 1692 begr. 20/10, och 1695 nämns skarprättaren Nils Anderssons dotter Anna Sofia, som dör 26/6.
Eftersom Verner har Nilsson som patronymikon, och hans mor gifter om sig 1693 15/12 med Peter Nilsson Brun (ett år efter Nils Anderssons död) är det väl i alla fall sannolikt att släktskapet förhåller sig så.
Det vore intressant att ta del av Jan Ljungströms forskning. Vad har hänt sedan 1991, någon som vet?
-
Tack för hjälpen Anders. Finns uppgifterna i H-borgs domböcker? Jag tror jag ska jaga upp Jan Ljungström igen!
/Monica
-
Hej, har gjort ett försök att sortera Skånes skarårättare..
Skarprättare i Skåne
Malmö
Jörgen Wallon/Wellun - 1665
Chistoffer 1665-1674
Daniel Jönsson 1674-1685
Benedix Danielsson 1686-1706
Benedix Benedixson 1706-1717
Jöran Brun 1717-
Landskrona
Jörgen Wallon/Wellun 1665-1679
Daniel Jönsson 1680-
Petter Nilsson Brun 1695-1701
Kristianstad
Mäster Morten
Christen/Christian Olufsson 1680-1685
Benedix Danielsson 1685-1686
Daniel Jönsson 1686-1687
Hans Hansson Brun 1687-
Ystad
Oluf Mårtensson 1679-1684
Christoffer Mårtensson 1684-
Helsingborg
(Nils Andersson nattman?)
Petter Nilsson Brun 1695-1709 (se även L-a)
Werner Nilsson Wallin 1709-1728
Källor: Helsingborgs Stads Historia, Jan Agris En skånsk skarprättarfamilj
/ Monica
-
Här är jag, den eftersökta Ljungström. Mina forskningar är sedan länge färdiga och finns tryckt i boken SKARPRÄTTARE, BÖDEL OCH MÄSTERMAN, Carlsson bokförlag, 1996. Boken tar upp skarprättarens sociala ställning i samhället från medeltid till våra dagar. Fyra olika läns skarprättarhistoria finns med, Uppsala-, Västmanlands-, Gävleborgs- och Västernorrlands län.Där tar jag bl a upp biografier om resp. skarprättare samt diverse avrättningar i länen. Av utrymmesskäl och pga brister i källmaterialet, stannade jag vid dessa fyra län. Boken finns på biblioteken och i bokhandeln.
Bästa hälsningar
Jan G Ljungström
-
Hej!
Jag söker uppgifter om husar/skarprättare Magnus Svensson Ferm som dog 1863-01-12 i Göteborgs Kristine församling. Född mitten av 1822 någonstans. Gift med Anna Kristina Tobiedtr. i slutet av 1850-talet och förmodligen till hans död.
Jag är intresserad av om någon har hans födelsedata, något kort om hans bakgrund, var han hade verkat och vad som gjorde att han blev skarprättare.
Anders Helge, GULLSPÅNG
-
Hej Anders! Kontakta Ulf Andersson, Landsarkivet i Göteborg. Han håller på med en forskning om skarprättare i södra Sverige. Han kan säkert ge dig vägledning. Hälsningar Jan G Ljungström
-
I skarprättartaxan för 1736.
6:o Oskäliga kreaturs dödande- och uppbrännande, ett eller flere. Dal. 5:-
Vilka djur avses?
Vem betalade skarprättaten för hans arbete?
-
Hej Knut!
Den vanligt förekommande skarprättaretaxan
från 1736 är sannolikt tagen ur L Levanders
Brottsling och Bödel.
Levander, den i övrigt oerhört noggranne, har
just i det här fallet inte angett någon källa.
Jag har i en annan udda bok The
Encyclopedia of Witchcraft and Demonology
funnit att det i Tyskland förekom s k
bödelstaxor, snarlika den nämnda.
Troligtvis har Levander fått tag på en
översättning av en sådan, men inte kunnat
följa den.
Således 1736:an har sannolikt inget svenskt
ursprung utan är troligen en översättning från
tyskt original.
'Åsså var'e notan.... Den som stod för
kostnaderna var offret själv, hans hus och
egendom kunde försäljas för att täcka
kostnaderna. Endast i särskilt
behjärtansvärda (hm) fall, som t ex då offet
saknade medel kunde förrättningen bekostas
av det allmänna.
De djur som nämns avser närmast det vi
kallar kadaver, dvs självdöda djur.
Skarprättaren var i Sverige under senare tid
en fin karl, en tjänsteman tagen under
kungens hägn och befattade sig inte med så
simpla sysslor som begrava djur, tömma
fångarnas latriner eller spöa folk, det var
rackarens upgift.
Rackaren tillhörde de lägst ställda i samhället
och ålades åtskilliga simpla sysslor, som t ex
slakta och gräva ned hästar.
Men jag tycker du skall låna Lars Levanders
Brottsling o Bödel, den kom i ny upplaga för
något tiotal år sedan.
Mvh
Rolf L
-
Hej
Oskäliga djur som skulle slaktas och brännas, det var inte de djur som varit med om tidelag??
rune
-
Hej Rolf och Rune
Skarprättartaxan hittade jag i Svenska folkets underbara öden av G Grimberg. Ska låna Lars Levanders bok och läsa vidare.
Runes ide om djur som utsats för tidelag var jag själv inne på, kollade i Akademins ordbok men utan resultat så jag är osäker.
Mvh
Knut
-
Rune, Knut!
Oskäliga djur var väl egentligen djur i största
allmänhet, eftersom det endast var
människan som var utrustad med själ.
I fråga om tidelag så var lagen tydlig på den
punkten: -
- Hvar som hafver tidelag med fä, eller andra
oskiäliga djur; then skal halshuggas, och i
båle brännas, varde och samma diur tillika
dödadt och bränt
Något nedgrävande var det således inte tal
om i fråga om tidelagsdjuren.
Uppgiften on Grimberg var ny för mig, var
någonstans i Grimberg har du hittat taxan?
Jag var helt övertygad om att Levander var
källan, men hans bok utgavs 1933, medan
Grimberg kom ut 1923, dvs tio år tidigare.
Alltid får man veta något nytt
Mvh
Rolf L
-
Hej Rolf
I den utgåva som jag har utgiven 1938 (copyright 1922) är det i band IV sid 36 som Gimberg skriver om skarprättare.
Mvh
Knut
-
Tack Knut!
Jag hittade taxan på samma sida i samma
band som
du angav. Min upplaga av Grimberg trycktes
1923.
Vore intressant att veta om Levander citerar
Grimberg, eller om de har samma källa, som
ingen
av dem anger (attans...).
Tack än en gång.
Mvh
Rolf L
-
Hej Rolf
I Grimbergs artikel finns en litteraturhänvisning, jag var och läste ingenom S:t Eriks årsbok för 1905, 1908 och 1911 utan att hitta taxan. Återstår att leta efter den andra referensen Arvid Ulrich, men då måste jag besöka KB. Tror du man kan söka i Riksdagens arkiv?
Mvh
Knut
-
Hej!
Är mycket intresserad av skarprättaryrkets historia i Sverige.
Speciellt fascinerande är perioden från 1850 och framåt, som ju inte ligger så långt tillbaka i tiden.
Har förstått att Ulf Andersson på Landsarkivet forskar i detta ämne. Vet någon om han har publicerat något ännu och i så fall hur man kan få ta del av hans resultat?
Tack på förhand.
Hälsn. Lars-Eric
-
Kuriöst i samband med den ställning skarprättaryrket länge hade är ju att en hel gren av den vallonättade borgar- och kanske framför allt militärsläkten Frumerie fick en hel liten gren av skarprättare i Närke och Västmanland en bit in på 1800-talet (som tidigare berörts i Kaga-diskussionen och var upprinnelsen till att släktens egen diskussion i avdelningen Släkter kom igång).
Jag är numera huvudman för släkten hos Sällskapet Vallonättlingar, och glömde klumpigt nog helt att beröra skarprättargrenen i en artikel jag skrev om släkten i Vallonättlingens andra nummer i år, så jag har stor anledning att återkomma med mer om släkten.
Det kunde vara intressant att höra vad Jan G Ljungström har noterat om mästermännen Frumerie, Eric och sönerna Pehr och Eric Johan som båda verkar ha följt i faderns spår.
-
En upphittad skarprättare ifrån Falun:
Zachris Andersson, skarprättare i Fahlun son Fredrik döpt 1725 i Stenbrohult k.a 11 april (CI:1 s 82) faddrana kom ifrån socknen. Modern till barnet ej antecknat.
En fråga jag funderat på är hur stort område hade en skarprättare och bödel att verka i?
Mvh Niclas R.
-
Hej Niclas!
Hur stort område skarprättaren hade som
sitt är
till stor del beroende på när det var.
Från att det tidigare fanns en skarprättare i
varje stad eller härad, minskade behovet till att
så småningom fanns det bara en tjänst i varje
län.
Mot slutet av 1800-talet tillsattes inte
tjänsterna utan vid behov lånades
skarprättare från grannlänet. Det ledde så
småningom att det slutligen fanns en enda
skarprättare för hela riket.
Bödeln var den tidigare benämningen på
skarprättaren men han ansågs, till skillnad
mot statuspersonen skarprättaren, som en
mer eller mindre suspekt individ.
Titelförändringen och skillnaden i status
infördes p g a svårigheter att finna någon som
var villig att ta sysslan.
Mvh
Rolf L
PS Låna Lars Levanders Brottsling o Bödel,
där står mycket DS
-
Hej!
Jag har hittat skarprättare i mina anor och är intresserad av var man kan hitta litratur eller forskning om släkt eller namn. De skarprättare jag letar efter är Peter Friström aktiv i Piteå och Karl Magnus Linderman aktiv i Köping båda under senare del av 1700-talet.
M.V.H. Glen Karlsson
-
1835-09-17 vigdes i Vireda sn, Småland,
Skarprättare
Jöns Glas
Älmebergs
Ägor
Piga
Anna Sofia
Danielsdotter
Älmebergs
Ägor
(Källa: JBGF:s hemsida - ej kontrollerad mot original)
Lägger in uppgiften ifall någon kan ha glädje av den. För mig var det en nyhet att Böveln bott i Vireda socken.
-
Upphittat i Berga (G) 1720, C:1, s 55 (bland oäkta barn, vilket är märkligt):
NB Ao 1720 Dnca 14 Trinit. Christnades Skarprättarens och hans hustrus barn ifrån Giötheborg, Catharina, frambars af Måns Nilsons hustru i Jngelstad, M.w. Arfwed Swenson i Jngelstad, drängen Måns i Lilla Jngelsta, P.w. Per Nilsons dotter i Jngelsta.
Någon som kan tala om vem denne onämnde skarprättare var?
-
Skarprättare i Göteborg mellan 1704 och 1725 var Jonas Wessman, gift med Elisabet Hansdotter. Ulf Anderssons artikel om stadens skarprättare i Släkthistoriskt Forum nr 1 1984, s 15ff saknar uppgift om denna dotter Catharina. Där nämns bara sonen Christian (efterträdde fadern) och en son med okänt namn som var stadsbåtsman 1732.
-
Upphittade skarprättare:
skarprättaren Linds dotter Christina döpt 3 maj 1713 i Kalvsvik k:a (G)
resande skarprättaren Petter Lindbom ohh Sara Nilsdotters dotter Kirstin född 26 april 1714, döpt 26/4 1714 i Nöbbele k.a [i Nöbbele sn, på gården Ryds ägor, låg den gamla avrättningsplatsen för Konga härad]
källa: KGF:s databas (uppgifterna ovan är således i 2:a hand o?ch bör kollas i kyrkoboken, ty basen innehåller tyvärr alltför många inskrivningsfel)