Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Yrken K => Yrken => Kyrkobetjänt => Ämnet startat av: Henry Gabrielsson skrivet 1999-07-22, 21:02
-
Jag söker organister, utexaminerade i Växjö under perioden 1900-1940. Var finner jag dem?
-
Organister fanns tydligen redan på 1700-talet. En av min frus anfäder, Johan Elfström (f. 1733 i Avesta, d. 1817), var det från mitten av 1760-talet i (Stora) Tuna socken i Dalarna. Han hade åtminstone en föregångare i yrket där.
Vem vet mer om när yrket uppstod? Och vem avlönade honom - kyrkan eller militären?
En av sönerna utbildades för övrigt till klarinettist; en annan blev guldsmed, och en tredje chirurg(!)
-
Jag undrar om det finns någon inspelning från organisten Carl August Larsson Hedén (född August Larsson, död Carl Hedén)?
Han föddes 1858-06-13 i Nyed (S) och dog 1932 i Svedala (M). Han var musiklärare, organist och klockare i Svedala dit han flyttade 1906.
Han hade även liknande arbetsuppgifter i Nyed och Varnhem (1893-1906). Enligt uppgift lär han ha varit mycket skicklig.
-
Henry Gabrielsson!
Eftersom organisten/kantorn på de flesta håll också varit folkskollärare så finns många avporträtterade med kortare eller längre biografier i de matriklar som finns över folkskolans lärarekår. Jag har sett en matrikel över Göteborgs stift och det finns säkert många fler.
Sedan finns ju de tjocka böckerna om stiften i ord och bild från 1950-talets början där inte bara prästerna utan även kantorer och kyrkvärdar finns avbildade med en kort biografi.
Om de är examinerade från ett folkskollärarseminarium som var en statlig skola så finns arkiven åtminstone för äldre tider på landsarkiven. Där finns det en del biografica att hämta.
Anders Berglund!
Organist som yrke hör väl ihop med om det finns en orgel i kyrkan. Kyrkorna började få orglar under 1700-talets förra del, inte bara i städerna utan även på landsbygden på sina håll. Det finns en del bekanta orgelbyggare från denna tid. Sedan kanske en landsbygdskyrka köpte in en orgel från någon stadskyrka när den ansågs ha tjänat ut där.
Mer allmänt blir det nog först under 1800-talets senare hälft.
Organisten avlönades säkerligen in natura av socknen.
-
Känner någon till organisten, kantorn i Bäckebo/H/ Samuel Cedergren (Södergren). Han vigdes 1757 i Madesjö /H/ med Catharina Gökert (Höckert. Samuel avled i Kläckeberga /H/ 1798.
Tacksam för all upplysning om Samuel och hans hustrus anor. Vilka blev organister? Hur blev de anställda?
Björn
-
Hej Anders.
Jag har en förfader som var organist och bruksbetjänt på Lövsta bruk i Uppland, en tydligen inte alltför ovanlig kombination där på 1700-talet. Så alla organister var inte skollärare utan fanns även på bruken.
-
Hur blev man organist? Krävdes det någon utbildning till detta? Hur blev de anställda? Var det vanligt att de kom inflyttandes eller tillhörde de församlingen?
Mvh Björn
-
Behörighets- och utbildningskraven på organister har varierat i olika tider.
Organister i vanliga församlingar tillsattes enligt 1686 års kyrkolag av kyrkoherden och församlingen. Några särskilda behörighetskrav, förutom att kyrkoherde och församling skulle vara överens, fanns ej, såvitt jag känner till, före 1805.
Från 1805 krävdes av organister (och klockare) att de skulle visa intyg på kunskap och färdighet att vaccinera församlingsborna (mot smittkoppor). Ännu senare kommer dessutom krav på musikbetyg och under 1900-talet blev tillsättningsförfarandet alltmer komplicerat.
Vänliga hälsningar Matts Sandström
-
Tack Matts!
Var kan man leta efter handlingar ang. just tillsättning av organist/klockare?
Vänliga hälsningar Björn
-
Domkapitlens arkiv föreslås. Som (ett) exempel finns i landsarkivet i Lund förteckning (i expeditionen) över klockare och hänvisning till år och nummer i Lunds domkapitels arkiv över klockarhandlingar. Vänligen! /Gunnar
-
Om tillsättning av organister i äldre tider står det normalt i sockenstämmoprotokollen, som finns på landsarkivet (om de är bevarade). Har man tur var man inte helt överens inom församlingen, i så fall finns det mer skrivet. Jag har med nöje tagit del av en sådan klockartillsättning vid sekelskiftet 1800 i Ovanåker, där tillsättningsförfarandet var komplicerad. Mycket beror på vilken tid och plats det är fråga om. Var organisten tillika klockare (vilket inte alltid var fallet, men mycket vanligt) hade han en ännu viktigare uppgift i föramlingen och det finns förmodligen ännu mer att hitta i protokollen.
Vänliga hälsningar Matts Sandström
-
Jag har två förfäder som var organister
Gust. Råbåck Organist i Lindesberg i slutet av 1600-talet början av 1700 gm Magdalena Neubaur
Deras dotter Madmasell Maria Juliana Råbåck f. 1714 gm efterträdaren
Jonas Hempling organist i Lindesberg f. 1719 d. 1772
MVH
Lena-Maria
-
Jag har en förfader som tillträdde som organist i Västerås 1709 ungefär, och avlönades av kyrkan vad jag förstår. Det var nog dåligt betalt för han fick senare, enligt ett dokument som lär finnas bevarat, även tjänsten som musiklärare i läroverket, då den gamla var oskicklig och fick sparken.
-
Barbro!
Angående organister i Västerås stift, se Josef Sjögrens bok Organisterna i Västerås stift Stockholm 1958 (312 s), och densammes uppsats
Västerås domkyrkas orgelverk och organister under fem sekler samt rapsodiska anteckningar om kyrko- och skolmusik i: Västerås stifts julbok 1950, s 85-100.
-
Torsten!
Vilket jättebra tips! Jag ska försöka hitta dem. Det låter väldigt intressant! Tack!
-
Det lär finnas en bok över organister som verkat i Stockholms stift. Finns det någon här som har tillgång till den boken?
-
Kerstin
Det finns flera äldre organistmatriklar du kan välja på men ingen äldre bok speciellt om Stockholms stift så vitt jag vet. En ny bok S:ta Cecilias tjänare / Dag Edholm har kommit ut i år, men som bara tar upp församlingarna i Stockholms stad. Har du någon du vill fråga om i den nya boken så svara jag gärna. Annars får du låna de övriga på t.ex KB.
1. Borgh, Pehr / Utförlig och fullständig matrikel öfver Sveriges folkskollärare, organister, kantorer och klockare ... / Norrköping 1889.
2. Hjertsäll, G / Matrikel öfver i riket varande folkskollärare, organister, kantorer och klockare. / Stockholm 1885.
3. Olsén, Helge / Svenska kyrkomusici. Biografisk uppslagsbok 1936, 2:a uppl Stockholm 1936, 3:e uppl Stockholm 1944.
4. Sundberg, A.G.& Björkman D.Th. / Matrikel öfver Rikets Orgelnister, Kantorer och Folkskollärare jemte Uppgift på dessa Tjenstemäns lönevillkor./Växjö 1869.
Hälsningar Monica
-
Jag är dålig på historik över organister och kantorer, men det är inte alls otroligt att man har bra material på Kyrkomusikernas Riksförbund eller att man där åtminstone vet bättre var man skall söka vidare.
KMR
Förbundskamrer Jerker Sjöqvist
Box 2100
442 02 Ytterby
Tel: 0303-921 72; fax: 0303-938 33
www.kmr.se
-
Hur blev man organist och klockare på 1700-talet? Från vilken socialgrupp kom organisterna, klockarna i mitten på 1700-talet. Är bl.a intresserad av organisten och klockaren Samuel Södergren/Cedergren som fanns i Bäckebo åtminstone under åren 1757 - 1768.
Är tacksam för all hjälp att kunna hitta hans ursprung.
Mvh Björn Stockman
-
För just klockarsysslan finns nog redan en del svar under Yrken J-L: Klockare (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=130274)..
-
Hej!
Verkar som om organist och kantor är samma
yrke?
Är intresserad av Gustaf Gustafsson Lagergren
Klockare, organist, orgelbyggare. F. 1707 i
Långebråt, Åtvid.
Per Lagergren, organist ,f.1736. d. 1799 i
Skedevi.
Och sedan i sin tur sonen :
Per Gustaf Lagergren , klockare och organist i
Skedevi. Född 1774 i Skedevi.
Vet ni något ,hör av er!
Allt är intressant.
MVH/Maria Carlström
-
I Västra Tollstad (E) ser det i kyrkoräkenskaperna (C:1) under 1600-talet ut, som om organisten här kallas Spelemannen. Det blir extra tydligt när en ny penna uppträder i boken, Jmfr GID 424.15.38400 pag 37, 3:dje raden. Det är också tydligt att det här skiljs på klockare och organist, då just denne organist är dv hos klockaren 1687.
Har någon sett uttrycket tidigare om organist?
Vänligen,
Olle Elm
-
Hej Olle!
Jag har i min forskning spelmannen Erik i grannförsamlingen Rogslösa. Även detta under 1600-talet. Undrade förstås vad för sorts spelman han var. Det här var en bra förklaring.
MVH Barbro
-
Intressant! Det verkar alltså än så länge vara en lokal variant och för en bit av 1600-talet. Eller finns det fler fynd - vad säger ni andra?
Vänligen,
Olle
-
Hej! Rätta mig om jag har fel, men var det inte ganska vanligt att man ute i by-kyrkor inte införskaffade någon orgel förrän under tidigt 1700-tal. Då hade man väl andra instrument, vilket innebar att personen som spelade inte var organist, utan just speleman eller musikant. Men som sagt jag kan ha fel.
Ett annat exempel på andra benämningar eller liknande har jag stått på i Trelleborg. Axel Wohlgemuth (sedemera Organist i Västra Klagstorp) omnämns ofta som musikantgesäll. Men han verkar ha varit gesäll hos organisten i Trelleborg (men kallas ändå för musikant/musikantgesäll)
Staffan
-
Under rubriken diskuteras relationen mellan tjänsterna kantor, organist och stadsmusikant i städerna (åtminstone i Skåne).
-
Ett inlägg har flyttats till Släktnamn » Övriga släkter - Ö » Örtegren.
-
Tack för insläpp i forumgemenskapen! :)
En organist Elfström nämndes här för många år sedan, och jag försöker forska kring denne släkten. Är det någon som skulle vilja hjälpa mig? Min anmoder heter Else Maria Elfström och är kanske född 1782, men jag kan inte hitta hennes födelseuppgifter. Dock i nedanstående inlägg nämns att en organist Elfström kan ha haft en son som var guldsmed.
Det var intressant för mig för den enda ledtråd jag fått hittills är att en som hette guldsmed Elfström var vittne när min anmoders yngre syster föddes.
Så om någon vet mer om denna släkten skulle jag bli överförtjust, för det är min ovanliga mitokondrielinje jag försöker följa bakåt i tiden. :) Jag hittar inte henne direkt kopplad till familjen i böckerna men tänker att hon kan ju vara ett syskonbarn eller liknande. :)
Organister fanns tydligen redan på 1700-talet. En av min frus anfäder, Johan Elfström (f. 1733 i Avesta, d. 1817), var det från mitten av 1760-talet i (Stora) Tuna socken i Dalarna. Han hade åtminstone en föregångare i yrket där.
Vem vet mer om när yrket uppstod? Och vem avlönade honom - kyrkan eller militären?
En av sönerna utbildades för övrigt till klarinettist; en annan blev guldsmed, och en tredje chirurg(!)
-
Hej
Rörande Guldsmeden Gustaf Elfström berättar Silverbibeln att han blev mästare i Sala 1782, under ämbetet i Uppsala. Han stämplade silver till 1818 (död då?) och änkan Eva Christina Elfström stämplade till 1820 - alltså enligt boken "Svenskt silversmide", Erik Andrén mfl.
Kanske liten pusselbit, i alla fall ?
Påskhälsningar från LarsO
-
Tack käre du, det spåret skall jag sätta igång att följa. Om han blev mästare det året, så skulle han ju kunna vara hennes fader, så det måste jag leta reda på. Jättebra tips!
Och jag önskar en väldans trevlig Annandag Påsk tillbaka. :)
-
Hej Lottis!
Den anmoder du nämner Else Maria är nog
dotter till Guldsmed Gustaf Elfström och
hans hustru Eva Christina Lahlin i Sala stads fs.
Hon hette Maria Elisabeth född 25 dec 1784 i Sala Stads fs
Sedan föddes 4 barn som alla dog som barn
Hedda Ulrica född 26 jan 1787 död i kopporna 4 aug 1794
Anders född 20 april 1790 död 25 juli 1794
Ett barn som jag inte kan tyda namnet på född 23 juni 1792
död mars 1793
Gustaf född 3 mars 1794 död i koppor 9 aug 1795
Sedan föddes en dotter Johanna Stina född 17 aug 1795
Sala Stads fs C:2(1775-1826) B49/sid 46
Sala Stads fs C:2 (1775-1826)B102/sid 99
Det föddes inget barn före 1784.
Föräldrarna vigdes 26 dec 1783.
Med vänlig hälsning
Gunilla
-
Tack Gunilla!
Det var så skönt att du gör detta till en trolig koppling, för jag har verkligen letat efter alternativ, och jag hittar ingen koppling till organistens son som var guldsmed, och det fanns ingen guldsmed i Malmö som hette Elfström enligt de protokoll jag har sett från skråmöten. Vet inte heller om det finns någon i hela Sverige med samma namn som var mästare samtidigt, men det får jag försöka finna ut.
Så jag tror det är en trolig anmoder, och det var skönt att du också tänkte så utan att jag delat mina undringar. Och det är så roligt för tack vare er hjälp så har jag nu en kvinnolinje ända till 1500, med Gertrud Knutsdotter Svinhufvud som äldsta ana, och jag känner mig så lyckligt lottad som fann en koppling som andra redan forskat på. :)
-
Hej Lottis!
Har du Maria Elisabeth Elfströms familj också.
hon vigdes 25 juli 1805 med
Skepparen Isaac Norman från Västerås.
Hör av dig om du inte har hennes barn.
Detsamma gäller Eva Christina Lahlin född 7 okt 1758,
hustru till Gustaf Elfström.
Med vänlig hälsning
Gunilla
-
Aj då, då är det inte min anmoder. Min gifte sig 1801 i Malmö garnisonförsamling med en korpral som hette Hendrik Leinicke. Jag vet inget om honom.. Hon fick en dotter 1805 som heter som gift Botilda Sjöberg . Gift med bagare Otto Sjöberg. Bodde i Malmö st petri tror jag.
-
Jag borde kanske gå tillbaka och gräva mer kring Elfström organistens son som var guldsmed....kanske är den kopplingen där ändå?
-
Eftersom jag sysslat något med organisten Johan Elfström i Stora Tuna blev jag litet intresserad av frågeställningen. Dock finns här ingen koppling mellan Elsa Maria i Malmö och organisten Elfström i Stora Tuna eller guldsmeden Gustaf Elfström i Sala (den sistnämnde enligt hfl född 1749 "nära Kalmar", vilket torde placera honom i Småland och inte i Kalmar sn i Uppland).
I bouppteckningen efter änkan Elsa Maria Leinich, död 1809 4/1 (enl. bou), uppges boet av hennes bror, guldsmedsgesällen Elgström; han har också egenhändigt undertecknat bouppteckningen: "Petter Elgström". Se Rådhusrättens i Malmö arkiv, vol. F 2 A:76, nr 1315.
-
Men åh, så bra, tack Bo Persson så hjärtligt för att du kunde finna ut detta. Så skönt att jag kan släppa organistens son nu. Jag skall leta vidare i den andra riktningen. Det var verkligen hyggligt av dig att hjälpa mig med detta. :)
-
Det korrekta namnet är Elgström - se här: http://forum.genealogi.se/index.php?topic=69811.msg1431664#msg1431664.