Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Järnvägsanställda => Yrken J => Yrken => Rallare => Ämnet startat av: Mats Karlsson skrivet 1999-10-04, 18:35
-
Hej!
Detta är en knivig sak. Jag har en muntlig
uppgift från en äldre släkting om att min farfar
var rallare när Norra Stambanan byggdes. Har också
sett en bild av honom som just rallare, så det kan
nog stämma. Problemet är att jag varken vet när
eller var han var i farten. Hur ska jag kunna
lista ut det? Var kan jag söka efter hans namn?
Finns några sjyssta arkiv?
Vänligen,
Mats K
-
Hej Mats. Naturligtvis så kan du söka hos SJ´s arkiv men du lär försöka och vara väldigt exakt.
Jag gjorde i samband med en utflykt till rester efter rallarbostäder en undersökning i ortens födelseböcker där man angivit att ex. Banarbetaren/Järnvägsarbetaren Per Persson och dennes hustru från (en annan) församling fått ett barn här. I samband med detta gick en kopia (intyg om födelsen) till deras hemförsamling. Utifrån dessa uppgifter kunde jag konstatera när rallarna och deras familjer var här i församlingen och vilka rallarbarn som föddes under dessa år. Vid syn i de kommunala protokollen upptäcktes det att det var mycken sprit/vin/öl-försäljning vilket gav upphov till uppmärksamhet från kommunens sida. Härvid kunde man utläsa hur arbetet på banan framskred då utskänkningsställena och anmälningarna ändrades.
Om DU då har några släktingar som är födda efter banan så kolla var banarbetarna befann sig vid den tidpunkten och kolla giltig församlings födelseböcker. I statistiska sammandragen om Statens jernvägar finns även kartor som utvisar hur långt man kommit varje år och vilka stationer som var färdiga mm. Dvs ca 1-2 år före invigd station kan man hitta Rallare i den församlingen.
Lite skiftande beroende på områdets natur. Här där jag bor kom Norra stambanan till den första större stenområdet från Stockholm sett vilket drog ned farten på arbetet och efterlämnade spår av rallarna. Mvh Kenth.
-
Hej Mats
Enligt svensk Uppslagsbok 1934 påbörjades Norra Stambanan 1863. Trafiken öppnades till Uppsala 1866, Krylbo 1873, Storvik 1875, Ockelbo 1876, Holmsveden 1877, Bollnäs 1878, Järvsö 1879, Ljusdal 1880 och Ånge 1881.
Torbjörn
-
Malmbanans rallare, finns de dokumenterade på något sätt och finns det någon fotosamling någonstans ? Kan det t ex finnas avlöningsrullor ?
Var det vanligt att man kom så långt bort ifrån som Bohuslän till Norrbotten ? ( Själv har jag en ana som gjorde det...)
-
Jag har en ana (min ff f) som kom från Sörby socken i Västergötland via någon annan ort kanske till Eds socken i Ångermanland troligtvis under 1890-talet. När jag tittar i min farfars fotoalbum är det fullt med vad jag tycker verkar vara rallare. Enligt min farmor var dock ff f stenhuggare. Han utvandrade 1910 till Canada och arbetade och dog i Vancouver, B.C. Talar det för att han var rallare eller stenhuggare? Kanske både och? Lite lösa funderingar här kanske, men det brukar finnas fina svar bland Anbytarforums deltagare. M v h Ulric
-
Hoppsan, missade tydligen att mata in mitt lösenord.
-
Tittar man på gamla broar och brofästen så ser man att dessa är mästerverk tillverkade av stenhuggare, så dessa var säkert eftertraktade. De vanliga rallarna fick nog bara vara med och baxa de tunga stenblocken på plats.
-
Rallare är egentligen ingen yrkestitel, utan mer en gemensam beteckning på en yrkesgrupp, som vanligtvis byggde järnvägar.(Jfr eng. navvies, avdankade sjömän, som byggde järnväg i UK) Rallare kommer ur uttrycket ralla, dvs rulla en kärra, handralla en skottkärra t.ex.
En skicklig yrkesman, t.ex. stenhuggare, hade absolut en karriärmöjlighet i Nordamerika vid den tiden, ett berömt citat lyder: Ge mig brännvin, snus, och Svenska rallare, så skall jag bygga en järnväg till helvetet! Detta sagt av en järnvägsingenjör/entreprenör som svar på frågan om denne ville åta sig ett större banbyggnadsprojekt i Nordamerika, möjligen en del av Canadian Pacific. Äktheten garanteras ej, men visst låter det bra...
Järnvägsbyggandet var till stora delar ett säsongsarbete, tydligare ju längre norrut Statens Järnvägsbyggnader drog. Många sörlänningar, främst från Småland, deltog i de nordliga järnvägsbyggena. De arbeten som förhindrades av tjälen avbröts helt enkelt till våren kom igen, och grusar- och spårbyggarlagen återvände till arbetet. Vintertid gjordes mycket av sten- och bergarbetena istället, brofästen, bergsskärningar m.m. Lagbasen kallade sitt arbetslag på anmodan av platsledningen, och så bar det av norrut...
Om rallarliv finns mycket beskrivet, ställ litteraturfrågor till forumet på www.sjk.se, klicka på postvagnen, eller Sveriges järnvägsmuseum i Gävle, nås via www.sj.se
-
Min morfar var med och byggde inlandsbanan
och enligt uppgift var han lagbas när de
närmade sig Östersund. Finns det något in-
tresse för att bilda en rallarförening?
Dels för att skildra mytbildningen och
samtidigt få fram uppgifter om en yrkeskår
som försvann omkring 1910-20.
-
Hej Tage
Tycker nog att du lägger ner rallarlivet, lite för fort. Mitt minne är skraltigt, men 1920 hade väl Inlandsbanan nätt och jämt kommit till Vilhelmina, så det måste ju vara åtskilliga mil, som var obyggd, innan invigningen i Kåbdalis 1937
mvh
rune
-
ja, det är klart, intresse finns. Min morfar var en av byggarna av inlandsbanan till Härnösand.Han blev sederemera torpare i Graninge.
Men att bilda en rallarförening kräver ju att vi vet mycket om rallare. Vad kan vi meddela övriga Rötter-kunder som är intesserade av dessa rallare?
Jag är med på noterna, men mera kött på?benen vill jag nog ha.
MVH
Bertil
-
Min morfar var rallare han var med och byggde
Jörnsbanan och Inlandsbanan. Han har skrivit ner sin berättelse hur det gick till hur mycket dom tjänade och även några basarnamn. Bl a Inlandsbanan från Porjus och söderut påbörjades i februari 1917. I Mattavara var det -46 grader då.
Så efter hans berättelse kan jag utgå ifrån mycket som rallarna var med om och det är intressant, så jag är gärna med om det startas en rallarförening. Om Tage kan nämna sin släktnings namn kan jag se om han är omtalad i min morfars berättelse.
-
Min morors far var rallare under åren 1876-1895. i hfl. står det antecknat att han tillhörde Gottnelaget nr. 1,505. Är det någon som vet vad det betyder?
Efter var de 7 barnen är födda vet jag att han vistades i följande socknar Brunflo, Ås av Rödön, Håsjö, Fors, Ed och Björne. Min mormor är konfirmerad i Anundsjö. Fadern arbetade år 1891 vid Blåliden Storlångträsk.
Jag hoppas någon vet om det finns något dokumenterat vid det här järnvägsbygget.
MVH Siv
-
Siv,
Din mmf tycks ha arbetat vid flera olika järnvägsbyggen i nedre Norrland, av platserna att döma. Du nämner inte vad för sorts dokumentation du söker. Banorna byggdes av SJ,så dokumentation kan sökas i Riksarkivet, dit SJ:s äldre arkiv fördes på 1970-talet.
Mvh Bo Berndtsson
-
Gottne är stationen norr om Mellansel som är knutpunkten där man fick byta tåg till Örnsköldsvik. Till Anundsjö 2 mil söder därom var järnvägen klar 1889.
-
Hej rallarvänner!
Tre böcker som beskriver rallaryrket och som innehåller många härliga bilder är författade av baningenjören Manne Briandt:
Med slägga borr och spett. Rallarehistorier och visor /Sthm 1940/.
Rallargärning. Hur man bröt väg och drog fram spår för rullande tåg genom Sveriges land /Falun 1956/.
Banbrytare. Äventyr och upplevelser under ett 100-årigt järnvägsbyggande i Sverige /Kristianstad 1959/.
Böckerna bör finnas på antikvariat eller kan lånas genom fjärrlån på bibl. I en av böckerna står det att bilderna har överlämnats till Järnvägsmuseum.
-
Hej,
Jag tackar för alla tips.
Jag söker bl.a foton och historier som har berättats om stapatserna som rallarna och deras familjer fick utstå under den här tiden.
Böckerna ska jag försöka låna och se vad som finns i dem.
Att järnvägen var färdig 1889 vid Anundsjö kan överenstämmser med min mormors konfirmation som var 1890.
Mvh Siv
-
Hej Rallareintresserade.
Här kommer en lista på dessa som ver med när Norra Stambanan drogs genom Heby, Västerlövsta kommun i Västmanlands län på 1800-talet.
Järnvägsbarn födda i Västerlövsta.
Datum Namn Far Yrke Föräldrars hemort
1871-02-09 Carl August Lindberg Järnvägsarbetare Fr. Kumla
1871-09-16 Carl Anders Andersson, Joh.
Johansdotter, Anna Järnvägsarbetare Fr. Tveta
1871-10-03 Carl Johan Nilsson, Johan Salomon
Larsdotter, Marta Järnvägsarbetare Fr. Ljunga
1871-10-24 Emilia Elisabet Andersson, Joh.
Jonasdotter, Anna Lisa Järnvägsarbetare
1871-10-25 Ida Persson, Olof
Jonasdotter, Wilhelmina Fr. Delsbo
1871-12-03 Carl Albert Johansson, Gustaf
Järnvägsarbetare Fr. Katarina förs,
Stockholm
1872-01-18 Carl August Carlsson, E.A.
Johansson, Clara Järnvägsarbetare
1872-02-01 Sven Svensson, Anders
Jansdotter, Maja Järnvägsarbetare I Kil
1872-02-29 Maria Carolina Temtander, Carl
Andersdotter, Sara Järnvägsarbetare Fr. Wåmb
1872-03-11 Josefina Johansson, P.
Svensdotter, St. Järnvägsarbetare Fr. Tolg Sn
1872-06-27 Johanna Kristina Andersson, Svante
Hellstadius, Anna Järnvägsarbetare Fågeled
1872-08-31 Carl Arvid Sundling, A. Ols.
Ljungholm, Wilhelmina Järnvägsarbetare Fogeledh
1872-10-22 Charlotte Christina Anna Fornelius, C S Stationsinspektör
1873-01-05 Maria Lovisa Nilsson, Joh.
Magnusdotter, Maja Stina Järnvägsarbetare Alfta
1873-02-03 Stina Ceder, Carl Joh.
Olsdotter, Lotta Järnvägsarbetare Bottnaryd
1873-03-20 Selma Mathilda Knik, G.Fr.
Westerberg, Gustafva Järnvägsarbetare Heby
1873-05-28 Carl Oscar Clavin, Joh.
Johansdotter, Lotta Järnvägsarbetare Boda
1873-06-26 Franz Wilhelm Nilsson, C. Joh. Järnvägsarbetare
1873-08-01 Elin Maria Nilsson, P.
Svensdotter, Marta Järnvägsarbetare Carlstad
1873-09-05 Lars Rudolf Mattias Törngren, R.T.
Löfström, C.T.A. Järnvägsingenjör Wäddö
1873-10-23 Carl Johan Persson, Olof
Jansdotter, Mina Järnvägsarbetare Becke, Dalsland
1873-11-20 Bror Axel Pontus Söderholm, P.J. Stationsförman Heby
1874-12-14 Johanna Carolina Bejbom, C.A. Stationskarl Heby
1874-12-27 Augusta Maria Lindberg, F.A.
Dahl, Maria Stationskarl Heby
1875-02-27 Agnes Josefina Ågren, L.J.
Andersdotter, Albertina Banvakt Heby
1875-03-29 Hedvig Spångberg, C.A.
Samuelsdotter, Hilda Sofia Banmästare Heby
1875-06-25 Oscar Urbanus Söderholm, P.Ol.
Greta Stationsförman Heby
1875-07-15 Gerda Carolina Sander,
Nyström, Anna Aug. Banvakt Sala
Hoppas någon har något intresse av detta också.
Mvh Kenth
-
Hej!
Jag söker information rörande Peter Johan Nilsson f.1858-01-31 i Millegarne, Ronneby. Han berättade mycket om rallarlivet för sina barn och några finns nedtecknade men nu undrar vi, barnbarn och barnbarnsbarn var han jobbade. Han var enligt husförhör i Norrland åren 1876-1900 (flyttade sedan hem till Blekinge och gifte sig). Vi vet att hemförsamlingens präst fick skicka intyg till Christiansund, Norge 1895 och 1896 samt till Hundsjön, Boden 1898. Alla upplysningar välkomnas.
-
Hej Anna!
Med rallare antar jag att du menar en man som jobbade med järnvägsbyggen....men betänk att det även fanns s k vattenrallare. Män som, de här åren, arbetade med kraftverksbyggen i olika norrlandsälvar. Så jag tror nog du behöver förtydliga dig lite här för att lättare få de kontakter du önskar.
Mvh
Essan G
-
Hej Essan
Tror inte det är nån större risk för sammanblandning. Porjus byggdes väl inte förrän in på 1900-talet. Å de var väl det första vattenkraftverket där oppe. För mej låter det som när nån bit av järnvägen Luleå - Narvik byggdes
mvh
rune
-
Den 20 oktober 1899 rullade det första malmtåget i väg från Kiruna. Då var järnvägen till Luleå klar. 1903 invigdes malmbanan. Det stämmer alltså tidsmässigt att Peter Johan Nilsson kan ha varit verksam vid järnvägsbygget på delen Kiruna - Luleå.
mvh
Lars Öhman
-
Norra stambanan var klar till Boden 1894. Järnvägen Luleå - Gällivare öppnades för provisorisk drift 1895. Järnvägen Boden - Karungi var klar till Niemisel vid Råne älv 1900. Stationen närmast Boden på denna bandel heter Hundsjö.
Svensk Uppslagsbok 1934
-
Hej!
Min morfar Johan Gustaf Johansson Almqvist jobbade enl.folkräkningen 1890 på Luleå Ofotens Jernväg.Det står hushåll nr:1298 var det ett hus,om det var det, var låg det? eller vad betyder det?
Kontrakt:Westerbotten 3:dje,vad betyder det?
Det skulle vara roligt med ett svar,för dom här uppgifterna om min morfar är helt nya för mig!
Hälsningar Lasse.
-
En gissning. Kiruna C ligger om jag inte minns fel 1413 km från Stockholm. Det finns tavlor med kilometerangivelsen på längs hela järnvägsnätet. 1298 skulle i så fall vara 115 km före (söder om) Kiruna. Någonstans vid Gällivare. Staten övertog järnvägsbygget av Malmbanan 1891 och provisorisk trafik öppnades till Gällivare 1895.
-
Hej Torbjörn!
Tack för ditt svar! Din gissning verkar rätt logisk,för jag antar att arbetarna var utsprida på ett stort område.Då skulle man kunna tänka sig att Kontrakt:Westerbotten 3:dje skulle vara ett arbetsområde! Jag ska fortsätta att forska i ämnet och får jag fram något mer så återkommer jag.
Hälsningar Lasse.
-
Hej Lasse,
med kontrakt avses det kyrkliga kontraktet, som omfattar ett antal pastorat inom stiftet. Luleå tillhörde/tillhör alltså Västerbottens 3:dje kontrakt.
Samtliga hushåll i folkräkningen är numrerade, men numret säger såvitt jag vet ingenting om var i socknen man bodde.
Mvh/Maud
-
Hej Maud!
Tack för hjälpen! Då är det inte någon form av adress då! Fanns det tex. 2000 hushåll,började dom då att räkna från ett håll 1,2,3,4,osv.
I städerna så använde man väll sig av adresser också!
Jag är rätt nöjd med att veta att min morfar har jobbat vid järnvägen,Luleå Ofoten.
Hälsningar Lasse.
-
Hej Lasse,
jag vet inte hur numreringen gjordes, skulle väl kunna tänka mig att den helt enkelt skedde i den ordning uppgifterna om hushållen hämtades ur husförhörslängderna. Förhoppningsvis kan någon annan ge klart besked.
Ett par tips istället:
Hittade på nätet en livfull skildring av rallarlivet:
http://w1.266.telia.com/~u26608498/dhdj/dhdj_rallare.html
Den handlar visserligen om Dala-Hälsinglands järnväg men flera av gubbarna som byggde den fortsatte sedan till Luleå-Ofoten, enligt artikeln.
Malmbanans vänner har en del böcker att erbjuda här:
http://www2.lulea.se/mbv/swedish/forsaljning/bok.html
Där finns bl a Ofoten museums årsböcker, varav några ser ut att innehålla kapitel som behandlar Ofoten-banans historia.
Mvh/Maud
-
Hej Maud!
Tack än en gång för all information!
Jag ska läsa skildringern av rallarlivet.Jag skickade ett mail till Gävle och det ska bli intressant och se svaret från järnvägsmuseet i Gävle.
Hälsningar Lasse.