Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Yrken H => Yrken => Hus- => Ämnet startat av: Bernt Andersson skrivet 2003-03-06, 17:57
-
Hushållerska tycks ha varit ovanligt kring 1890. Den hushållerska jag känner till var hemligt förlovad med mannen i huset, en änkeman, i 30 år. I övrigt fanns bara en till i hemsocknen som hade 1600 invånare. Det kan ju ha varit så att mannen ville ge henne en mellanställning, mellan piga och hustru. Kan någon ge mig några ledtrådar till hur det skulle kunna vara?
-
Hej!
Är hushållerska alltid ett yrke eller kan det vara en titel som idag skulle motsvaras av tex.
sambo eller flickvän?
-
Hushållerska var säkert i de allra flesta fall bara hushållerska, anställd för att skötte om de dagliga sysslorna i huset. Förmodligen fanns det andra hushållerskor för att dölja ett inte accepterat förhållande, men det vanligaste var nog bara hushållerska.
-
Om en karl hade ett förhållande med sin hushållerska, så är frågan vem som egentligen skötte hushållet? Om hon gjorde det, så var det väl motiverat att hon kallades hushållerska. Och om hon inte gjorde det, så bör det väl ha funnits en hushållerska till...? Att hon fick karln att sköta hushållet var nog tyvärr inte att tänka på.
-
I Nygården, Östra Våxome, Alunda socken, Uppland, hade jag några anor på 1860-talet och framåt. De hade såväl dräng och piga som en hushållerska. Ägaren till gården, som var på 1/2 mantal, hette Mats Matsson (f 1832) och han var gift med Maria Ersdotter (f 1840). De fick aldrig några barn men på gården fanns en piga och en dräng.
Även Mats Matssons far, Mats Ersson (1807-1876), bodde på gården och det verkar som det var han som hade hushållerskan, Inga Ulrika Ersdotter (f 1828). Tillsammans med fadern och hushållerskan nämns systern Greta Gustava (f 1840) som uppges vara halt.
Är det någon som vet varför Inga Ulrika Ersdotter kallas hushållerska och inte piga? Var det hennes ålder (ca 50 år gammal)? Hade hon andra arbetsuppgifter? Kanske hon skötte hushållet åt fadern och systern men inte deltog i gårdsarbetet?
/Anders Karlsson
-
Anders!
Det finns säkert olika förklaringar till varför en kvinna kallades Hushållerska. Då jag själv har stött på ordet, så verkar det ha varit en ogift (släkting), som ställde upp och tog hand om en änkeman i hans hushåll. Hon blev väl som en ställföreträdande hustru till honom.
Min farmors moster flyttade in hos sin svåger när hans fru, hennes syster dog och tog hand om honom till hans död. Nu var det här på 1920-talet. Hon titulerades hushållerska.
-
En hushållerska var ansvarig för pigornas arbete, precis på samma sätt som en matmor var. Liksom en matmor deltog hon ibland i deras arbete, ibland hade hon egna sysslor.
På en mindre gård (vanlig stor bondgård) hade man hushållerska om matmodern inte fanns (husbonden ogift/änkling) eller om hon var sjuklig.
På en stor gård (typ mindre gods) var det inte ovanligt att man hade en rättare som var chef för drängar och pigor, och en hushållerska som var chef för jungfrurna. Pigor var då utomhustjänare, jungfrur arbetade inomhus. Man hade också en kokerska, som var chef för kökspigorna. På riktigt stora ställen hade man dessutom en trädgårdsmästare som var chef för en särskild grupp drängar och en hovmästare som var chef för lakejerna (manliga inomhustjänare); på så här stora ställen kallades hushållerskan oftast husfru och rättarna var flera, ledda av en förvaltare (min morfar arbetade några år som förvaltare på ett mycket stort gods i Finland).
Ingela
-
Tack för svaren!
Kanske var Inga Ulrika Ersdotter (1828-) en yngre syster till Mats Ersson (1807-1876) och därför kallades hushållerska istället för piga? Jag har inte undersökt Mats Erssons släkt så noga, eftersom jag härstammar från hans styvson Erik Ersson (1829-1909).
En annan sak jag tänkt på, är att Mats Ersson, hans dotter Greta Gustava (1840-) och hushållerskan Inga Ulrika Ersdotter står för sig på sidan i husförhörslängden. Kan man då anta att de hade ett eget hushåll (undantagsstuga)? I så fall kanske hushållerskan endast tog hand om Mats Ersson och dotter Greta Gustava (som var halt), och inte sysslade med med något jordbruksarbete.
/Anders
-
Anders!
Jag har svårt att tänka mig att inte alla, som kunde, deltog i gårdens skötsel, gammal, som ung, även de som hade någon form av lyte, deltog efter bästa förmåga.
Eftersom de står uppräknade på samma gård, så kan man ju tycka att det är konstigt om det fanns en sonhustru eller dotter med sin familj, att inte hon tog hand om de två med hjälp av piga. D v s att de åt vid samma bord. Det kan ju vara så att av någon anledning har man valt att ha den här lösningen. Det kanske var ett sätt för hushållerskan att få hjälp med sin försörjning också.
Jag undrar om det inte var ganska vanligt att en ogift kvinna först tog hand om sina föräldrar, sedan ambulerade hon runt och hjälpte andra släktingar allt efter behov.
Det är trevligt att fundera på hur ens anor levde förr i vardagen.
Ann-Mari
-
Att man hade skilda hushåll på en och samma gård var inte helt ovanligt faktiskt, även om man var nära släkt som föräldrar-barn. Det hade att göra med undantaget; hade föräldrar och barn skilda uppfattningar i ex.vis ekonomiska frågor eller om den generella skötseln av gården, så var det nog bäst så. Undantaget stipulerade ju också oftast x antal tunnor råg och åt man ihop så var det ju svårare att beräkna hur mycket som just föräldrarna ätit upp. Det kunde också vara så att föräldrar och barn bodde i varsin del av gården - även mindre gårdar hade ofta massor av olika hus.
Vår bild av hur man bodde flera generationer på samma gård och kom så gott överens och delade allting, är nog en idealbild som inte stämde så ofta. Hur många söner jobbar - och bor - verkligen harmoniskt ihop med sina fäder idag? Varför skulle det varit annorlunda förr? Idag bråkar man kanske om nödvändigheten av en hemsida på Internet för familjeföretaget, då var det väl någon ny jordbruksmetod sonen ville införa...
Ingela
-
Sedan har jag funderat ett tag på den där hushållerskan. Att hon deltog i alla sysslor vartefter det behövdes är nog utom allt tvivel; det gjorde ju en matmor också.
Däremot funderar jag på om det kanske var ett sätt att kringgå bestämmelserna i tjänstehjonsstadgan? Jag vet inte om hushållerskor föll under den stadgan, men troligen inte eftersom de skulle vara chefer. Jag har heller ingen aning om vad det var för bestämmelse man specifikt ville åsidosätta, men det var en tanke som slog mig.
Ingela
-
Ja, hushållerskor var ofta ställföreträdande hustrur, på både det ena och det andra sättet.
Om mannen var änkeman eller om det var en ogift präst, så var det vanligt att de hade hushållerskor, så slapp de alla krav som fanns om de var gifta. Ekonomiska aspekter och liknande.
Det finns benämningen husmor också. Det hade min farfarsmor på en herrgård i Västergötland. Jag vet inte direkt skillnaden i rangordningen där.
När det gäller flera generationer som bor på samma gård, så har jag ett exempel i släkten på sena 1600-talet.
De gamla hade sitt untantagskontrakt med hur mycket mjöl, smör etc. de fick använda.
Det var värre med de yngre generationerna, för det var 2 bröder, som var gifta med två kvinnor som inte kom överens.
De fick bygga ett högt plank och avskilja ladugården i 2 delar för att de inte skulle behöva träffas när de skulle mjölka.
Så kunde det vara också...
Eivor
-
Jag kan också lägga till att det först verkar ha stått pig i husförhörslängden, men att det sedan strukits över och ersatts med hushållerska. Kan det finnas någon förklaring till det?
/Anders
-
jag undrar vad beteckningen husmamsell betyder? Den kvnna jag tänker på var husmamsell hos en högre tjännsteman och en präst i byn gifte sig med henne. Var hon guvernant?
-
Nejdå, hon var ansvarig för hushållet och hade tjänare under sig.
Mamsell i titlen anger att det var ett lämpligt och aktat arbete för en kvinna (kvinnor som utförde manliga arbeten kallades istället madam).
En hushållerska kunde vara en vanlig bondkvinna, men en husmamsell förväntades komma från en lite bättre bakgrund och ha lite bättre utbildning. Det var vanligt att husmamsellen hade ett borgerligt efternamn. Så hon kunde nog vara en lämplig hustru åt en präst som inte hade alltför höga ambitioner.
Ingela
-
Min mormor hade någon tid arbete som husförståndarinna på ett gods i Uppland. Det var in på 1900-talet. Hon hade pigor under sig. Hon hade pigor under sig. Hon hade huslig utbildning. Hon var gift och hade två små barn, men måste hjälpa till med familjens försörjning. Barnen var under tiden, en hos sin mormor och en hos sin farmor. Det var ett arbete, helt enkelt. Och visst, det var säkert bra ibland att ha lite skinn på näsan gentemot herrskapet.
Jag skulle tro att hushållerska är ungefär detsamma, men att en hushålleska kanske till en del var mer involverad i familjen där hon tjänade, men att det också kunde vara olika från plats till plats.
Eva
-
Min farfarsfar skaffade en hushållerska efter att han blev änkling. Hon bodde hos honom och de fick två barn tillsammans. När hon dog 1924 så begravdes hon i en egen grav, så inte familjegraven där inte.
-
Min mormorsfar skaffade också en hushållerska efter han blev änkling. Hon bodde också hos honom och fick ett barn. Han avled före henne, men när hon avled begravdes de inte tillsamans
-
Två exempel på hushållerskor som söker arbete finner man i Lunds Weckoblad 1787:
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1787 21/2, N:o 8, sid. 64.
»Et Fruntimmer något til åren, men wid god hälsa, som kan upte hederliga bewis om sit upförande och är i synnerhet berömwärd för flit och trohet, tilbjuder sin tjenst til någon Fru antingen i stad eller på landet, då hon ej gjör anspråk på stor lön, utan allenast som främling i landsorten åstundar tak öfwer hufwud och födan. Hon är annars skickelig at sy slät söm, spinna och wäl twätta kläder, och skulle någen i annat fall wara hågad emottaga detta Fruntimmer mot någon årlig afgift til säng och warm kammare samt des tilhjelp mot födan uti förefallande syslor, gifwe det i båda fall benäget med adreß tilkjänna i deßa blad aldrasist innom April månads slut.»
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1787 6/6, N:o 23, sid. 188f.
»En Mademoiselle emellan 24 och 25 år, till frägden mycket stilla och dygdig, men Faderlös och fattig, wistas på en Prästegård 4 och en half mil härifrån, som åstundade station hos något Herrskap eller annan Stånds-Person antingen at biträda i hushålls syslor eller informera barn uti all Fruntimmers granlåt som åstundas.»