Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Hemmansägare => Yrken H => Yrken => Rusthållare => Ämnet startat av: Gunilla Jonsson skrivet 2006-02-16, 19:19
-
Hej Olle Elm!
Tack för tillrättaläggandet.
MVH: Gunilla Jonsson.
-
Hur kom rusthållaren över ett rusthåll? Var man tvungen att köpa det eller ärva det eller kunde man bli tilldelad det av kronan?
Om det var så att man blev tilldelad det av kronan fick man endast låna det då så att man ej kunde sälja det vidare eller hur fungerade det?
Jag har t ex i boupptecknigar sett att ett rusthåll har funnits och värderats till en viss summa, men sedan aldrig lagts till boets tillgångar. VAd skulle detta kunna ha för förklaringar?
-
Min farmors far har varit jordbruksarbetare hos en rusthållare Anders Petter Andersson (f.1860 i Alunda) i (Roslags?) Bro vid förra sekelskiftet. Är det någon som vet något om honom?
I denna tråd skriver ni att i lägre stånd är rusthållare ofta detsamma som bonde (och namnet Andersson tyder ju på att detta stämmer) vilket då förklarar att min anfader står som jordbruksarbetare och även hans stora hästvana som han belönades för senare i livet. Eftersom jag hittat denna uppgift så sent som idag så infinner sig däremot frågan om rusthållare även under sent 1800-tal är befriad från roteringen? Isåfall, kan detta gälla även hans arbetare så att dessa kunde få frisedel? Man kunde ju få det om man är tillräckligt samhällsnyttig och är det möjligt att Andersson kanske till och med födde upp hästar åt Kronan eller något? Borde man då inte ändå ha registrerats under ett regemente man levererade åt? Jag har börjat nysta i det här med Krigsarkivet också men är otålig som alltid...
-
Hej! Jag vill finna mer information om mina anfädrar som var Rusthållare. Vilket regimente, var de skötsamma, vilket torp hade de osv:
Anders Holmström: apr 12 1798, jan 21 1841 (Bostorp)
Carl Fredrik Holmström: dec 11 1766, jun 22 1829 (Kolsebro)
Adolf Holmström: nov 9 1771, dec 10 1840 (Kolsebro)
Jonas Magnus Olsson: apr 16 1799, död? (Kolsebro)
Olous Olof Jonsson:jul 17 1746, jun 30 1815 (Kolsebro)
Jaen H (Joh. Hub.) De Flon: född?, aug 21 1830 (Tingetorp, Gärdserum).
Försökte med soldatregistret, men det är långt ifrån fullständigt.
-
Kalle
Det är förmodligen frågan om Andra Livgrenadjärregimentet, som hade Östergötland och den nordligaste delen av Kalmar län som upptagningsområde.
Låt vara att Centrala Soldatregistret inte är fullständigt, men detta register gäller i första hand de indelta soldaterna. Dess primära syfte är således inte förteckna rusthållarna, som mot vissa skattemässiga fördelar hade att hålla torp mm. för dessa soldater.
I generalmönsterrullorna (som utgör basen för uppgifterna i soldatregistret) finns både rusthållare och soldater noterade. Där kan man alltemellanåt finna uppgifter om soldaternas vandel. Motsvarande uppgifter om rusthållare torde vara sällsynta. (Jag kan i vart fall inte erinra mig att ha sett några mjukdata om dem.) I torpsyneprotokoll kan man dock se i vad mån rusthållaren fullgjort sin skyldighet att hålla resp. torp i föreskrivet skick.
-
Lars
Hur går jag tillväga för att finna torpsyneprotokoll för just de Torp jag letar efter? Finns det ett liknande databas-söksysten som PLF cd skivorna? Eller måste man leta den tidskrävande vägen?
Skulle va högst intressant att få en inblick i mina förfäders plikter på torpen.
tack
-
Nja, för torpsyneprotokollen måste du nog välja den mest tidskrävande vägen, dvs. besöka Krigsarkivet för att se dem i original. (För det regemente och de torp jag var intresserad av var dessa original f.ö i ett oroande dåligt skick. Man sade sig inte ha medel att digitalisera dem i syfte att bevara dem för framtiden.) Men möjligheterna att ta del av protokollen kan kanske variera mellan olika regementen. Man bör ju inte utesluta att någon vänlig skäl gjort en insats för ditt regemente.
Även om du på så sätt inte får ut mycket om rusthållarna bör nog ett första steg för din del vara att för dina torp fastställa rusthållens nummer och i vilket kompani de ingick. Med hjälp av dessa uppgifter kan du sedan gå in i generalmönsterrullorna för de mönstringar som gjordes när din(a) rusthållare var aktiva.
-
Kalle!
Dina rusthållarförfäders plikter bestod främst i att utrusta och underhålla ryttare och häst. Om du läser tidigare inlägg under den här rubriken, så hittar du mycket information om rusthåll och rusthållare.
Mvh
Ingegärd
-
Hejsan!
Tack för bra förklaringar av vad en rusthållare är!
Min farfars farfar Anders Andersson född 28/10 1830 i Edsberg, Örebro län var tydligen rusthållare och kusk. Det står Rusthållareson efter hans förstfödda sons namn (min farfarfar)Emil Andersson.
Anders Andersson var gift med Matilda Lovisa Wetter född 1841.
Enl. Sveriges befolkning År 1880 bor familjen i Bärsta,Hackvad, Örebro län.
Det skulle var intressant att veta åt vem Anders Andersson var rusthållare och var? Finns det någon som känner till detta?
Jag har fått ärva en vass sak liknande pik med hästhuvud på ett fint skaft av ev. horn. Någon som vet om det har med Rusthållning att göra?
Har ingen bild just nu, återkommer med det.
Hälsningar
Marianne Högnefors
-
Vad innebar det att vara rusthållare vad gäller social status?
-
Rusthållarna hörde till det högsta skiktet i bondeståndet. En inte oansenlig del av ståndets riksdagsmän var rusthållare.
-
Hej!
Tack så mycket! Intressant!
Hälsningar
Marianne Silfverlåås
-
En inte oansenlig del av ståndets riksdagsmän var å andra sidan inte rusthållare Dessutom var långt ifrån alla rusthållare bönder, det varierar en hel del för olika delar av landet.
-
Hej,
I Wikipedia definieras rusthållare:
Rusthållare kallades den, som var innehavare av ett hemman (rusthåll), vilket åtagit sig att sätta upp och underhålla ryttare med häst och utrustning. Som kompensation befriades han från de så kallade grundskatterna.
I Hjärnarps kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, C I:1, 1762-1799, sid 219 i boken, bild 234 i SVAR, noteras födelsen av Ellna, f. 1796-06-19 i Wanstad, döpt 1796-06-24. Det noteras: ”Juni 24 döptes Rusthållaren Lars Mårtenssons och Ajda Pehrs Dotters lilla dotter Ellna, som blef född i Wanstad den 19de dennes
I Hjärnarps kyrkoarkiv, Husförhörslängder, A I:1, 1818-1822, sid 36 i boken, bild 48 i SVAR, noteras som boende i Wanstad Åb. Lars Mårtensson, f. 1769-11-01 i Tockarp med hustrun Ajda, f. 1772-08-21 i Wanstad.
Eftersom Lars Mårtensson är både rusthållare och åbo kan han passa in i Wikipedias beskrivning. Men när hans dotter Ellna gifter sig med Jöns Salomonsson så kallas Jöns för drängen och rusthållaren enligt nedanstående exempel
I Hjärnarps kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, C I:2, 1800-1835, (1818), (innehåller även Lysnings- och vigselböcker), sid 421 i boken, bild 424 i SVAR, nr 5 i längden, noteras att Drängen och Rusthållaren Jöns Salomonsson och Pigan Ellna Lars Dotter i Wanstad, sammanvigdes 1818-06-12.
Kan en dräng vara innehavare av ett rusthåll? Eller finns det en vidare tolkning av begreppet som även innefattar drängar?
Med vänlig hälsning
Gunnar
-
Att Jöns beteckns som dräng betyder att han var ogift. Han kan äga ett hemman ändå, med rusthållningsplikt.
-
Rusthållare behövde inte vara bönder av högre status. Alla bönder i en by (eller de flesta) som tillhörde rote som höll ryttartorp kunde kallas rusthållare. Så i Blidstena i Västra Ed sn (H)där flera kallades rusthållare fastän deras hemman bara var delar av hela Blidstena 1 mantal. Deras hemman kanske var 1/6 mtl eller rentav 1/8 mtl efter alla hemmansklyvningar. Berit Sjögren
-
Mantalet behöver inte ha så stor betydelse vad gäller gårdens värde eller ägarnas välstånd. Från början var det en riktig måttstock (om än något godtycklig) men senare blev det mest bara siffror utan någon verklig enhet.
-
Mantalet skulle avspegla hemmanets skattekraft. På 1500-talet behövdes i allmänhet 1 mantal för att försörja en familj, om det inte fanns biinkomster. Nyodling och uppgödsling förbättrade lönsamheten, så framemot 1800 var 1/4 mantal tillräckligt. Ungefär då (egentligen litet tidigare) låstes skatterna, och alla avkastningsförbättringar tillföll odlaren (utom för frälsehemman, förstås). Men tills dess förmedlades mantalen, så att skatten skulle svara väl mot bärigheten.
Att mantalen var olika i olika landsdelar kan ha att göra med att skatten utgick enligt olika beräkningar i olika landsdelar. (Det handlade också litet om hur bråkiga allmogen var - Småland hade låga skattesatser.)
-
Japp, det var ju så det var tänkt att fungera men det blev en ganska godtycklig skattesättning som dessutom skilde sig mellan olika delar av landet som du säger.
-
Om rusthållare: Vad jag menar är att en bonde som var rusthållare inte alls behövde i levnadsvillkor eller status ha det annorlunda än bönder med knektar o båtsmän i sina rotar. Berit
-
Visst är det så, samma sak gällde adelsmän, präster, handelsmän osv. precis som idag. Ska man diskutera gruppen som helhet och jämföra med andra grupper så måste man dock generalisera och dra genomsnitt.
(Meddelandet ändrat av vineld 2014-02-10 16:12)
-
Har en släkting på min mormors sida som var rusthållare! Vad gjorde man då?
-
http://sv.wikipedia.org/wiki/Rusth%C3%A5llare
-
Hej
Söker information om var man kan finna uppgifter om Rusthållare. Det måste finnas någon förteckning.
Fakta så vitt jag vet:
Rusthållare Thomas Quintus 1726-1791 i Rantasalmi Finland.
Rusthållare Johan Purhoin 1746-? i Rantasalmi Finland.
Skulle vilja veta var i Rantasalmi de bodde, vilka villkor som gällde när man var rusthållare mm.
Lars Lundbäck
-
Här i Anbytarforum har frågor ställts i detta ämne
från 1999 och framåt