Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Yrken H => Yrken => Hemmansägare => Ämnet startat av: Lyktberg skrivet 2002-09-18, 18:21
-
Vad kan det ha varit för yrke, antar att det kan vara en förkortning?
-
Bör vara hemmansbrukare = arrendator
(Korrigerar rubriken från 'Hemmansbruk' till 'Hemmansbrukare') /Anbytarvärden
-
Är detta då det samma som hemmansåbo?
-
Forfatter: Gunnar Østergreen-Johansen
Dato: 03. jul 05 08:21
Kbh. 3. juli 2005.
Er der nogen der kan fortælle mig hvad en "Hemmansbrukar" er?
Brugt i denne forbindelse:
Den 26/9 1817 føddes vid Åby Sæteri i Berga førsamling en gosse som blev døpt till Johannes. Han var søn till hemmansbrukaren Johan Magnus fødd 25/1 1773.
Venlig hilsen og på forhånd tak
Gunnar.
-
Hej Gunnar!
Ett hemman är en jordbruksfastighet betraktad som ekonomisk enhet enligt Stora Svenska ordboken, och en hemmansägare är personer som äger och brukar ett hemman (jordbruksfastighet) enligt samma bok. Då kan hemmansbrukare vara en person som inte äger hemmanet, men brukar det ändå, kanske arrenserar eller hyr. Det kan kanske vara så också att prästen skrev ordet brukare fast personen var ägare.
Mvh Annika
-
Hej!
Några funderingar i ämnet: Brukare är liktydigt med användare, i detta sammanhang att använda något som man inte äger, möjligen kommer att äga. Mitt närmaste exempel är farfars farfar som nämndes hemmansbrukare när han gifte sig. Han var dräng (nu lantarbetare) på en gård och gifte sig med en systerdotter (vid tillfället piga på samma gård) till hustrun på gården. I det fallet verkar det mest som att det låter bättre, hon gifte inte 'ner' sig. Kan också se i vigselböckerna att söner som ska ta över sitt föräldrahem kallas hemmansbrukare, möjligen för att inte arvsskiftet är genomfört.
Åbo däremot är en som brukar en gård som ägs eller arrenderas av en frälseperson. Till exempel: En adelsman arrenderar en gård av Kronan (staten) och har två åbor på den arrenderade gården. De får bo på och bruka gården för egen försörjning mot att de gör dagsverken på adelsmannens egen gård.
Mvh Lennart
-
Åbo-problematiken har diskuterats tidigare här på Anbytarforum. Det är tyvärr så att handböckernas förklaringar inte alltid stämmer med verkligheten och det tycks ha varit avsevärda regionala skillnader i begreppets användning. Åtminstone i Skåne har begreppet Åbo använts för många olika typer av bönder - för såväl hemmansägare som arrendatorer (både krono och frälse) och det har dessutom inom gruppen varit stora sociala skillnader, inte minst efter vissa socknars långt drivna hemmansklyvningar.
Mvh
Lennart Andersson
-
Åbo-problematiken har diskuterats tidigare här på Anbytarforum. Det är tyvärr så att handböckernas förklaringar inte alltid stämmer med verkligheten och det tycks ha varit avsevärda regionala skillnader i begreppets användning. Åtminstone i Skåne har begreppet Åbo använts för många olika typer av bönder - för såväl hemmansägare som arrendatorer (både krono och frälse) och det har dessutom inom gruppen varit stora sociala skillnader, inte minst efter vissa socknars långt drivna hemmansklyvningar.
Mvh
Lennart Andersson
-
Tack Lennart för förtydligandet! Jag tog ett par konkreta exempel från Reftele i sydvästra Småland som gäller mina egna anor.
Kan du eller någon annan tipsa om lämplig litteratur vad det gäller åbobegreppet?
Mvh Lennart
-
Ansågs hemmansbrukare vara en finare sysselsättning eller medelmåttigt? Hade han pigor och drängar som han hade råd att betala själv eller hur gick det till?
/Josefine
-
Hemmansbrukare avser vanligast person som inte ägde utan arrenderade ett hemman. Vilken status det gav - liksom hur många pigor och drängar man hade - var avhängigt av hur stort hemmanet var.
-
Tack Maud! Men då hade man alltså pigor och drängar som arbetade åt en. Det var väl bättre ställt än vad de flesta hade det? Om man tänker en vanlig torpare tex. Rätta mig gärna om jag har fel.
-
Jo, jag förstår att du gärna vill ha hemmansbrukare högt placerade på samhällsstegen men eftersom man kunde arrendera små gårdar lika väl som stora, går det inte att säga något generellt om brukarnas ekonomiska eller sociala ställning. Lika lite som man kan ge ett enkelt svar på frågan om det anses fint att vara hyresgäst: det är viss statusskillnad mellan en sjurummare på Strandvägen och en etta i Rinkeby.
Att ha tjänstefolk var billigt på den tiden Sverige hade ett stort landsbygdsproletariat; de hade ju inte stort mer än maten i lön. Det fanns torpare som höll sig med piga.
-
Bör jag förutsätta att en person som bara kallas »brukare» alltid måste vara en hemmansbrukare?