Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Yrken H => Yrken => Hemmansägare => Ämnet startat av: Victor Alin skrivet 2000-11-16, 18:56
-
Vad är en frälsebonde?
-
En frälsebonde brukade en gård som tillhörde en adelsman, och betalade sin skatt till denne. Denne var i sin tur befriad från skatt, hade frälse.
En enkel förklaring, mer info hittar du i närmaste större uppslagsverk.
-
Vad är då en Frälsehemmansägare?
-
Hej Ninnie
Eftersom en hemmansägare är en bonde här oppe, måste en frälsehemmansägare vara alldeles detsamma, men hos frälset. Hur långt oppöver landet och vilket år har du hittat den benämningen
Har en känsla att hemmansägare inte brukats så länge.
mvh
rune
-
Ninnie!
Frälsehemmanen var ursprungligen hemman som endast fick ägas av adeln. Men under loppet av 1700-talet, då de ofrälse samhällskskikten avancerade, kom en hel del av dessa frälsehemman (och även de yppersta frälset, d v s säterierna) att hamna i de ofrälse ägo. Trycket från de ofrälse blev snart så stort att man år 1789 ändrade lagstiftningen så att även ofrälse fick rätt att äga frälsehemman.År 1810 medgavs även de ofrälse att äga säterier. Din frälshemmansägare är alltså troligen en bonde som förvävat ett frälsehemman. Titeln hemmansägare dyker upp under 1800-talets första hälft.Under denna tid växte ett storbondeskikt fram och dessa markerade gärna sin ställning gentemot de vanliga bönderna med att kalla sig hemmansägare. Under 1800-talet blir hemmansägar-titeln allt vanligare, och många av storbönderna valde då att kalla sig possessionater, lantbrukare eller godsägare. Det finns en hel del litteratur om detta. Nationalencyklopedin innehåller många bra artiklar. Jag kan även rekommendera det nya bandet i det Svenska Jordbrukets historia som behandlar just 1700- och 1800-talet; Den agrara revolutionen, skriven av Carl-Johan Gadd och utgiven under år 2000. Där finns också en omfattande litteraturlista för den som vill söka vidare.
Hälsningar
Göran
-
Hej
Kan någon tala om för mig vad en frälsebonde var och hur man blev det? Såväl hans far som hans son har yrket bonde respektive torpare.
-
Skillnaden mellan en frälsebonde och en torpare kanske kan ses i det hör fallet som att frälsebonden brukade ett frälsehemman åt herrskapsfolket medan torparen bebodde torpet som oftast tillhörde samma herrskapsfolk, han livnärde sig på det han kunde få ut av torpet och betalade hyran till herrgården med dagsverken.
Senare på 1800-talet kallades frälsebonden i många fall statdräng.
På 1700-talet och tidigare gick frälsehemmanet ofta i arv och frälsebonden hade ett högt anseende. Det finns frälsebönder som haft gravplats inne i kyrkan och de fanns med bland nämndemännen vid tinget.
Titeln bonde ser jag som en mera generell titel för en jordbrukare.
Detta gäller mellersta Uppland. Säkert finns variationer på andra ställen.
Sök även på ordet frälsebonde på Anbytarforum.
-
En frälsebonde var, som antytts i tidigare inlägg, en bonde som brukade mantalssatt jord underlydande ett gods eller slott (till skillnad från kronobönder och skattebönder). I princip kan man säga att det rörde sig om adelns arrendebönder som betalade för arrendet med pengar/naturaprodukter och/eller arbete (i Skåne var t.ex. hoveriet utbrett långt in på 1800-talet).
Frälsehemmanen var inte alltför små (de skulle vara någorlunda bärkraftiga också med tanke på godsets ekonomi och arbetsfördelning). De större frälsebönderna kunde mycket väl bli nämndemän eller kyrkovärdar i sin hembygd, medan andra t.ex. framlevde sina dagar i fattigdom och hårt hoveriarbete.
Under 1800-talet förändrades godsen i stor utsträckning. Man drog in många underlydande gårdar till huvudgården eller slog samman dem till större arrendeenheter. Antalet frälsebönder minskade därmed och arbetsstyrkan på huvudgården och de stora arrendegårdarna dominerades istället av anställda statdrängar (dvs statavlönade lantarbetare utan eget jordbruk).
Det är därför helt felaktigt att frälsebönderna under 1800-talet i många fall benämndes statdrängar. Det rör sig om två helt skilda grupper i 1800-talets jordbrukshistoria, den ena en arrendebonde med eget jordbruk, den andre en anställd jordlös arbetare.
Mvh
Lennart Andersson
-
Utöver frälsebönder fanns också bergsfrälsebönder. Bergsfrälsebönder betalade en del av skatten till någon annan än kronan. Men i övrigt var de i stort sett likställda som vanlig jordägare. Oftast var jordegendomarna större än vanliga bönder. Jorden kunde omvandlas från vanlig jord till bergsfrälse och till vanlig jord igen.
-
Hej
Undrar om någon vet vad en frälseinspector hade för uppgift? En anfader till mig hade denna titel i början av 1700 talet i Sörby-Fors Västergötland.
Hans namn var Johan Fridrich Kinborg. Om någon har uppgifter är jag tacksam.
Mvh Pia
-
Du hittar ett och annat om frälseinspektorer under Inspektor här bredvid.
-
Ur släktforskarsynpunkt är det lite bekymmersamt att ha anfäder, som är frälsebönder på 1600-talet. Det finns ju inga intressanta köpebrev med namn på föräldrar, syskon och andra släktingar.
Men hur gick det till vid byte av en frälsebonde? Upprättades det något slags kontrakt? Kan sådana finnas bevarade, och var finns de i så fall?
Undrar
Ingegärd
-
Är frälsebrukare samma sak som frälsebonde?
Mvh,
Susanne
-
Vad är en Frälseåbo och vad gjorde en sådan?
Tacksam för svar.
Mvh Ann-Sofie
-
Hittade även frälsehemmensarrendator.
Om jag förstår rätt så betyder det att en bonde som är frälsehemmens ägare men hyra marken av någon?
eller gissar jag fel?
-
hej!
jag har också frälsebönder i släkten men min fråga är var man hittat eventuella köpebrev på hus och gårdar. har tex en släktning som bytte sin gård mot en annan mans gård, finns det dokument om sådant?
mvh/
amanda melin
-
Hej Maja och Amanda!
Jag skulle tolka frälsehemmansarrendator som en person som arrenderar frälsehemmanet, och inte en som äger ett. När det gäller ägandet till frälsehemmanen så är detta ofta väl dokumenterat i jordeböcker, lagfarter, bouppteckningar etc., men brukarna däremot är oftare svårare att belägga, i alla fall när det gäller tiden före år 1700. Tiden efter år 1700 är ju betyldigt med väldokumenterad och här får man använda sig av jordeböcker, mantalslängder, husförhörslängder och andra vanliga källor. Det är dock inte alltid så lätt för i vissa delar av landet bytte frälsehemmanen innehavare ofta; ibland satt de bara ett par år innan de flyttade vidare. Har man tur kan det även finnas handlingar kvar i godsarkiven. I några av de godsarkiv jag använt mig av genom åren har det funnits arrendekontrakt bevarade som beskriver skyldigheter och rättigheter, och ibland har jag även funnit syneprotokoll som beskriver bebyggelsen på gårdarna.
Hälsningar
Göran Ulväng
-
Jag undrar om någon har uppgifter om SARA SKRAGGE från Västerfärnebo f 12 dec 1808/Johnny
-
Hej Johnny
Prova att lägga frågan under Västmanland och Västerfärnebo istället.
Där är chansen större att någon kan hjälpa dig.
Lasse
-
Hej,
Jag har stött på noteringen Frälse ägendomsdräng. Detta får väl då tolkas som en dräng som arbetar åt en frälsebonde? Någon som har mer upplysningar om just denna benämning?
Vänliga hälsningar,
Anna