Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Yrken H => Yrken => Hemmansägare => Ämnet startat av: Robert Monsen skrivet 2007-07-11, 00:17
-
I gamle skrifter fra tiden da Jämter drog over til Norge, eks. Levanger, på sina handelsreiser, finner vi ofte benevningen forbonde.
Hva menes med förste stavningen for- i forbonde?
Mvh
Robert Monsen.
-
Hej Robert!
En gissning från min sida. Undras om det inte har med ordet forsla eller föra (bort) att göra?
Detta var säkert vanligt i hela landet. Från Anundsjö, Ångermanland for också bönder med lokala varor den långa vägen till Stockholm.
Ann-Mari
-
I SAOB kan man läsa att namnet Fora i fornsvenskan betydde färd eller medfört gods.
Om du söker på SAOB och skriver sökordet Fora, så finns det en hel del att läsa om ordet.
Ann-Mari
-
Ann-Mari har rätt, men kanske det kan förklaras tydligare...
En FORA var antingen en släde (vintertid - då det var lättast att transportera varor) eller en vagn (sommartid). I foran transporterade man handelsvaror. Det fanns etablerade handelsvägar mellan Norge och Sverige, och man skapade handelsplatser ute i ödemarken för att idka byteshandel mitt i vintern då det var lättast att ta sig fram och då man hade tid att handla. En av dessa platser var Jamtmot i skogarna mellan Härjedalen (norskt till 1650-talet) och Dalarna. Det stora myrområdet Koppången norr om Orsa kan också ha varit en marknadsplats. Koppång kan härledas ur Kaupang - eller köping.
Idag har fororna blivit mycket större och kallas långtradare.
-
Svenska akademiens ordlista har denna förklaring:
FOR-BONDE.
( for- 1640 osv. foro- 1739- 1783) bonde som kör en fora; äv. (i sht förr) : bonde som brukar åtaga sig att köra foror;
Intressant litteratur är t ex Jemter på Levangsmarknaden i 1680-årene av Nils Hallan. [Trondheim 1966; förlag AB Wisenska bokhandeln, Östersund].
Olle R
-
Slädar och vagnar var de don som användes för att frakta fororna, och de benämndes därför fordon.
Fordon är ett ord som används än idag, dock kanske mest avseende motoriserade fordon.
-
Hej!
En bra bok om forbönder i Jämtland (i romanform), med verklig bakgrund, är Öden i forbondetid, av Marie Stensby, ISBN 91 88016 93 5. Som också skrivit den förträffliga Sikås - byn, gårdarna, släkterna.
Anton
-
Hva er en forbonde. Vi kan lese om dette navn da Jamter restre til Norge på sina handelsreser, elt til Levanger.
vennlig hilsen
Robert Monsen.
-
Hej Robert,
Enligt Ordbok för Släktforskare: Lantbrukare som drygar ut inkomsterna med körslor (transporter).
-
Det har just gjorts ett stort projekt om handeln mellan Tröndelagen/Trondheim och Härjedalen/Jämtland i slutet på 1700-talet och början av 1800-talet. En av grunderna i undersökningen är forböndernas listor (som alltså finns bevarade) över vad de förde med sig. Man kan se resultatet av handeln över Kölen då klädskicket i de två angränsande områdena är mycket lika. Den stora importhamnen var Trondheim; därifrån spreds importerade tyger från t.ex. England och Flandern och t.o.m. från Spanien (det självförsörjande bondehushållet är i mångt och mycket en myt).
Se gärna projektets hemsida: Klesdraktens magi.
Det är riktigt att en forbonde ursprungligen var en bonde som hade som bisyssla att köra foror, framförallt på vintrarna. Så småningom blev det väl för många forkörslorna som blev huvudsysslan; förtjänsten var troligen bättre.
Ingela
-
Takk, båda två.
Namnet, forbonde, förstår jag altså betyder en bonde som hade sitt utkomme med körslor - med at köra foror!
Det måste vel betyda at första delen av namnet forbonde, - for - har med foror at göra.
Men hvad ska jag översetta detta namn, foror, med til norsk, mon tro? Jag har f.t. inga ordbok svensk-norsk!
Igen - vänlig helsning,
Robert.
-
Ordet fora är fornsvenskt och finns som ett mycket liknande ord på norsk dialekt.
Fora betyder dels färd, dels det (fordon med) gods man medförde på färden. Fora kan användas både om transport till lands (förr oftast med släde på vinterföre, snö) och till sjöss (förr om sommaren).
Se SAOB, FORA.sbst1
Någon svensk-norsk ordbok har inte jag heller.
Ingela
PS. Forbonden fick alltså inte hela sin utkomst från fororna utan en större eller mindre del - resten från jordbruk.
-
Vad det heter på norska är nog också forbonde. Rörosmarknaden, i år den 154:e i ordningen, harpå sin hemsida en rubrik Lasskj?rar og Forbonde med bilder på några ditresta jämtska forbönderna. Denna tradition med jämtska forbönder på Rörosmarknaden har återupplivats sedan något tiotal år sedan
Av någon anledning har detta mitt nedanstående inlägg från den 11 juni 3007 k1 18:44 raderats så jag upprepar det:
Svenska akademiens ordbok har denna förklaring:
FOR-BONDE.
( for- 1640 osv. foro- 1739- 1783) bonde som kör en fora; äv. (i sht förr) : bonde som brukar åtaga sig att köra foror;
Intressant litteratur är t ex Jemter på Levangsmarknaden i 1680-årene av Nils Hallan. [Trondheim 1966; förlag: AB Wisenska bokhandeln, Östersund].
Olle R
-
Hjertelig takk alle dere!
Jeg har nu fått den forståelsen av ordet Forbonde som jeg önsket. Og takk Ingela för SAOB, det var nyttig info!
Her hvor jeg er fra, Rana, indre Helgeland, hadde vi, från 1860- talet til 1910-15- vinteråren, mycke svensk-trafik av Forb?nder från Tärnaby-trakterna til Mo i Rana. Men her ble disse bönder kallat för norgesfarare!
Jfr. Hilmer Zetterberg: Norgesfararna, Västerbotten. Årsbok 1950-51.
De hadde då hestar med kjördoningen Långsleda och Skrind. Hilsen Robert.
-
Hej igen!
Bare et tillegg:
Her i indre Rana, har vi et gamalt lokalt uttrykk som kan samanställes med det vi har ovanför, nämligen - Fornskap - som betyder befordringsmiddel, altså t.ex. hest och slede. (vinterstid)
Vänlig hälsningar
Robert Monsen.