Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Yrken => Yrken G => Ämnet startat av: Victor Al skrivet 2000-11-10, 14:20
-
Att vara gästgivare förr i tiden var det ungefär som att vara det idag? Hur tror ni att det var att vara gästgivare vid 1700-1800 talet? Vilken var deras roll i byn? ( om de hade ngn speciell?)
-
Ett av de problem, som gästgivare brottades med förr, var att ordna skjuts åt resande. Vissa gårdar kring gästgiveriet skulle hjälpa till rent praktiskt med att hålla häst och ordna skjuts. Gästgivaren fick ofta instämma de ansvariga bönderna till tinget, när de inte skötte sin skjutsning. Säkert hade gästgivaren dessförinnan fått ta emot mycket skäll av resande som inte kom iväg i tid.
Ett annat problem som gästgivarna hade var illojal konkurrens när det gällde utskänkning av öl och brännvin. Det är också ett problem som ofta hamnade inför tinget.
Ett tredje problem kunde nog vara att gästgivaren riskerade att bli inblandad i bråk och slagsmål, som besöken hos gästgivaren kunde leda till.
Det var nog ganska annorlunda att vara gästgivare förr. De hade ju dessutom oftast egna djur och åkrar och ängar att sköta vid sidan om.
Hälsningar Gunlög Ström
-
Tack
Det var med andra ord en rätt så välkänd person i byn? Hur var det statusmässigt att vara gästgivare?
tack på förhand
-
På 1600- och 1700-talet turades bönderna om att hålla gästgiveri, för att senare bli mer en
yrkesmässig hantering.
I Ljusnarsberg i Västmanland som jag har granskat lite närmare, innehades gästgiveriet
omgångsvis av fyra hemman. Alla tillhörde de mer betydande gårdarna i socknen.
Först på 1850-talet bildades ett gästgiveribolag, som lät uppbygga en permanent gästgiveregård.
Mvh
Göran Fredriksson
-
Om gästgiverier kan man läsa tills ögonen blöder. Det finns mycket dokument i arkiven (länsstyrelsernas landskansli och landskontor, häradsskrivares, kronofogdars arkiv etc). Problemet är kanske vilka frågor man vill få besvarade. Att göra en generalisering är inte lätt och kanske inte rätt. - Jag har själv gästgivare i släkten, några blir förmögna och andra får fattigunderstöd. Efter en gästgivare i Hörby (Christian Fredrik Mod?er) är bouppteckningen (Frosta häradsrätt FIIa:12,1787) på ett antal sidor, där man kan studera möbler, rum för rum. I andra fall är traktören utfattig. - Gästgivarna hade också postgången att tänka på. Hade man en central position kunde man göra sig förtjänst på det. - Och säkert var det inte populärt att jaga fram hästar från bönderna. Man kan läsa om tvister om den saken. - Funderade på någon bra litteratur. Varför inte När resan var ett äventyr, Anette Rosengren, Natur och Kultur 1979, om Du inte redan har läst den. - Söker man på gästgiveri på CD-skivan Nationell arkivdatabas /NAD/ blir resultatet överväldigande. /Vänligen Gunnar
-
HEJ!
Om man endast är intresserad av utnämningen till gästgivare, namn, tidpunkt och eventuella kommentarer i samband med utnämningen - vilka arkiv och serier bör man då leta i?
Hälsningar Mats
-
Hej!
Jag har hittat på generalstabskartan över Söderby
i Morkarla socken Uppland från 1846-1876 att ett
gästgiveri har legat i Söderby. En gästgivare har
jag hittat i morkarlas husförhörslängder:Per
Persson född 26 sept. 1797.Kan någon hjälpa mig
med uppgifter om gästgivare och hur långt tillbaka i tiden gästgiveriet i Söderby Morkarla socken
har existerat
Tack på förhand
Kjell Hollander
-
Jag har några gästgivare i min forskning.Alla har verkat i Skåne. Namn:Ekvall,Qvistgaard,Hultman.
Gästgiverier :Sjöbo,Vanstad,Hammenhög.
Finns någon förteckning över nämnda
gästgiveriers ägare?
Taccksam för hjälp !
Rune
-
Är det någon som vet något om gästgiveriet i Lunnarp i Bonderups socken i f d Mlän?
-
Hejsan, jag har en gästgivare i släkte, magnus kindbom som var gästgivare i fröåsa i kisa, östergörland på 1700-talet. jag undrar om ngn känner till detta ställe, och om det fortfarande finns kvar?
Mvh rosemarie
-
För flera år sen visades ett tv-program om mat i utbildningsradions regi på tv. Det var kanske år 1996 eller 1997. Tv-sändingen var från något museum i Stockholm. Det var två kockar som ledde just det program jag tänker på. En av kockarna nämnde att det var inte många som visste att Johan Tobias Sergel vid sidan av sitt konstnärliga utövande även var gästgivare. Finns det några åtkomliga uppgifter om det?
-
Kör hårt. Ett inlägg till. Denna gång gäller det min fmfmff, gästgivare Nils Gustav Lindholm f.1752 i Nora/T. Han var gästgivare och bergsman i Skärmarboda. Hans hustru hette Anna Beata Nording f. 1745 i Åker/D. Jag söker arkiv med uppgifter om gästgiveri i Nora/T med omnejd.
-
Rosemarie Lund,
Fröåsa har följande utseende på kartan av idag:
(https://forum.rotter.se/discus/messages/205/46884.jpg)
Fröåsa gästgivaregård förvandlades 1880 till skjutsstation. 1904 drogs den gamla skjutsstationen in för alltid.
(Källa: Aineström, Gästgiveriverksamhet, En bok om Kisa socken, del 3)
Vänligen,
Olle Elm
-
Har någon sett något om vårt gamla system med gästgiverier - skrivet på engelska? Försökt hitta något men förgäves.
-
Hej
I min pappas släkt finns gästgivare i Rosendal i Åseda sn och Fagerhult, nu Högsby kommun i Småland.
De jag är säkra på är i Rosendal Måns Månsson (1707-1778)-Elisabeth Persdotter (1717-1794) med sönerna Johannes (1757-1801)och Börje(1750-1831)Rosander. Börje flyttade 1808 till Fagerhult, där sonen Johan Magnus (1792-1844) fortsatte gästgivarsysslan. Troligen tog inte hans son Axel Fredrik (1816-1878) över.
Tacksam för alla uppgifter om såväl gästgiverierna som gästgivarna!
Gitt Rosander
-
Min morfars farfar Isak Ljunggren var gästgivare i 41 år (1815-1856) i Nöbbelöv söder om Kristianstad. Enligt Tings Nöbbelövs historia var Nöbbelövsborna inte nöjda med hans sätt att sköta skjutshållet och beklagade sig hos landshövdingen. Klagoskriften är författad på högtravande 1800-talssvenska och jag har svårt att riktigt förstå vad Isak hade gjort. Finns det någon med kunskap om skjutshåll och i kanslisvenska från 1800-talet som kan hjälpa mig att tolka skrivelsen?
Anders i Lund
-
Min farfars farfars mor Elisabeth Pärsdotter i Rosendal, Åseda, Kalmar län hade sex söner. I bouppteckningen 1794 anges de:
dannemannen, rusthållaren, apotekaren herr, giestgifwaren wälaktade, rusthållaren och giestgifwaren wälaktade.
Vad innebär denna skillnad i titulaturen?
-
Hej Gitt!
Kanske av den enkla anledningen att dessa gästgivare var just väl aktade. Det kanske inte var så vanligt, med försäljning av rusdrycker och vad där tillhör. Bara en gissning.
Ann-Mari Bäckman
-
..eller så serverade de så usel mat att folk aktade sig wäl för att alls gå dit..
-
Om välaktad kan du också läsa här (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=127090).
-
Hejsan, vill bara flytta Åseda till Kronobergs län.
-
Hej!
Troligen eller kanske kan det bero på att när kungen är på genomresa stannar han till vid just den gästgivaren...
Med den konsekvensen att han blir stämplad som Kunglig Hovleverantör Kanske...
MvH Teddy
-
Hej
Kung Magnus Eriksson införde genom Skänninge stadgan förbud mot våldgästning och bestämde att det skulle finnas gästgivaregårdar med 2-2,5 mils mellanrum utmed de allmänna vägarna. Under 1600-talet rådde det stor brist på gästgivaregårdar och för att få till flera gästgiverier infördes bl a stora skattlättnader för dem som bedrev gästgiveri. Då var kraven att gästgivaregården skulle ha plats för minst 24 hästar och om gästgivaren var ensam på orten om verksamheten var han också skyldig att ha tre olika våningar i krogen. En våning för de adliga, en för annat hederligt folk och en tredje för gement sällskap.
Förr skiljde man noga mellan krögare och gästgivare:
En krögare hade hand om serveringen till den lokala ortsbefolkningen och fick inte ta emot några boende gäster. Han fick också bara servera en sorts vin, en sorts öl och endast svenskt brännvin.
Gästgivaren fick däremot bara servera mat och dryck till boende gäster. Men till dem fick han servera samtliga sorters öl och vin som fanns tillgänglig på marknaden.
Så med andra ord innebar det att kunna erbjuda bättre service som gästgivare än som krögare. Och om man ville dricka något annat än bara en sorts öl, vin och sprit fick man bege sig till grannstaden för övernattning eftersom där räknades man ju inte som ortsbefolkning...
-
Elva inlägg har flyttats hit från en numera raderad, dubblerad rubrik, tre inlägg har flyttats till , ett inlägg har flyttats till Övriga släkter - L » Lundvall, ett inlägg har flyttats till , ett inlägg har flyttats till Västergötland » Socknar » Fristad, ett inlägg har flyttats till , tre inlägg har flyttats till Östergötland » Socknar » Ödeshög och slutligen har ett inlägg som inte tillförde diskussionen någonting raderats.
-
Skulle vilja ha reda på var gästgivarna i Tjust höll till, och om det finns några gamla gästgiverier bevarade där.
Mvh
Maini
-
Hej!
Söker uppgifter om Aspa gästgiveri i Ludgo och dess gästgivare Wåhlberg som 1744 gift bort sin dotter Christina till Furiren Vid Nyköping regemente Abraham johan Billström
MVH claas
-
Hej!
Jag söker uppgifter om ett gästgiveri som drevs i Naglarby, Grytnäs. Innehavaren till början av 1800-talet var Måns (Magnus) Envall, f. 1740, gift med Madam Rebecca Grönvall, f. 1749. Måns var son till Johan Persson, f. 1700, riksdagsman som dessutom var kopparskrivare i sin hemby Enbacka, ägde en spikhammare och var delägare i ett galmejverk. I början av 1800-talet övergick gästgiveriet från Magnus till sonen Eric Envall, f. 1775, gift med Madam Anna Lisa Blom, f. 1773.
Fanns gästgiveriet redan på Johan Perssons tid? Kunde verksamheten ärvas eller utsågs Magnus Envalls son Eric till gtästgivare av någon myndighet? Jag vill gärna ha fler uppgifter om gästgiveriet.
Med vänlig hälsning
Gunnar
-
Söker uppgifter om Brantsnäs gästgiveri i Sunne/Gräsmark. Karin Rehnström hette hon som ägde gården och gästgiveriet. Startades sannolikt 1942-1943
-
Villa Brantnäs, eller Anckersvillan, har aldrig varit gästgiveri i vare sig gammal eller modern betydelse. Däremot blev det pensionat på 1940-talet när Carin Renström blev ägare till det efter att änkan Anckers avlidit. Frk Renström blev ägare 1945.
[Där har funnits känt folk. Den Förträfflige Herr Thorën var ju där ibland. Om bägge bröderna var där har jag ingen uppgift om.
Pensionatet upphörde på 60-talet. Anckersvillan hör till Sunne sn.
-
Fastighetsbeteckningen enligt Sv befolkning 1950: Getnäs 1:41
Förnamn: Karin Ulrika
Efternamn: Rehnström
Födelsedatum: 1899-03-01
Födelseplats: Ockelbo, Gävleborgs län
Civilstatus: Ogift kvinna
Titel/Yrke: Jordbruksarbetare
Mantalsskriven: Sunne
Fastighet: Getnäs 1:41
Adress: Villa Brantnäs Getnäs, Sunne
Tidigare mantalsskrivning:
1946: Sunne, Getnäs 1:41
------------------------------------------------------------------------------------------
Här är hon också i Sv befolkning 1960:
Förnamn: Karin Ulrika
Efternamn: Rehnström
Födelsedatum: 1899-03-01
Födelseplats: Ockelbo, Gävleborgs län
Civilstatus: Ogift kvinna
Titel/Yrke: Lägenhetsägare
Mantalsskriven: Sunne
Fastighet: Getnäs 1:41
Adress: Villa Brantnäs Getnäs, Sunne
------------------------------------------------------
Se även mantalslängden 1941 (utdrag nedan):
Häradsskrivaren i Fryksdal fögderi FIa:67 (1941-1941) Bild 890 (AID: v321064.b890)
-
Här är också en bild på Brantnäs:
-
Tack för alla svar! Undrar vilken källan är till uppgifterna om pensionatet?
Jag har sannolikt det mesta man kan få tag på om just Karin, så det jag söker är mer information om pensionatet som jag trodde var ett gästgiveri. Uppgifterna om pensionatet var helt nya uppgifter för mig. Tack igen! :)
-
Här är lite info om Brantnäs pensionat. Det är ur en bok om gårdar i Värmland, titel ej åtkomlig för tillfället.
-
Tack!!!