Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Forskning om samer => Särskilda forskningsområden => Allmänt => Ämnet startat av: Maria Åberg skrivet 2005-01-16, 08:42
-
Min mors släkt har bott i samma region, i Lycksele, ända från 1400-talet.
Jag har funnit några personer angivna som samer bland mina förfäder, på min mormors sida - när jag tittar så långt tillbaka som till 1700-talet. Men alla hette de vanliga Son-namn.
Är det sannolikt att övriga (1700-t) då också var samer?
Och mina släktingar därefter, under 1800-talet?
Eller gifte sig samer och svenskar?
/ Maria
-
ja dom gifte sig med svenskar och blev bofasta nybyggare istället. Jag har från alskalandet (alskasjön), holmsjölandet (norr-sörholmsjö) Ran, Gran det fanns mycket skogssamiska skatteland på den tiden. Dom flesta samer på 1700-1800 blev soldater,nybyggare,båtsmän. Kustlappar fanns det gott om längs hela västerbottenskusten dom agera som fiskelappar. Sockenlappar fanns också jättemycket av dom tillägna sig såsom tiggeri och hästslakt,hundslakt åt bönderna. Men en svensk kunde också bli sockenlapp vid ett gifte med en lapp det har man ju sett i en del forskningar. Om du har Johan Philisson Hilduinen i Örträsk så var han född ca 1620 i Kuusamo i Maanselkä lappskatteland i Kemi lappmark.
-
Beträffande sonnamn bland samer så är det (åtminstone i kyrkböckerna)den vanligaste typen av efternamn både under 1700- och 1800-talet bland samerna i Jämtland.
-
Bland skogs samer så är det ett vanligt att de heter vanliga -son namn. Men det brukas anges i lyteskolumnen i kyrkböckerna om de var samer. Så vitt jag har förstått så förlorade kvinnan ordet lapp ur lyteskolumnen om hon gifte sig med en svensk. Men däremot om hon var svensk och gifte sig med en lapp så fortsatte det stå i kolumnen att hon var svensk.
-
Hei. Kjenner nogon till lapp-navnet Gaup på svenska sidan av kommunene Tysfjord, Hamarøy, Steigen i Nordland fylke i Norge? Det skulle kanskje va flyttlappor vid Stora Vattenfallet och österut. Tidsperioden 1720 till 1800.
Kjenner någon till lappfamiljer jag kunne kontakta i det her området?
-
I lappmarkerna var det mycket mer crossovergiften. Efter kusterna i bondbygd händer före 1870 endast enstaka gånger att avskedade och invalidiserade soldater av s k svensk härkomst gifte sig med samiska kvinnor. Sedan började giftasmösntren bli mer invecklade och mer öppna.
-
I Tornedalen och Torne lappmark har svenskarna naturligtvis alltid varit ytterst få, och giftermål mellan svenskar och samer har därför varit ovanliga (även om jag kan dra mig ett eller två giftermål till minnes).
Däremot har det varit ganska vanligt att tornedalsfinnar och samer gifte sig med varandra från 1600-talet och fram till nu, delvis antagligen eftersom man inte hade samma nedlåtande syn på samerna i Torne lappmark som i de svensktalande lappmarkerna, och delvis eftersom man rent ekonomiskt kunde vinna mycket på att ha en fot i varje läger.
I synnerhet i Karesuando och Enontekiö var giftermål mellan (fjäll-)samer och tornedalsfinnar mycket vanliga, men de förekom även i Jukkasjärvi. När Jukkasjärvi åter fick skogssamer på 1800-talet blev giftermålen mellan dessa och de oftast bofasta tornedalsfinnarna vanliga även där.