Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Dialekter => Allmänna språkfrågor => Språk, ord och namn => Småländska ord och uttryck => Ämnet startat av: Urban Jönsson skrivet 2005-01-17, 14:16
-
Vinna i betydelsen kunna, klara av, orka har nog snarare sin utbredning söderut (från Kronobergs län räknat), än norr- och österut. Det är nämligen allmänt i göingskan också.
-
Hei alle.
Jeg ser at de svenske og norske ordene er ganske like (til stadighet).
Også vinna brukes i Norge. Vi skriver vinne, og det betyr greie, rekke, f.eks. han l?p det forteste han vant. Kan også bety å nå noe, han vant ikke frem... og flere betydninger.
Ellers brukte vi i Nord-Norge uttrykket om at din far var vel ikke glassmester... osv, og det uttrykket om flyndra og gjedda bruktes også i Nord-Norge.
-
Hej.
Ang. småländska uttryck, så sa min mamma ibland:
De gäck i käring på Dumme möse, ho hade strumpor i en pöse.( Jönköpingsspråk.)
Ljus i Guds hus och lamper i träkyrker.
Gerd
-
Simme i betdelsen snöre är ett uttryck som min farfar nyttjade. är det bekant för någon?
-
Hej Ingela och andra,
Simme finns med bland många andra dialektala ord på den här sidan från Hjorted i Kalmar län.
http://www.tjustforum.nu/hjorted/dialekt.htm
Mitt favoritord är nog fnyker.
/Mikael
-
Hej!
Min morfar, som var uppvuxen i Jönköping sa ofta: Brrrr sa Kasper när han såg en naken häst.
Jag har alltid undrat vad det kommer ifrån.
-
Hej!
Idag på vävningen hörde jag ett ett gammalt ord, laet. Alltså slagbommen på vävstolen. Det är bra många år sen jag hörde detta ord. Brukas nog både i Kalmar och Kronobergs län, men hur är det med Jönköpings län?
Mikael, fnyker är bra och gångbart här i Småland.
in, simme hörs fortfarande här. Men det är de gamle som fortfarande har kvar det ordet.
De gamla orden är härliga, måtte inte dom och våra dialekter försvinna.
Janet
-
Hej!
Idag på vävningen hörde jag ett ett gammalt ord, laet. Alltså slagbommen på vävstolen. Det är bra många år sen jag hörde detta ord. Brukas nog både i Kalmar och Kronobergs län, men hur är det med Jönköpings län?
Mikael, fnyker är bra och gångbart här i Småland.
in, simme hörs fortfarande här. Men det är de gamle som fortfarande har kvar det ordet.
De gamla orden är härliga, måtte inte dom och våra dialekter försvinna.
Janet
-
Simme är ett gammalt ord (enl SAOB belagt i svenskan sedan 1553) för snöre, använt bland annat i olika fiskeredskap, till sadelmakeri och till att försluta säckar med. Det användes allmänt i min barndom på Öland på 1940- och 50-talet.
-
Min mamma så också: Brr sa Kasper när han såg en naken häst. Undrar också varifrån det kommer.
-
Vad säjs om denna: Kåxnahoning. Ett ord jag fick höra då jag flyttat till Kalmar län.
Är oslungad honung, tyckte det lät väldans roligt.
-
Hej Marianne!
Så roligt att småländska vinna också finns i Norge. Den gemensamma nämnaren är säkert inflytandet från danskan. Det märker man tydligt i mina hemtrakter. När jag var barn hade vi hemstickade håse (strumpor) och herana (pojkarna) stoppade näven i byxlomman (fickan).
Jag tror att dialekterna i södra Småland har mer gemensamt med Göinge och Blekinge än med Kalmar och Jönköpings län. Kontakterna över gränsen söderut har nog alltid varit livliga, också när det var en riksgräns.
Hälsningar
Ingegärd
-
Intressant med ordet simme, som jag ofta hörde min mor (levde större delen av sitt liv i Hjorted) använda som uttryck för snöre. Isländska: simi=tråd, sima=telefon (alltså att tala över tråd.) Vad kallar då islänningarna mobiltelefon? Jo, farsima, alltså en telefon som man far omkring med. Allt hör ihop.... :-)
-
Hej,
I Fornsvensk lexikalisk databas finner jag:
simi (Söderwall), m. [Isl. simi] L. rep, band. swa som the löpande hunda hulke som först ledhas älla föras j koplom älla simom Bir 2: 54.
simi (Söderwall suppl.) ( syme), m. L. rep, band. plaga näth eller syme GU C 20 s. 454.
Simi (Schlyter), m. 1) band, rep (Isl. simi, ND. N. sime). Sk.*, där d. o. lsynes betyda en till djurs fånge utlagd snara. I våt allmogespråk lbrukas ännu o. simme l. sim i flera sammansättningar, såsom hösimme, påsasimme &c. (Rz. s. 566), äfven örjasimme = örjesnara, ett rep l. en snara att strypa någon med. Jfr. Frændsim, Kynzimi. 2) nät. liægha (ra) til sima, ɔ: mot ett uppstäldt nät, ME.* Chr.*
Vänligen,
Olle Elm
PS, F ö vill jag bara påminna om den härliga råka-diskussion som började .
Man kan använda ordet även i frågor, men kanske detta är detsamma som betydelsen händelsevis. Tex:
Råkar I ha en 25-öring över te mek? DS
(Meddelandet ändrat av smol 2009-06-26 22:41)
(Meddelandet ändrat av smol 2009-06-26 22:46)
-
Hej!
Jag håller på att översätta en dagbok för amerikasläkten: Då det dykt upp ord som jag ej förstår är det svårt att översätta.
Smederna i mylen, mycket fok på trännen, och orden harsti och färm.
Mycket tacksam för hjälp
Annette
-
Hej Annette!
Inte mycket hjälp du fått, kanske beroende på att Småland är ganska stort. Smålänska kan knappast vara en dialekt, jämför hur till exempel en östgöte och en halläning pratar, det är många smålänningar som bor intill både Östergötland och Halland. I vilken del av landskapet är dagboken skriven, knappast i Västbo för det finns inte ett enda av orden med i mina lokala ordböcker. Mylen används i Östergötland, myla ~ gräva ner(hittade myling någonstans som betydde vålnad av mördat barn), kanske har ett samband med ditt ord? Harsti, kan det möjligen stå harsli? Finns många varianter på de orden som beskriver att man inte mår så bra, jämför krasslig. Färm är det samma som rask, rapp särskilt om äldre personer. Mycket fok på trännen får vi fundera vidare på, en tanke jag har är att det kanske handlar om körning (häst, oxe)? Återkom gärna med sammanhang om du vill att vi ska fundera vidare!
Med vänlig hälsning Lennart
-
Hej!
Jag tror Lennart har en stor poäng där. Är själv uppvuxen i Västervik med släktbakgrund i Vimmerby och i trakterna just där uppåt Östergötland så är dialekten väldigt östgötsk och med många ord mer gemensamt med Linköping än med Kalmar. Just myling i form av våldnad som Lennart nämner är ju detsamma som Astrid Lindgren berättar om i Emil som myrlingar. Synd att mormors far inte lever för han forskade på gamla legender och uttryck i sin hembygd (var med och grundade museet i Västervik)...Man kan hitta saker skrivna av honom i Tjustbygdens hembygdsförenings gamla skrifter men jag har bara en själv. Vi har en bok om legender men den ligger i släktstugan och inte hemma hos mig tyvärr.
Morfar däremot, han kom nerifrån Älmhult och där är det snarast skånskan som smyger sig in i uttalet medan vokabuläret ofta är som i Växjö. Helt olika alltså så ja, det vore väldigt bra att få veta mer om var dina ord dykt upp Anette. Hembygdsföreningen i den trakten vet garanterat mer.
-
Annette,
Jag har kollat här, och inte hittat speciellt mycket, men kolla själv.
Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
http://runeberg.org/dialektl/
FÄRM el. farm, m.
1) hop, mängd. »En farm skinn». Sm., vg.;
2) en omgång bröd i ugnen; så mycket bröd som sättes i ugnen på en gång. »Första färmen i ugnen». Sdm.,ög.;
3) omgång. »Den ene färmen folk ätter den are». Ög. Jfr fsv. farmber, m. ett fartygs last. UL.; fn. farmr, n. last, i synnerhet ett fartygs last (af ferja [farda], v. a. föra, bära, sätta öfver).
m - maskulinum
Sm - Småland
vg - Västergötland
Sdm - Södermanland
ög - Östergötland
fsv - fornsvenska
UL - Upplandslagen
v.a. - verbum activum
-
Hej!
Om man går in på Tjustforum.se med underrubrik Dialekt-uttryck, hittar man en hel del småländska ord med tolkning från Hjorteds trakten. Kanske fel område,men kul läsning. Färmt är något som går fort och lätt, så vitt jag kan minnas. En vild gissning på trännen. Kan det vara trädan?
-
Trännen är nog ett ord som svensk-amerikaner haft med sig hem. Train alltså, något som drar iväg.
-
Färm, eller som det stavas i dag ferm, betydde ursprungligen fast och stadig, numera rask och hurtig. Ordet finns både i SAOB och SAOL. Jämför engelskans firm.
Mycket folk på trännen låter som mycket folk på tågen.
Sammanhangen kan underlätta gissningarna.
-
Hej och tack alla som har svarat.
Personen som har skrivit dagboken är född i Fliseryd. Han är på resa från Amerika för att hälsa på hemma i Sverige.
Att trännen betyder tåget passar bra in i sammanhanget eftersom han ännu inte gått ombord på båten.
Ordet mylen står i följande mening: Jag var och tog avsked av alla smederna i mylen.
Jag har en annan mening som jag inte blir klok på: De säger att de ska ta en ällofva från en dollar men då man kommer tillbaka är det nog färm.
Ordet harsti står i följande mening: Stret-Karsen han är mycket harsti när de går två mil på tre timmar.
Mvh Annette
-
Kan mylen vara det engelska ordet mill, som betyder fabrik, verk?
-
Kristina!
Tack för detta, mycket troligt. Han kommer från en smedsläkt Stockhaus så det kanske är ett valsverk han arbetar på. Personen som skrev dagboken hade varit i Amerika 4 år och vad jag ser i dagboken har han redan blandat in engelskan i sin dokumentation.
mvh Annette
-
Haha, ja det låter lika mycket som egen svengelska än som dialekt när man läser bakgrunden.
-
Då lärde man sig något nytt igen! Vad som från början var en dialektfråga ledde vidare till insikt om att ett ord beroende på sammanhang kan vara svengelska, dialekt eller någon sorts rikssvenska vid aktuell tidpunkt! Både aha och haha, så ska det vara när man lär sig!
Mvh Lennart
-
Det är kul med ord! Om man läser det märkliga ällofva högt, får i alla fall jag en association till allowance. Det kan betyda bidrag, ranson, rabatt, ersättning, avdrag etc, alla ord som kan kopplas samman med pengar, här en dollar. Hur lyder meningarna före och efter?
-
Så duktiga ni är. Det han skriver är bara korta meningar som inte hör ihop med varandra.
Meningen som kommer före: Men för en som inte är kände Ivan kan förlora mycket det är så många runare.(Det sista ordet är också en gåta).
Meningen efter: Stret-Karsen han är mycket harsti när de går två mil på tre timmar. Ja nu så lämnar jag Niagara klockan fämton minuter äfter älfa och går till bostället och stannar där till fyra efter middagen, jag hade nästan blitt efter för jag tänkte jag skule gå ut på Lek eri osv. Jag har skrivit av ordagrant. Som ni förstår måste jag skriva om till dagens svenska för att kunna översätta. Det är synd att inte Amerikasläkten kan läsa det i original.
mvh Annette
-
Runare - runnare - runner? Många löpare, springpojkar eller ombud som erbjuder tjänster, säljer biljetter? Det står möjligen inte: För den som inte är känd i stan...?
Om man antar att det sista ordet i meningen med ällofva ska vara fäm (i stället för färm) kunde man tänka sig: De säger att de ska ta en avgift från en dollar men då man kommer tillbaka är det nog fem.
Stret-Karsen skulle jag kunna tänka mig är spårvagnarna, streetcarsen. Men oavsett om han menar mil eller mile blir det ju ingen hastighet direkt. Eller handlar det om dragkärror som runners erbjuder sig att transportera bagage med, mellan tåg och båt t ex? I så fall är det väldigt snabbt, kanske rentav hastigt? Och då kan det kanske vara värt fem dollar?
-
Runnare har jag för mig ska betyda ungefär bedragare på svengelska.
-
Hej igen!
Oh vilken hjälp jag får. Det är svårt att läsa, dels är det talspråk och dels svengelska. Du har en poäng Kristina för den som ej är känd i stan men jag kan närmast få det till Svan. Jag har märkt att han hoppar över konsonanter så han kan mena så van, och det är ju detsamma som känd i stan. Tack Elisabeth för ditt bidrag.Tror ni att harsti betyder hastigt för i nästa mening har han ju blivit efter eller som han skriver blitt sen, ja detta är inte lätt men ni alla har varit så hjälpsamma.
mvh Annette
-
Det hjälper att googla. Elisabeth hade rätt för sig. Här kan du läsa om de förskräckliga runnarna:
På så sätt slapp resenären de s.k. “runnarna” i hamnstäderna i USA, som för dyra pengar skulle “hjälpa” de stackars nyanlända emigranterna till rätta.
“Runnarna” var ofta personer som kunde t.ex. svenska och som utgav sig för att vilja hjälpa emigranterna med att hitta boende och vidare transport i Amerika. “Runnarna” kunde enkelt lura de nyanlända genom att ta bra betalt för sitt kunnande och sina tjänster.
http://www.ts.skane.se/fakta/resan-till-amerika#kombibiljetter_section
-
Kristina!
Tack för en intressant sida. Då vet jag vad runnarna betyder och vad de sysslade med.
mvh Annette
-
De 19 senaste inläggen är flyttade från Småland > Allmänt
-
Tack Moderatorn för att Du flyttat dem hit och för att min Råka-länk fortfarande fungerar!
Vänligen,
Olle Elm
-
Har någon hört uttrycket att någon är "pilo" ?
vet inte om det är typiskt Smålänskt?
-
Hej Fredrik,
Nä det är inte småländska om man inte menar Jönköpingsdialekt :)
I den finns som Du säkert vet inslag av romani.
Miron traddrar våddring, diron hunkar pilo.
Jag kör bilen, du dricker öl - hittade jag.
Mitt minne är att pilo betyder full på dialekten.
F ö skojade jag senast i helgen med min syster och sade:
Dö - ett od te å ja dabba[r] te de så sjotta stå[r] råkt ut
Vackert språk.
Vänligen,
Olle
-
Tack Olle :)