Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Dialekter => Allmänna språkfrågor => Språk, ord och namn => Småländska ord och uttryck => Ämnet startat av: Ingela Nilsson skrivet 2005-01-14, 21:50
-
Hej! Jag samlar på min fars ord och uttryck och det har blivit en hel del. Nu undrar jag om någon kan tipsa mig om hur jag kan lura ut om dessa uttryck som jag kan ge exempel på är typiskt småländska eller om de kommer från helt andra delar av världen. Är det Folkminnesarkiven jag ska vända mig till?
EX: Man kan undra sa en flundra om gäddan är en fisk
Din far var inte glasmästare för då hade han gjort dig genomskinlig MFL
-
Hej Ingela!
Båda uttrycken är välbekanta för mig, som kommer från Västerbotten.
Mvh
Ann-Mari Bäckman
-
Jag är uppvuxen i en Stockholmsförort och har hört den om flundran av min morfar, som också är uppvuxen häromkring. Och i skolan (1980-tal) brukade man få påpekandet din pappa var ingen glasmästare om man skymde sikten för någon.
-
Likaså från Stockholmshorizont så känner jag igen flundran, men inte den om glasmästare. Stod väl aldrig i vägen..
-
När jag var barn i slutet av 50-talet och början av 60-talet användes uttrycket din far är väl inte glasmästare till den som stod i vägen för TV-bilden. På den tiden var det ju också så att alla inte hade TV och grannskapets ungar samlades hos dem som hade... Min man och jag använder fortfarande uttrycket till varandra når vi står i vägen för TV-bilden.
Vad gäller flundran och gäddan använde vi detta på högstadiet/gymnasiet men med en svengelsk knorr: One could wonder said the flounder if the gädda is a fish. Då uppfattade vi den nog som en nyuppfunnen vits. Helt i stil med min pappas gamla: Do you speak English? Nä, jag spikar bara lådor.
Mvh
Bibi Gustafson
-
Tack för era synpunkter. Det blir nog svårt att luska ut varifrån uttryck härstammar, men jag testar två till.........
Kannske e e stor ske å mor kallde na för skope
Flytt på dig hösäck, de kommer en åsna på vägen( å du kan bli uppäten)
är två andra exempel som jag vill testa på er som läser och svarar så snabbt på inlägg på anbytarforum. Är dessa kända i andra delar av Sverige utöver Småland, där jag har hört dem?
-
Min pappa brukade säga: Varför kan inte min katta få ligga när rikstelefonens katalog?
En konstantinopolitansk skomakaregesäll.
Har någon hört dessa uttryck från Vimmerby?
MVH
Kerstin Jeppsson
-
Inget av de senare uttrycken känner jag igen från min norra Smålands-uppväxt. Skope antyder en östlig variant - eller?
Vänligen,
Olle Elm
-
En annan variant är ju varför får inte min katta ligga, när Åhl?ns katalog?
-
Några skopliggare från Istambul har jag inte hört tals om, men i Borås förekom enkonstantinopolitanskbasfiolsmakaregesäll. Det skulle sägas snabbt, som ett ord och utan att man stakade sig eller tvekade .
-
Man kan undra sa en flundra om gäddan är en fisk har ju en fortsättning:
- då är hon för smal för att vara frisk.
Både den ramsan och uttrycket om glasmästarn är nog kända över hela Sverige.
Inspirerad av Ingelas initiativ skulle jag vilja fråga om någon hört följande namnramsa. Den brukade Emil Johansson f 1873 i Hakarp (F) roa sina egna och andras barn med, och den har förts vidare genom generationerna och lärs nu av hans barnbarns barnbarn.
En av Emils döttrar heter Aina och då blev ramsan så här (ska rabblas så snabbt man bara kan):
Aina Pajna kaddevadde Vajna
kaddevadde vinken stinken Stajna
Aina fick dottern Gunilla:
Gunilla Pilla kaddevadde Villa
kaddevadde vinken stinken Stilla
Gunilla fick sonen Johan:
Johan Pohan kaddevadde Vohan
kaddevadde vinken stinken Stohan
Och så vidare, med vilket namn som helst.
Någon som känner igen detta? Eller var det Emils eget påhitt?
-
Tack igen! Det här är ju kul som sjutton! Vad gäller kannske så syftas det på den sked som hängde på vatten- eller mjölkkrukan. Uttrycket tror jag leker med tveksamheten som är besvärlig när man ska ta svåra beslut. Vi kanske ska göra det!!!
Kannske ä e stor ske å mor kallde na för skope ( dialektalt så det skriker!)
Vad gäller stinken -ramsan: Min dotter Moa, 7 år rabblade denna ramsa då hon gick i förskoleklass förra året. Jag vet inte vem som lärde henne den men alla i hennes klass rabblade denna ramsa och den roade dem mycket. Det är ju så kul att den blir annorlunda beroende av vilket namn man använder i ramsan
Jag tror att de rabblade kalle.. istället för kadde...
-
Bo!
Tack för den korrekta enkonstantinopolitanskbasfiolsfodralsmakaregesäll. Så lät den.
Minns nu följande: Varför får inte jag käka småsten, när stationssamhället Åtvidaberg.
MVH
Kerstin
-
Jag tror att det galna Casino-gänget med Gösta Bernhard, Carl Gustaf Lindstedt m.fl. varit med och skapat en massa ordlekar. Det var mycket populärt på 1950-talet. Man balade även taklänges (talade baklänges), vrängde på ord, t.ex kicka draffe (dricka kaffe), fitlusk (lutfisk) m.m. Min mamma älskade att uttrycka sig på detta sätt.
I ett brev från min morbror, då 12 år, står det att han måste skynda sig om morgnarna så rompan står rät för att hinna till skolan i tid.
Känner någon igen detta uttryck?
-
P.S.
Min morbror var från Småland.
-
Flänga runt som ett torrt skinn. Fick det gamla uttrycket i huvudet när jag stressade runt för en stund sedan. Småländskt?
-
Nej! Mycket välkänt för en ickesmålänning.
Det där med att byta första bokstaven lektes mycket när jag var barn.
-
Flänga runt som ett torrt skinn. Det uttrycket använder också jag om folk som inte kan sitta still. Alltså inget speciellt Småländskt.
Ann-Mari Bäckman
-
Min småländska mamma sa ofta;
Flänga runt som ett torrt ålaskinn!
Hälsningar
Christine
-
Jag tror att det är väldigt småländskt att använda ordet råka i betydelsen hitta.
Vi säger t.ex. råkar du dit?
Andra betydelser för ordet råka är väl vanligen att råka göra något alltså att göra något av en händelse, utan avsikt.
Eller att råkas i betydelsen mötas.
Känner ni från andra landsändar igen er?
Lena
-
Några uttryck som jag stötte på när jag började jobba i Sth, i början av 1960-talet.
Varför får inte min katta ligga när Åhlen å Holms katta låg
(Lucia) Varför får inte jag skina när symaskiner?
Dessa uttryck myntades av en dalkulla på mitt jobb.
Jan-Christer
-
Jag känner inte igen råkar du dit? så det kanske är småländskt.
-
Det gör inte jag som är född och uppvuxen i Småland, tyvärr. Inte de andra småländska uttrycken heller för den delen, tänker då på Ingela Nilssons inlägg från igår 11:20.
-
Min pappa som kom från Lilla Edet lärde mig och min syster följande ramsa:
Anna panna vidde vidde vanna
vidde vidde vilken stinkel stanna.
Gustav pustav vidde vidde vustav
vidde vidde vinkel stinkel stustav.
Jag har alltid undrat om ramsan var därifrån, men tydligen har den ett större spridningsområde. Min mamma som kom från Vimmerby hade inte hört den förrän pappa kom in i hennes liv.
Ingela! Roligt att fotot från Näset kom fram.
Häls. Anne-Mai
-
Till min glädje har ordet råka nämnts ovan. Jag som är uppvuxen i Örserum utanför Gränna och med en far som talade Norra Vedbo-dialekt känner igen mig direkt. Här är de betydelser ordet råka har för mig:
- råka - i betydelsen hitta vägen, kunna orientera sig. Råkar I i denne skogen?
- råka - i betydelsen träffa på om en person -Jag råkade hömen på Alö marken (=Adelövs marknad).
- råka mitt i prick - alltså träffa något - om ett ting.
- råkade stöta till honom - alltså av en händelse ..
- råka - ett fågelnamn
Ordet råka i betydelsen hitta har jag kollat med ex vis min östgötska fru, vars mormor från Fivelstad utanför Vadstena, f ö hade ganska många dialektord gemensamma med min dialekt. Hon känner inte igen denna betydelse.
Vänligen,
Olle Elm
-
Uppvuxen, som jag är i Värnamo, med far från Jönköping med rötter från Skärstad och Lommaryd
och mor från Göteborg med rötter i Jönköping, har jag använt ordet Råka i betydelserna som Olle nämner och gör så fortfarande.
Lika med ordet åpen, som jag antar kommer från Göteborgshållet.
Gun Pålsson
-
Hej Olle!
Du råkade mitt i prick med de olika betydelserna av ordet råka. Jag är född i Sunnerbo i södra Småland med anor i Allbo, och ordet råka = hitta rätt är så vanligt och så självklart för mig att jag knappast har tänkt på det som ett dialektord.
Men hur är det med ordet vinner = kan, lyckas?
Det är inte så vanligt längre, men när jag var barn sa jag Ja vinne inte, när det var något jag inte klarade av, och det hade ingenting med tävling att göra. Känner ni smålänningar från Kalmar och Jönköpings län igen det här?
Ingegärd
-
Olle,
Tack för att du nämner -råka- ett fågelnamn. Som
inbiten fågelskådare har jag tyvärr fått se denna rara, intelligenta kråkfågel numera husera i våra städer där den inte alls hör hemma.
Ingegärd,
Tyvärr, Jag vinne inte, har jag som den 59-åriga kalmarbo jag är inte hört. Kanske det är något mer åt jönköpingshållet.
Varför får inte jag simma, när ensam i skogen.
/Ulf Kalmar
-
Råka i betydelsen hitta vägen använder mina släktingar från Åryd i Blekinge. Jag har aldrig hört någon från Kalmar län använda uttrycket.
MVH
Bo Olsson
-
Hei alle.
Råke er også et norsk ord med flere betydninger:
1. Toppmål, især det som går over kanten (f.eks. et glass øl med råke.
2. Spyttvæske i munnen.
3. Treffe (noe), komme bort i noe.
4. Råkefugl.
Marianne.