Anbytarforum

Särskilda ämnen & övrigt => Dialekter => Allmänna språkfrågor => Språk, ord och namn => Småländska ord och uttryck => Ämnet startat av: Ingela Nilsson skrivet 2005-01-14, 21:50

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Ingela Nilsson skrivet 2005-01-14, 21:50
Hej! Jag samlar på min fars ord och uttryck och det har blivit en hel del. Nu undrar jag om någon kan tipsa mig om hur jag kan lura ut om dessa uttryck som jag kan ge exempel på är typiskt småländska eller om de kommer från helt andra delar av världen. Är det Folkminnesarkiven jag ska vända mig till?
 
EX: Man kan undra sa en flundra om gäddan är en fisk
 
Din far var inte glasmästare för då hade han gjort dig genomskinlig MFL
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Ann-Mari Bäckman skrivet 2005-01-14, 22:50
Hej Ingela!
 
Båda uttrycken är välbekanta för mig, som kommer från Västerbotten.
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Anna-Carin Betzén skrivet 2005-01-14, 23:06
Jag är uppvuxen i en Stockholmsförort och har hört den om flundran av min morfar, som också är uppvuxen häromkring. Och i skolan (1980-tal) brukade man få påpekandet din pappa var ingen glasmästare om man skymde sikten för någon.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Anders Berg skrivet 2005-01-15, 00:57
Likaså från Stockholmshorizont så känner jag igen flundran, men inte den om glasmästare. Stod väl aldrig i vägen..
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Bibi Gustafson skrivet 2005-01-15, 10:15
När jag var barn i slutet av 50-talet och början av 60-talet användes uttrycket din far är väl inte glasmästare till den som stod i vägen för TV-bilden. På den tiden var det ju också så att alla inte hade TV och grannskapets ungar samlades hos dem som hade... Min man och jag använder fortfarande uttrycket till varandra når vi står i vägen för TV-bilden.
Vad gäller flundran och gäddan använde vi detta på högstadiet/gymnasiet men med en svengelsk knorr: One could wonder said the flounder if the gädda is a fish. Då uppfattade vi den nog som en nyuppfunnen vits. Helt i stil med min pappas gamla: Do you speak English? Nä, jag spikar bara lådor.
 
Mvh
Bibi Gustafson
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Ingela Nilsson skrivet 2005-01-15, 11:20
Tack för era synpunkter. Det blir nog svårt att luska ut varifrån uttryck härstammar, men jag testar två till.........
 
Kannske e e stor ske å mor kallde na för skope
 
Flytt på dig hösäck, de kommer en åsna på vägen( å du kan bli uppäten)
 
är två andra exempel som jag vill testa på er som läser och svarar så snabbt på inlägg på anbytarforum. Är dessa kända i andra delar av Sverige utöver Småland, där jag har hört dem?
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Kerstin Jeppsson skrivet 2005-01-15, 15:44
Min pappa brukade säga: Varför kan inte min katta få ligga när rikstelefonens katalog?
En konstantinopolitansk skomakaregesäll.
Har någon hört dessa uttryck från Vimmerby?
MVH
Kerstin Jeppsson
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Olle Elm skrivet 2005-01-15, 15:46
Inget av de senare uttrycken känner jag igen från min norra Smålands-uppväxt. Skope antyder en östlig variant - eller?  
Vänligen,
Olle Elm
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Elisabeth Thorsell skrivet 2005-01-15, 17:37
En annan variant är ju varför får inte min katta ligga, när Åhl?ns katalog?
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Bo Berndtsson skrivet 2005-01-15, 19:28
Några skopliggare från Istambul har jag inte hört tals om, men i Borås förekom enkonstantinopolitanskbasfiolsmakaregesäll. Det skulle sägas snabbt, som ett ord och utan att man stakade sig eller tvekade .
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Maud Svensson skrivet 2005-01-15, 23:50
Man kan undra sa en flundra om gäddan är en fisk har ju en fortsättning:
 - då är hon för smal för att vara frisk.
 
Både den ramsan och uttrycket om glasmästarn är nog kända över hela Sverige.
 
Inspirerad av Ingelas initiativ skulle jag vilja fråga om någon hört följande namnramsa. Den brukade Emil Johansson f 1873 i Hakarp (F) roa sina egna och andras barn med, och den har förts vidare genom generationerna och lärs nu av hans barnbarns barnbarn.
 
En av Emils döttrar heter Aina och då blev ramsan så här (ska rabblas så snabbt man bara kan):
 
Aina Pajna kaddevadde Vajna
kaddevadde vinken stinken Stajna
 
Aina fick dottern Gunilla:
 
Gunilla Pilla kaddevadde Villa
kaddevadde vinken stinken Stilla
 
Gunilla fick sonen Johan:
 
Johan Pohan kaddevadde Vohan
kaddevadde vinken stinken Stohan
 
Och så vidare, med vilket namn som helst.
 
Någon som känner igen detta? Eller var det Emils eget påhitt?
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Ingela Nilsson skrivet 2005-01-16, 06:23
Tack igen! Det här är ju kul som sjutton! Vad gäller kannske så syftas det på den sked som hängde på vatten- eller mjölkkrukan. Uttrycket tror jag leker med tveksamheten som är besvärlig när man ska ta svåra beslut. Vi kanske ska göra det!!!
 
Kannske ä e stor ske å mor kallde na för skope ( dialektalt så det skriker!)
 
Vad gäller stinken -ramsan: Min dotter Moa, 7 år rabblade denna ramsa då hon gick i förskoleklass förra året. Jag vet inte vem som lärde henne den men alla i hennes klass rabblade denna ramsa och den roade dem mycket. Det är ju så kul att den blir annorlunda beroende av vilket namn man använder i ramsan
 
Jag tror att de rabblade kalle.. istället för kadde...
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Kerstin Jeppsson skrivet 2005-01-16, 10:28
Bo!
Tack för den korrekta enkonstantinopolitanskbasfiolsfodralsmakaregesäll. Så lät den.
Minns nu följande: Varför får inte jag käka småsten, när stationssamhället Åtvidaberg.
MVH
Kerstin
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Monica Svedberg skrivet 2005-01-16, 12:40
Jag tror att det galna Casino-gänget med Gösta Bernhard, Carl Gustaf Lindstedt m.fl. varit med och skapat en massa ordlekar. Det var mycket populärt på 1950-talet. Man balade även taklänges (talade baklänges), vrängde på ord, t.ex kicka draffe (dricka kaffe), fitlusk (lutfisk) m.m. Min mamma älskade att uttrycka sig på detta sätt.
 
I ett brev från min morbror, då 12 år, står det att han måste skynda sig om morgnarna så rompan står rät för att hinna till skolan i tid.
Känner någon igen detta uttryck?
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Monica Svedberg skrivet 2005-01-16, 12:42
P.S.
Min morbror var från Småland.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Monica Svedberg skrivet 2005-01-16, 13:57
Flänga runt som ett torrt skinn. Fick det gamla uttrycket i huvudet när jag stressade runt för en stund sedan. Småländskt?
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Anders Berg skrivet 2005-01-16, 14:25
Nej! Mycket välkänt för en ickesmålänning.
 
Det där med att byta första bokstaven lektes mycket när jag var barn.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Ann-Mari Bäckman skrivet 2005-01-16, 14:27
Flänga runt som ett torrt skinn. Det uttrycket använder också jag om folk som inte kan sitta still. Alltså inget speciellt Småländskt.
 
Ann-Mari Bäckman
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Christine Svensson skrivet 2005-01-16, 14:38
Min småländska mamma sa ofta;
Flänga runt som ett torrt ålaskinn!    
Hälsningar
Christine
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Lena Larsson (Lenala) skrivet 2005-01-16, 18:29
Jag tror att det är väldigt småländskt att använda ordet råka i betydelsen hitta.
Vi säger t.ex. råkar du dit?  
Andra betydelser för ordet råka är väl vanligen att råka göra något alltså att göra något av en händelse, utan avsikt.
Eller att råkas i betydelsen mötas.  
Känner ni från andra landsändar igen er?
 
Lena
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Jan-Christer Strahlert skrivet 2005-01-16, 19:51
Några uttryck som jag stötte på när jag började jobba i Sth, i början av 1960-talet.
Varför får inte min katta ligga när Åhlen å Holms katta låg
(Lucia) Varför får inte jag skina när symaskiner?
Dessa uttryck myntades av en dalkulla på mitt jobb.
Jan-Christer
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Anders Berg skrivet 2005-01-16, 20:32
Jag känner inte igen råkar du dit? så det kanske är småländskt.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Birgitta Ohlsson skrivet 2005-01-16, 20:51
Det gör inte jag som är född och uppvuxen i Småland, tyvärr. Inte de andra småländska uttrycken heller för den delen, tänker då på Ingela Nilssons inlägg från igår 11:20.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Anne-Mai Carlberg skrivet 2005-01-16, 21:12
Min pappa som kom från Lilla Edet lärde mig och min syster följande ramsa:
 
Anna panna vidde vidde vanna  
vidde vidde vilken stinkel stanna.
 
Gustav pustav vidde vidde vustav
vidde vidde vinkel stinkel stustav.
 
Jag har alltid undrat om ramsan var därifrån, men tydligen har den ett större spridningsområde. Min mamma som kom från Vimmerby hade inte hört den förrän pappa kom in i hennes liv.
Ingela! Roligt att fotot från Näset kom fram.
Häls. Anne-Mai
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Olle Elm skrivet 2005-01-16, 22:12
Till min glädje har ordet råka nämnts ovan. Jag som är uppvuxen i Örserum utanför Gränna och med en far som talade Norra Vedbo-dialekt känner igen mig direkt. Här är de betydelser ordet råka har för mig:
 
- råka - i betydelsen hitta vägen, kunna orientera sig. Råkar I i denne skogen?
- råka - i betydelsen träffa på om en person -Jag råkade hömen på Alö marken (=Adelövs marknad).
- råka mitt i prick - alltså träffa något - om ett ting.  
- råkade stöta till honom - alltså av en händelse ..
- råka - ett fågelnamn  
 
Ordet råka i betydelsen hitta har jag kollat med ex vis min östgötska fru, vars mormor från Fivelstad utanför Vadstena, f ö hade ganska många dialektord gemensamma med min dialekt. Hon känner inte igen denna betydelse.
 
Vänligen,
Olle Elm
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Gun Pålsson skrivet 2005-01-16, 22:35
Uppvuxen, som jag är i Värnamo, med far från Jönköping med rötter från Skärstad och Lommaryd
och mor från Göteborg med rötter i Jönköping, har jag använt ordet Råka i betydelserna som Olle nämner och gör så fortfarande.
Lika med ordet åpen, som jag antar kommer från Göteborgshållet.
Gun Pålsson
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Ingegärd Johansson skrivet 2005-01-17, 00:24
Hej Olle!  
Du råkade mitt i prick med de olika betydelserna av ordet råka. Jag är född i Sunnerbo i södra Småland med anor i Allbo, och ordet råka = hitta rätt är så vanligt och så självklart för mig att jag knappast har tänkt på det som ett dialektord.
Men hur är det med ordet vinner = kan, lyckas?
Det är inte så vanligt längre, men när jag var barn sa jag Ja vinne inte, när det var något jag inte klarade av, och det hade ingenting med tävling att göra.  Känner ni smålänningar från Kalmar och Jönköpings län igen det här?
Ingegärd
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Ulf Appelberg skrivet 2005-01-17, 00:56
Olle,
 
Tack för att du nämner -råka- ett fågelnamn. Som
inbiten fågelskådare har jag tyvärr fått se denna rara, intelligenta kråkfågel numera husera i våra städer där den inte alls hör hemma.
 
Ingegärd,
 
Tyvärr, Jag vinne inte, har jag som den 59-åriga kalmarbo jag är inte hört. Kanske det är något mer åt jönköpingshållet.
 
 
Varför får inte jag simma, när ensam i skogen.
 
 
/Ulf Kalmar
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Bo Olsson skrivet 2005-01-17, 09:10
Råka i betydelsen hitta vägen använder mina släktingar från Åryd i Blekinge. Jag har aldrig hört någon från Kalmar län använda uttrycket.
 
MVH
 
Bo Olsson
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-17
Skrivet av: Marianne Solli skrivet 2005-01-17, 10:29
Hei alle.

Råke er også et norsk ord med flere betydninger:

1. Toppmål, især det som går over kanten (f.eks. et glass øl med råke.

2. Spyttvæske i munnen.

3. Treffe (noe), komme bort i noe.

4. Råkefugl.


Marianne.