Anbytarforum

Särskilda ämnen & övrigt => Språk, ord och namn => Förkortningar => Ämnet startat av: Linda Thorsell skrivet 2006-06-23, 14:01

Titel: H H
Skrivet av: Linda Thorsell skrivet 2006-06-23, 14:01

Hej!
 
Undrar om någon kan berätta för mig vad H. H betyder.
 
Forskar kring en kvinna som fått ett fängelsestraff och sedan står det: Har flere gånger begått H. H
 
Tackar på förhand
 
Mvh: Linda

Titel: H H
Skrivet av: Stefan E Sundbäck skrivet 2006-06-23, 20:35

Hej, Linda!
H.H. brukar betyda Hans Högvördighet, en titel som brukade ges biskopar m.fl. Av sammanhanget att döma, torde det dock ha med Herrens Heliga Nattvard att göra. Det brukar ibland talas om att begå Herrens Heliga Nattvard, vilket dock för det mesta förkortas H.H.N. Beträffande en kvinna, som fått ett fängelsestraff, skulle jag kunna tänka mig, att det skulle syfta på att hon på något sätt varit botfärdig och sökt förlåtelse från vår Herre för det brott hon dömts för.
 
M v h, Stefan

Titel: H H
Skrivet av: Carl Szabad (Carl) skrivet 2006-06-24, 08:56

H H kan även förekomma på äldre gravstenar, vilket där betyder H[är] H[vilar].

Titel: H H
Skrivet av: Bengt Bengtsson skrivet 2006-06-24, 16:36

HH på gravstenar kan också stå för Hans Hustru
T ex Här vilar smeden Karl Karlsson och h h Klara.

Titel: H H
Skrivet av: Birgitta Ohlsson skrivet 2006-06-24, 19:50

Hej
 
Eftersom det står begått H. H tycker i alla fall jag att det verkar vara en förkortning av de brott hon blivit dömd för?
 
Mvh
 
Birgitta

Titel: H H
Skrivet av: Åke Tilander skrivet 2006-06-25, 20:52

I det här fallet är det helt säkert att det handlar om att personen gått till nattvarden. Enligt SAOB betyder begå när man avser nattvarden: fira, gå till, anamma. H H betyder allstå Herrens Heliga [nattvard] eller Herrans Högwärdige [Nattward].
 
Varför nämns då att personenn mottagit nattvarden i samband med att hon dömts till / avtjänat ett fängelsestraff?
 
Det var mycket viktigt för prästerna att även den värsta syndare bekände sina synder och ångrade sig. Att personen mottagit nattvarden var det yttre tecknet på att man faktiskt bekänt sina synder och lämnat den syndiga vägen.
 
Kyrkan la ner mycket kraft på att få brottslingar att ångra sig och bekänna sina synder, inte bara när det gällde personer som dömts till döden, utan även andra brottslingar.
 
Men noteringen kunde också vara av stor vikt för den dömnde, eftersom en person som ångrade sina gärningar och uppvisade ett gott uppförande i fängeslet ibland kunde få straff-förkortning.