Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Sjukdomar och dödsorsaker => Språk, ord och namn => 01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö => Ämnet startat av: Anna-Karin Johansson skrivet 2003-02-03, 14:03
-
Hej,
Min farmors morfars farfars farfar dog av fältsjuka.
Har inte kunnat hitta vad detta betyder inom modern medicin.
Tacksam för hjälp
-
Hej,
Fältsjuka var ett samlingsnamn på de sjukdomar som vanligen drabbade soldater då stora trupper drogs samman. Det var vanligen infektionssjukdomar såsom rödsot Ändra sjukdomar som var inblandade var fläckfeber (fläcktyfus) och tyfoidfeber.
Rödsot var i regel det man menade med fältsjukan och har alltid varit arm?ernas ständige följeslagare och orsakas av dålig hygien. Så fort en större mängd trupper sammanfördes på en mindre yta fanns risk för rödsot speciellt om avföring kom i kontakt med vattentäkter. Under alla krig förr i tiden skördade rödsoten betydligt fler offer än själva striderna.
Rödsot var det vi idag kallar som dysenteri. En akut tarminfektion, med sårbildning i tjocktarmens slemhinnor. Smittan sprids via livsmedel eller den sjukes avföring. Vanliga symtom är frossa, feber, muskelvärk samt slemmiga och blodiga diarr?er med magplågor av koliktyp. Inkubationstiden är två till sju dygn.
Hans Högman
-
Diverse olika epidemiska sjukdomar innefattas i begreppet, men tydligen i synnerhet tyfus. Så säger i alla fall Svenska Akademiens ordbok.
Var någonstans och i vilket sammanhang dog han? Då kan det vara lättare att fastställa just den epidemiens natur.
-
Personen ifråga var klockare och nämndeman och dog 63 år gammal i Tylla i Torsång, Dalarna (gammal flottningsbygd). Hur de levde vet jag egentligen ingenting om mer än att de tre barnen (som jag hittat) dog 1, 6 och 30 år gamla. Frun och yngste sonen dog fyra år efter pappan, sonen 30 år gammal i lunginflammation (håll, stygn och feber). Delar av kyrkoboken har brunnit och är i det närmaste oläsbar.
Men det är ju fullt möjligt att även en klockare kan dra på sig dysenteri eller tyfus. Skall kolla den delen av dödsboken (som går att läsa) om det rört sig om fler döda av samma orsak, tror dock inte det då jag borde ha reagerat första gången jag tittade.
Antar då att ordet 'fält' betyder samma som 'i fält' inte som i 'begränsat område på t ex kroppen'.
-
Hej! Kan någon tala om hur forskarna upptäckte att det fanns bakterier? Var det under pesttider som bakteriers existens upptäcktes?
-
Hej Pia
Bakterier upptäcktes under den senare delen av 1800-talet. Louis Pasteur upptäckte först jästsvampen sedan att ibland så blev inte vinet vi utan jästcellerna angreps av mikrober (bakterier) så att de dog. Dessa mikrober kunde han se i mikroskop. Pasteur gjorde också det första vaccinet mot rabies. Det är också Pasteur som kom på pastöriseringen som man gör med mjölk genom att hetta upp den så att inte tuberkulosbakterier kan finnas i den. Robert Koch var den andre av bakteriernas upptäckare, han upptäckte bl a tuberkulosbakterien, kolerabakterien och mjältbrandsbakterien. Innan dessa herrar gjorde sina upptäckter så trodde man att infektionssjukdomar orsakades av t ex dålig luft, eller något som fanns i den dåliga luften eller att sydiga och fattiga människor straffades genom att bli sjuka. Bakterier upptäcktes alltså genom ett stort forskningsarbete och genom att Pasteur och Koch började tänka i andra banor än man gjort tidigare. Man kunde också göra bättre mikroskop då så att man kunde se bakterierna. Den vetenskapen kallas bakteriologi.
Virus upptäcktes mycket senare än bakterier.
Det var ju mycket vanligt med infektionssjukdomar förr, inte bara vid pestepidemier, infektioner var den vanligaste dödsorsaken. Därför var det många som forskade på dem. Att kolera sprids med vatten upptäcktes 1853 av John Snow i London, han visste inte att det fanns bakterier (de var ju inte upptäckta än!) men kunde ändå genom logik och systematisk forskning komma fram till hur de spreds och hur man skulle minska risken att få kolera (rent vatten!). Sådana kunskaper är fortfarande viktiga, för att undvika att epidemier sprids, idag jobbar man också med riskfaktorer för andra sjukdomar t ex cancer. Den vetenskapen kallas epidemiologi.
-
Hej.
Under 1808-09 års krig dog det fler av Fältsjukan ibland kallar man det för fälpest än av själva kriget.
I Nedertorneå fanns det hela familjer som dog.
1833 kom en ny epidemi här står det i dödboken Rödsot även magplågor. Då dog över 150 personer mest barn i Nedertorneå.
Hälsn Stig Ronnegren