Anbytarforum

Särskilda ämnen & övrigt => Flyttade trådar och inlägg => Äldre ord och uttryck => Språk, ord och namn => Svåra ord och uttryck (Stängd) => Ämnet startat av: Georg Hansson skrivet 1999-01-07, 07:52

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Georg Hansson skrivet 1999-01-07, 07:52
förelags öron och kop och kar
 
Vid ett arvskifte år 1698 användes ovanstående uttryck, som jag aldrig stött på tidigare. Skiftet hölls mellan en änka och hennes dotter, handlingen är daterad i Tornäs, Föllinge (Jämtland) och finns i original på Landsarkivet i Östersund (Lars Lithanders arkiv).
 
Det första uttrycket nämns två gånger: Utaf oskifftan del undantogs förlags öron nitio daler sijlf:mtt som bestod i korn och boskap samt Blef så affskiedat at barnsens tillkommande stiffader, Erick Oluffssen i Ringstad emot togh förelags öron, och der emot förplichtade sigh - - - att försörga barnet i nio år - - -
 
Det andra uttrycket finns i följande sammanhang: - - - antingen i penningar eller sådant hussgieråd som hon emottog i sängkläder kop och kar och annan redskap - - -
 
Vad betyder dessa uttryck?
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Gunnar Sjöquist skrivet 1999-01-07, 19:01
Månofärdig
 
Jag har på söderskivan stött på en anteckning som rör en anfader och som jag inte förstår.
 
Under rubriken Social anteckning står noteringen 3 mat 1888-02-01 månofärdig.
 
Vad kan detta vara?
 
Är jag möjligen en vampyr?
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Sten-Sture Tersmeden skrivet 1999-01-10, 22:27
Vad betyder urarva ansökningar?
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Anders Johansson skrivet 1999-01-11, 20:48
I ett pergamentbrev från år 1500 (enligt Fernow) används uttrycken ...för hennes fattiga tjänst. och ...genom sin fattiga tjänst. Vad menas med fattig tjänst?
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Carl Szabad skrivet 1999-01-17, 22:35
Georg: I Andersson/Anderös ordbok läser jag ett antal förklaringar till förlag, ex-vis föreläggande, bestämmelse, förbehåll, villkor, kostnad. Och öron är säkert desamma ören som förekommer ex-vis i sakören, dvs böter, med andra ord pengar. Gissningsvis betyder uttrycket pengar som är avsatta för ett särskilt ändamål.
 
Gunnar: Jag rekommenderar att du besöker Stockholms Historiska databas eller Stockholms stadsarkiv och ber att få se rotemansrullan i original. Vid avskriften kan förvanskning ha skett av texten så att det ska vara något annat. Personalen på historiska databasen kanske dessutom har en uppfattning om vad det ska vara. Jag tvivlar på att han blev ofärdig när det var fullmåne ...
 
Sten-Sture: Urarva ansökning betyder att en arvinge avsäger sig ett arv, någon som kan låta märkligt, men förr i världen kunde en arvinge bli betalningsskyldig för den avlidnes skulder och kunde på det här viset befria sig från den risken.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Lars Holmén skrivet 1999-01-23, 00:21
I Annerstads husförhörslängd finns en ganska stor del av invånarna inskrivna under matlag under Skeens bruksfolk Vad innebär matlag i detta sammanhang.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Pia Höijer skrivet 1999-04-09, 09:53
Svar till Gunnar Sjöquists fråga om det märkliga ordet månofärdig:
 
Om texten har excerperats just så som den står i orginalanteckningen så kan det märkliga ordet betyda månne ofärdig, alltså rotemannens egen fundering över varför personen fått socialhjälp.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Birthe Hansen skrivet 2000-07-29, 00:46
Hej, Jag sitter här och studera dopsboken i st: olofs kyrkan från 1839. Jag har ett problem med ett ord som står efter barnets namn. Jag tror att det står ( surfe) eller soken. finns det någon som kan förklara vad ordet surfe betyder.
 
MVH Birthe
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Elisabeth Thorsell skrivet 2000-07-29, 10:49
Det låter som att det kanske står susc, och det betyder susceptrix, vilket är ett latinskt ord för den som bar barnet till dopet. Det kan ibland vara barnets mormor eller farmor, så det är värt att notera vem det var.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Ulrika Rausberger skrivet 2000-08-13, 19:04
Hej!
 
Finns det någon som vet vad förkortningen
Honnat. (eller Homat.) Opf. skulle kunna betyda?  
Av texten (från 1779) att döma verkar det vara en
 yrkesbeteckning.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Ingalill Bäckström skrivet 2000-09-13, 08:37
Har någon stött på ordet frigivstagen? (ur kyrkbok från Tornedalen). Gäller en kronotorpare. Vad kan det möjligen betyda?
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Gunilla Didriksson skrivet 2000-09-26, 23:47
Hej.
Vet någon vad ordet Rabben betyder. Det sägs om en ödetomt där det tidigare fanns en bondgård.
 
Gunilla D.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Rolf Jerpseth skrivet 2000-09-27, 16:25
Hei Gunilla.
En rabbe på norsk er et åpent eller snauhogd felt, gjerne skogstykke, som ikke er oppdyrket.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Birthe Hansen skrivet 2000-09-27, 21:44
Hej Torbjörn och Eva. Tack för hjälpen det var på 1800 talet. Men nu fick jag klarhet i det.
MVH Birthe
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Olle Elm skrivet 2000-09-28, 07:58
Gunilla,
Enl SAOB gäller följande:
ETYMOLOGI: [sv. dial. rabb, tuvig mark med gräs o. ljung, stenig o. ojämn mark, motsv. nor. rabb, (stenig) backe l. jordrygg, långsträckt (stenig) vall; av oklart urspr.; möjl. rotbesläktat med RAVEL. -- Jfr
KLIPP- RABBE]
 
BRUK: (i vissa trakter)  
BETYDELSE: (liten, stenig) höjd(sträckning) l. kulle, litet, stenigt skär. På kullar och rabbars krön (fanns) vindblottor (på de i övrigt snötäckta fjällen). Fennia XLIX. 4: 47 (1929).
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Johan Tistam skrivet 2000-12-01, 18:06
Ringare än..?
 
I dödbok för Österslöv (L) C:1 finnes följande:
1719 November d. 11 begrofs Svän Nills hustru och dödfödda barn i Kiälkesta, som dödde d. 3. Ålder 35 åhr ringare än 6 veckor.
Är uttrycket ringare än lika med sånär som på eller sedan ungefär?
Johan T.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Johan Tistam skrivet 2000-12-01, 18:19
Sinavan - vad gjorde en sådan?
 
I katekesmilängd Österslöv (L) 1683 - 1732, SVAR 45553, förekommer yrkesbeteckningen? Sinavan i 1718 års uppteckning av Österslövs by nr 18.  
I Per Olufssons hushåll är noterat Sinavan Pähr Månsson som inneboende jämte hustru Ingar.
 
Har jag tolkat fel? eller är Sinavan kanhända ett militärt begrepp i stil med sappör etc.  
I så fall - var tjänstgjorde en Sinava?
Johan T.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Anders Berg skrivet 2000-12-01, 18:40
Ringare än betyder sånär som. Den döda i exemplet blev alltså 34 år och 46 veckor gammal.
 
Vad gäller Sinavan tror jag du tolkat ordet fel. Siudaren (alltså en salpetersjudare) kanske?
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Johan Tistam skrivet 2000-12-01, 19:05
Sinavan som var en sjudare - javisst sjutton var Pähr M en salpetersjudare!
 
Tack Anders, för rakt och snabbt svar.
Johan T
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Lennart Snabb skrivet 2000-12-01, 22:20
Hej, skulle någon vilja hjälpa mig med innebörden av följande ord:
Konstbyggmästare
Bergsråd
Bergsfogde
Krönare
Avvittringsstyresman
Schäferdirektor
Stenpassion
Stenpass
Blankstrykerska
Livland (den geografiska avgränsningen för)
 
Tackar på förhand LSn
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Torsten Berglund skrivet 2000-12-02, 09:48
Bergsråd - ledamot av Bergskollegium, som existerade 1637-1857. Näst presidenten och vice presidenten, den högsta tjänsten vid ämbetsverket, vars uppgift var att leda och kontrollera gruvnäringen och metallförädlingen. Fram till 1828 var Bergskollegium överdomstol för mål som överklagats från bergsting och gruvrätter(Nationalencyklopedin).
 
Bergsråd är också en finländsk hederstitel, som förlänas av Finlands president för utomordentliga förtjänster inom näringsliv eller förvaltning. Den ende svensk som fått titeln är Marcus Wallenberg d.y. (Nationalencyklopedin).
 
Bergsfogde - tjänstgjorde under Bergskollegium, en i varje bergsfögderi. Innan Bergskollegii tillkomst fanns en bergsfogde redan på medeltiden vid Stora Kopparberget och bergsfogdar förekommer senare som uppbördsmän i fogdelänen i bergslagerna. När Bergskollegium bildades 1637 indelades bergslagsorterna i distrikt som kallades bergmästaredömen (som mest 12 st). De flesta bergmästaredömen var i sin tur uppdelade i bergsfögderier som förestods av bergsfogdar. Bergsfogden biträdde bergmästaren som åklagare i bergstingsrätterna, förde protokoll, utförde syneförrättningar mm, samt var kronans uppbördsman och indrev kronans ordinarie skatter och avgifter från bergverk och bruk.
 
Litteratur: J. A. Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna 1637-1857 (Sthlm 1909).
 
Krönare - eller justerare kontrollerade mätnoggrannheten på mätdon, transport- och förvaringskärl. Kröning betyder kronmärkning, som ingick i kontrollarbetet. Mått-och viktkontroll av i handeln använda mätdon infördes i Sverige genom stadslagen under medeltiden. Under förra hälften av 1600-talet började kontrollen tillämpas utanför städerna. Den blev effektiv först efter 1735, då justeringen lades under Lantmäteristyrelsen. (Nationalencyklopedin).  
 
Konstbyggmästare - konst avser i detta sammanhang gruva och konstbyggmästaren sysslade således med byggnadsarbeten vid ett gruvverk.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Torbjörn Norman skrivet 2000-12-02, 21:12
Livland
Enligt min Historiska Skolatlas från nån gång på 1950-talet bestod Livland 1561-1721 av följande område: Staden Riga och ett område sydväst om D?na mitt för Riga drygt  milen från Riga. Gränsen fortsatte längs D?na till en biflod 2 mil öster om Kokenhusen, längs bifloden öster om Marienburg till sjön Peipus. Från Peipus nordvästra hörn västerut mot kusten ca 5 mil norr om Pernau.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Per-Arne Åslund skrivet 2001-01-09, 12:23
Jag har läst en gammal dagbok från bl.a 1915 då dagboksförfattaren är ute och hugger sparrar och juffus. Är det någon som vet vad sparrar och juffus är? Möjligen är ordet juffus felstavat.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Eva Cumner skrivet 2001-01-09, 13:17
Hej Per-Arne!
 
Sparre betyder takbjälke, och kanhända det andra ordet (hur det nu stavas) har något med husbygge att göra det också.
 
Mvh
 
Eva Cumner
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Torbjörn Norman skrivet 2001-01-09, 13:17
En fråga för skogsfolk.
 
Enligt Svensk Uppslagsbok 1935 är en fyrkantigt formad stock grövre än 8 3/4 tum en bjälke. Dimensioner ner till 3x3 tum kallas sparre. Längden 12-24 fot eller längre. Sparren kan vara sågad eller bilad(med yxa).  
Det brukar förekomma en mängd specialuttryck inom alla branscher. Kanske Juffus är en sådan.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Barbro Lunsjö skrivet 2001-01-09, 15:07
Hej! Ang. juffus:
Kan det månne vara juffers? Enl. SAOB är juffers kollektiv beteckning på smådimensionella granspiror. Ordet används inom trävaruhandeln.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Barbro Lunsjö skrivet 2001-01-09, 15:19
Schäferidirektör betecknar en befattningshavare med uppgift att under resor i landet biträda fårägare med råd och befrämja en rationellare fårskötsel. Schäfer är yrkesbeteckning bl.a. för person som uppföder får eller person som är föreståndare för schäferi (dvs. anläggning för fårskötsel). /SAOB/.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Lars Öhman skrivet 2001-01-09, 19:39
Någon kanske undrar vad ordet schäfer har för samband med får. Det är helt enkelt så, att får heter schaf på tyska. Fåraherden benämndes schäfer och sedan var det inte långt till att kalla ett större fårhus för schäferei, som blev schäferi på svenska. Och den vallhund som kanske var allra bäst på att valla fåren fick också benämningen schäfer, ursprungligen schäferhund (=fårhund).
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Elisabeth Thorsell skrivet 2001-01-09, 23:18
Om schäfer och schäferier har det redan varit en diskussion under någon annan rubrik, som den intresserade säkert hittar med hjälp av sökfunktionerna.
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Kerstin Beimel skrivet 2001-02-25, 16:51
Jag har en ana från Dalarna som heter
Britt-Anders Ersson-Spanjor-Ren-Nordström han var:
Soldat,fältväbel,corporal, rustmästare,förare, sergeant,WARGERINGSKARLSBEFÄL,fältväbel.
 
Är Spanjor och Ren soldatnamn? Vad är wargeringskarlsbefäl? Vad soldaten gör kan man förstå, och några andra ,men vad gör de konstiga?
 Britt-Anders Ersson tillhörde Orsa kompani, var född i Sunnanå? Lillherrdal 1728.05.23.  
Tillägg: hur kan jag finna Lillhärdal på Landskap och socknar?
Nyfiken Kerstin
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001
Skrivet av: Bo Berndtsson skrivet 2001-02-25, 19:33
Wargeringskarl: Använd Sök på ord i spalten härintill, så får du förklaringen.
Fältväbel: Tidigare den lägsta graden av underofficer. Ersattes 1833 med fanjunkare.
Corporal: Ålderdomlig stavning av korpral. Lägsta graden av underbefäl.
Rustmästare: Högsta graden av underbefäl (åtminstone i förra seklet). Graden numera avskaffad.
Sergeant: Lägsta graden av underofficer.
Lillhärdal, liksom andra platser, kan du söka med samma sökmotor som ovan. Sök på rubrik så kommer du till rätt landskap och socken.
Vill du veta var L. ligger, så gå till lantmäteriets sida kartsök:
 
http://www.lantmateriet.se/ksindex