Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Äldre ord och uttryck => Språk, ord och namn => Äldre uttryck => Ämnet startat av: Janet Henriksson skrivet 2002-08-08, 14:44
-
Har stött på Förser sej med råd vid några tillfällen, vad menar prästen.
Önskar hjälp med förklaring.
MVH Janet
-
Jag vet inte var och när det var skrivet. Men hade jag varit prästen så hade jag menat att han/hon var klok att ta till sig råd. Vilka vet man inte, men jag skulle tro att det var prästen som tyckte att vad han sade i rådgivande syfte fallit i god jord. För säkerhets skull: Prästen upplevde det som att vad han sade hade någon betydelse för den han talade till. Då när det hände så var det prästens uppgift.
-
Hej Monica
Tack för svar. Så kan det nog va, tänkte inte på det.
Detta har jag läst i Husförhörslängder mellan 1850-80.
MVH Janet
-
För min del har jag en annan tolkning, nämligen att familjen har bärgliga villkor och klarar sig på egen hand och inte behöver belasta socknens fattigvård.
-
Ni tror inte att det kan röra sig om födoråd? Hur gammal är personen det gäller?
-
Janet: Du skall tro på vad Elisabeth säger. Jag visste inte i vilken tid det var nedtecknat.
Elisabeth: Naturligtvis, det är så man skall tolka ordet råd! Själv har jag inte sett uttrycket. Men säkert efter 1860-talet så är tolkningen så.
Jag gick efter sunda förnuftet och eftersom jag alltid ser anteckningar i kyrkoböckerna också som själasörjarens, prästens egna just som präst. Där är jag nog för naiv. Det här var antecknat så sent som efter 1850 och då hade samhällets nya verklighet fått kontur och även så prästens profession i denna nya värld efter 1860. Överhuvud tycker jag det är så tråkigt att vi idag (tänker närmast på de unga) sitter och läser från dessa mikrofischar (många så dåliga) och aldrig får se den riktiga boken. Storleken på boken! Papperet. Bläcket. Skrivstilen. Omsorgen och mödan om att skriva.
Vänligaste hälsningar
Monica
-
Elisabeth,
jag har nyligen stött på den här noteringen i Hfl från Skatelöv (G) omkring 1840. Men där står också i samband med denna not. Utfattige.
Det kullkastar ju din teori om deras förmåga till egen försörjning.
Monica,
jag tror nog mer på din teori om att personerna nog hade förmågan att i prästens ögon lyssna och ta till sig hans goda råd.
Eller finns det fler teorier om vad som avses?
Hälsningar
Per
-
Per Eriksson,
Om man förstorar texten i ditt exempel från Skatelöv, så syns det tydligt att Förser sig med råd är överstruket av prästen. Och ersatt med Utfattige.
Vilket styrker Elisabeths tolkning.
Personerna i husförhörslängden har klarat sin försörjning när längden upprättades, men har senare blivit utfattiga.
MVH Sven-Ove
-
Hejsan
I mitt fall rörde det sej om en familj, som var inflyttad i församlingen. De flyttade ganska snart tillbaks till sin hemförsamling.
Kan de då inte haft det knalt och besvärligt?
Hälsningar
Janet Henriksson
-
Hej Janet!
Det var ju så att prästen hade skyldighet att insända statistik till Statistiska Centralbyrån/Tabellverket över personerna i församlingen. Tidigare ser man uttrycken fattiga, utfattiga och liknande som prästerna skrivit. Under andra halvan av 1800-talet ser man Bärgliga, förser sig med råd m.fl uppgifter som uttrycks på samma sätt längden igenom. Vanligast förekommer de nog i SCB:s kopior av husförhörslängderna. Så jag tror att Elisabeths förklaring är den rätta.
MVH Sven-Ove
-
Hej!
Kom bara att tänka på att ordet råd som diskuteras här bör vara samma ord som lever kvar i uttrycket att ha råd (till ngt). Om man tänker på det känns betydelsen litet begripligare.
Mvh Lissela
-
Tack Sven-Ove
och alla andra som bidragit. Ett och annat har onekligen klarnat. Framförallt upptäckten att det faktiskt är överstruket förklarar ju en hel del. Att de alltså från början nog hade det hyggligt men att de senare blir utfattiga. Det stöds dessutom av att de ju flyttar till en backstuga.
Tack än en gång
Per
-
Min ana har stått som utfattig i många år men året efter att fadern dött och står hon som förser sig med råd, dock står hon som utfattig i nästa husförhör igen...
-
Jeg tror det menes at hun fikk det hun trengte til livets opphold, og sikkert ikke noe mer, så rik ble hun nok ikke.