Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Äldre ord L - Ö => Äldre ord och uttryck => Språk, ord och namn => Vandel => Ämnet startat av: Magdalena Larsson skrivet 2004-05-25, 17:37
-
Torsten,
jag skrev så eftersom det inte framgår att det varit någon förlust. Att poängtera att någon har medborgerligt förtroende är något annat än att ha det, som jag ser det.
-
Uttrycket medborgerligt alternativt borgerligt förtroende var en standardfras i intyg.
Här är ett par exempel publicerade på nätet på hur uttrycket borgerligt förtroende kunde användas, från 1875 respektive 1902:
Drängen eric Edström i sånga kyrkoby
hvilken ämnar antaga kronobåtsmanstjänst i överlännas och kläpps rote,är född i denna församling år 1858 den 25 januari, har godkänd cristendoms kunskaper, begick herrans heliga nattvard den 25 april detta år, åtnjuter borgerligt förtroende, är vaccinerad, icke med smittsam sjukdom behäftad, och varder till det bästa anmäld.
Attesteras, sånga den 29 aug 1875
Per Sundvall comminister.
[www.geocities.com/grafstrom.geo/erbidoc-sv.html]
På Arkions hemsida finns följande utdrag ur TT nyheter 1902:
Han dömdes för 34 bedrägeribrott, 28 förfalskningsbrott samt för tillgrepp från Statens Järnvägar att i ena bot varda från tjänsten afsatt, att hållas till straffarbete i 5 år, att förklaras ovärdig att rikets tjänst vidare nyttjas samt att vara med borgerligt förtroende förlustig.
[www.arkion.se/sidor.asp?id=183&id2=128]
-
Och var står det att man i 1817 års skolordning inte satte betyg på personens uppförande?
Läs källtexten!
-
Min undran är fortfarande varför det står borgerligt förtroende för min farfars mor och inte för de andra som flyttade. Vad kan ha skilt henne från de övriga pigorna och drängarna?
-
Hej Monica!
Vad exakt prästen menade med borgerligt förtroende vet nog bara han, och det är lite sent att fråga .
Men det är inte bara din farfars mor som det står så om. Om du bläddrar några sidor fram och tillbaka i samma hfl så står det så om ganska många, både kvinnor och män, antingen borg. förtroende eller medborg. förtroende.
Mvh//
Lotta
-
Anders Ryberg,
Du kan kanske ha rätt i det du säger om betyget; jag vet inte (men du kanske har läst den?). Å andra sidan tar det inte bort det som var huvudfrågan, nämligen huruvida det varit en betydelseförskjutning. Jag tänker inte leta upp skolordningen 1817, utan lämnar det till den som ev känner sig manad.
Rättelse: Det var skolordningsförslaget som var daterat såsom ovan.
-
Tack Lotta. Jag hade faktiskt inte tittat på intilliggande sidor i hfl, men nu tycker jag snarare att omdömet verkar positivt, speciellt som det inte står ej framför. Som du skriver: det är nog bara prästen som vet vad han menade.
-
Jag har hittat ett exempel på hur beskedlig tidigt kunde ha en negativ innebörd, om det gällde en person i ledande position. I Härnösands stift i ord och bild (Sthlm 1953) står på s 180: Den kraftfulle och ej så litet despotiske Olof Kiörning tycks ha åstadkommit en uppryckning av gymnasiet, sedan han 1746 efterträtt den enligt Bucht 'beskedlige' Nicolaus Sternel. Det står tyvärr ingen källhänvisning till citatet.
Annars har jag läst ett brev av Esaias Tegn?r som kanske belyser skillnaderna mellan moralkrav på socialklasserna ännu tydligare, eller åtminstone är ganska läsvärt. Jag träffade [Erik Gustaf] Geijer blott en förmiddag, då vi naturligtvis söpo oss fulla. /.../ Saken är neml. den att Engeström, dagen före min afresa, skickade bud på mig och bad mig skrifva till Erik Gustaf [Geijer] och fråga honom om han ville bli Informator för Prins Oscar. Det var, som jag lätt märkte, en blott förflugen id? af honom, hvarom han ingenting nämnt för KronPrinsen; men det kunde möjligtvis bli allvar utaf. (Ur ett brev till Jacob Adlerbeth, daterat i Rämen d. 25. Junii 1812, Esaias Tegn?rs brev I. 1793-1817, (Lund, ok. år)) Det blev inget av just den informatorstjänsten för Geijer. Tegn?r ber avslutningsvis Adlerbeth bränna brevet, som annars innehåller bl a Tegners åsikter om dåtidens kungligheter. Såväl Tegn?r som Geijer blev senare ledamöter av den stora uppfostringskommitt?n 1826-28 (se Svenska män och kvinnor), men hade då kanske ändrat sina spritvanor...? Å andra sidan kom den första alkohollagstiftningen så sent som 1912 enl Tidens lexikon, och trädde i kraft 1916.
-
Avses inte med Bucht den Gösta Bucht (död 1945) som skrev Härnösands historia, tryckt 1935?
-
Ärligt talat är det väldigt svårt att veta från de notiser och hänvisningar som ges i boken. Det enda som framgår är att det är en rektor. Men så vitt jag vet är ironi i den utbredning som vi märker idag ett samtida fenomen, och detta är också en vanlig uppfattning (den ironiska generationen). Beskedlig i den betydelse som vi ser ovan är väl närmast att tolkas så - det gör åtminstone jag.