Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Äldre ord och uttryck => Språk, ord och namn => Äldre ord L - Ö => Ämnet startat av: Reino Wikström skrivet 2006-02-16, 10:09
-
På den svenska tiden i Finland kallades de som överlät gården till nästa generation för sytingar om de blev kvarboende på gården. Då skulle man skriva ett sytingsavtal, där rättigheter och skyldigheter skulle vara inskrivna. Har detta uttryck använts även i moderlandet Sverige och i så fall i vilka landsdelar?
-
Ja. I Norrland enligt Svensk uppslagsbok. Eljest talade man om undantag.
-
I Söderhamns stads mantalslängd för år 1656 står att läsa att änkan Kerstin är utgammal och fattig samt födes och sytes av barnen.
-
Hej, en utförlig förklaring finns under syta i SAOB. Mvh KE
-
Hej
Min mor född i Dalarna har alltid sagt Nu skall jag syta barnet. Jag har aldrig hört någon annan person uttala detta ord och aldrig sett det tidigare i skrift!
Såg att detta ord även kunde betyda vårda, sköta, passa (om barn tex)i SAOB. Mina mmm o mmf var ursprungligen från Dalbyn i Ore. MM i Dala-Husby o Säter.
Min mormor blev 97 år och jag tyckte att hennes dialekt påminde lite om Älvdalskan när de pratade på TV härom kvällen. Hennes dialekt var som ett annat språk.
Hälsningar
Ann
-
I Hälsingland var ordet syta mycket vanligt. Flickor från fattiga hem i 10-12 årsåldern kunde få jobba som sytpigor hos storbonden. Det innebar att man mest satt med bondens spädbarn i knät. Ingen lön utgick, men däremot fick sytpigan sitta med vid måltiden och detta underlättade för hennes föräldrar. Detta enligt min man som härstammar från Färila.
Hälsningar Barbro
-
Tack det var intressant,
och det förklarar det hela. Min mormor bodde
de första 8 åren i Ofvanåker (Edsbyn) sedan 90 i
Dalarna.//Ann
-
Har nån, nån form av förklarning på vad som kan menas med sytningsson. Jag har två förfäder som båda är äldsta funna anan i sin gren (* 1781 & 1786) som i kyrkoboken anges som sytningsson till en viss person (dock ej samma) vars släktskap jag ej känner till men antar att det finns nån form av släktskap.
Detta är i Klemis (Lemi) nära Villmanstrand i Finland.
Begreppet sytning är känt, jag får bara inte in en son dit...
Kim
-
Lägger in begreppet från Fornsvensk lexikalisk databas:
Sytning (Schlyter), f- skötsel, omvårdnad, försörjning, prov. sytning, syting (många andra härmed beslägtade ord, se Rz s. 712). s. viþ þorva, ganga a s. til mans, H.*
Kan begreppet sytningsson vara: Den son som står för/har åtaget sig sytningen av den aktuelle förfadern?
Vänligen,
Olle Elm
(Meddelandet ändrat av smol 2010-04-24 18:34)
-
Låter snarare som att sytningssonen är omhändertagen, typ fosterson.
-
Hej
Jag har sett i en historieskrivning på en person från Dalarna Han tillhörd Syntingsfolket
vad kan man ha menat med detta?
Hälsningar
Bengt
-
Står det inte sytningsfolket?
-
det är möjligt att det skall vara sytningsfolket.
-
I en skifteshandling för utmarker (ett s k skogelag) i Villstads socken, Västbo härad, Jönköpings län år 1815 används ordet "syta/sytor" som substantiv som benämning på ett par markområden. Se nr 35 och 37 i bifogad bild.
I området, som varit oxbete, och troligen dessutom svinaskog (bokollonskog) kallas dessutom backstugan/torpet/gården så småningom "Sytan".
Har någon stött på denna användning av ordet och kan ge en förklaring?
Det är värt att notera att områdena ges grad 5 resp 6 som "taxeringsvärde", vilket alltså är de två högsta värderingsgraderna vid skiftet.
-
Kanske är det en synonym till sytningsjord. I så fall knyter ordet an till den betydelse som angivits tidigare i denna tråd. Se även SAOB.