Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Äldre ord och uttryck => Språk, ord och namn => Äldre ord L - Ö => Ämnet startat av: Bertil Turesson skrivet 2013-05-27, 17:14
-
I jordeböckerna från första halvan av 1600-talet stöter jag på ordet Ladegårdsgods. Ibland tycker jag att det verkar ha betydelsen hemman och ibland gods som skattepersedel.
(https://forum.rotter.se/discus/messages/1063/386341.png)
I bilden ovan från 1631 återfinner vi notering om Birgitta Pontusdotter ägande sin sätesgård Arnåsholm. På raden ovanför kan jag läsa Kruffbo (Kruvebo), vilket är gården jag är intresserad av. Tacksam för tydning av det som står där-
(https://forum.rotter.se/discus/messages/1063/386342.png)
Nästa bild från 1635 noterar Jonas i Kruvebo ladegårdsgods under Arnåsholm. Det kan kanske tolkas som att Jonas betalar med ladegårdsgods till säteriet Arnåsholm. Men kan möjligen också tolkas som att Kruvebo är ett ladegårdsgods under Arnåsholm
(https://forum.rotter.se/discus/messages/1063/386343.png)
År 1660 ägs Arnåsholm av en Bielke och för Jöns i Kruvebo finns noteringen L.g.gods.
När jag googlar på ladegårdsgods får jag från danska källor klart besked att ladegårdsgods i danskan betyder de frälsegårdar som ligger under ett säteri.
Tacksam om någon stött på problematiken. Vill också få hjälp att tyda vad det är för tre skattepersedlar som levereras in natura och om de siffror som följer är motsvarande penningsbelopp. I så fall också hjälp med vilka myntslag detta angivits i.
/Bertil Turesson
-
Hej Bertil!
I rubriken lade jag till stavningsvarianten Ladugårdsgods, som återfinns i Svenska Akademiens Ordbok. Där beskrivs det, tyvärr inte särskilt utförligt och dessvärre ganska kryptiskt, med orden
(förr) == LADUGÅRD 2. VDAkt. 1651, nr 218, Hasselby .. lades såsom ladugårdsgods under Åkerholm. HÖJER Sv. 2: 347 (1877). 2NF 23: 1354 (1916; om förh. på 1600-talet).
-
Tack! Bara bra med detta förtydligande.
Jag tycker faktiskt att SAO's definition pekar i riktningen ladugårds-hemman/gård, dvs den betydelse som jag hittar på danska (och norska) språken.
Eftersom mina exempel kommer från Småland, nära dåvarande danska gränsen, kan sådan tydning ligga nära till hands. Men det förbryllar mig att jag tycker mig se många exempel i jordeböckerna där sammanhanget snarare pekar på betydelsen av skattepersedlarna (råg etc.).
/Bertil
-
Kruffbo Fru Brehtta pontusdotter frikallar för fri(he)tz (milen, se noteringen ovanför).
Skattpersedlarna
1 sk. Råugh
2 Åhr(liga) hester
2 Konungz hester
Om man ser under LADUGÅRD på SAOB http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
finner man följande information som kanske kan ge ytterligare vägledning
LADUGÅRD
2) (förr) avelsgård lydande under kronan l. kungligt l. furstligt slott) l. tillhörande ypperligt frälse o. avsedd att tjäna som understöd åt säteri; äv.: arrendegård, utgård...
Jag har i min forskning i Undenäs församling en gård som heter Åna som enligt mantalslängden noteras som Ladugård till/under Måryd. Gården Åna fungerade alltså som understöd till säteriet Måryd.
Hälsningar
Irene
-
Tack Irene och Marcus!
Genom att kombinera era respektive utdrag från SAO (och konsultera SAO) besvaras den ursprungliga frågan med att såväl LADUGÅRD som LADUGÅRDSGODS har betydelsen gård [...] tillhörande ypperligt frälse avsedd att stödja t ex säteri.
Jag förundras dock över att inte LADUGÅRDSGODS även i gammal tid då uppfattades som en tautologi.
Tack också för tolkningen av Fru Britta Pontusdotter .... Jag skulle inte klarat den tolkningen även om jag kunnat tyda bokstav för bokstav.
Med ledtrådarna Årlige- och Konungs-hästar finner jag god kunskap om detta i http://www.genealogi.se/grs/skatter_och_gamla_uttryck_2011-04-06.pdf (http://www.genealogi.se/grs/skatter_och_gamla_uttryck_2011-04-06.pdf)
Fodernötspenningar.
Ersättning till kronan för en tidigare skyldighet för allmogen att i tur ta emot konungens och vissa högre tjänstemäns hästar till utfodring. Denna skatt kallas ibland också Kungshästar, Slottshästar, “Årliga hästar” etc..
Tolkar jag rätt att det som då bokförs i jordeboken är dessa ursprungliga in-natura-skattepersedlar som värderas enligt de angivna beloppen? Jag undrar också om jag tolkar rätt då jag tror att beloppen är angivna i daler/ören/penningar kopparmyntfot. Jag får då åtminstone summeringen att stämma. Kanske kan krumeluren beteckna myntslaget??
Nästa fråga blir då hur dessa skatter betalades. Är det så att, trots att skatten inte skulle betalas till kronan (gården var ju skattebefriad), kronan bokförde i jordeboken det belopp som landbobonden i stället skulle betala till ägaren/adeln?
Och dessutom, hanterade verkligen allmogen kontanter så tidigt? Jag har fascinerats av att så sent som in på 1800-talet tycks mina anors bouppteckningar mycket, mycket sällan redovisa några kontante penningar.
Hälsningar, Bertil
-
Hej Bertil!
Intressanta frågor du ställer, jag skulle kunna ställa dem själv, eftersom jag enbart har mycket grunda kunskaper i ämnet. Så jag kan bara bidra med lite lästips: Det finns kort grundläggande information om jordeböcker i Släktforska steg för steg av Clementsson/Andersson och på Internet hittade jag en hemsida om Jordeböcker av Bengt Kjellman http://www.kjaellman.se/jordebok.htm
Båda dessa, och även här på Rötter, rekommenderar boken Om kronans jordeböcker 1541-1936 av G. Wirsell. Lund 1968.
Hälsningar
Irene