Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Äldre ord och uttryck => Språk, ord och namn => Äldre ord A - K => Ämnet startat av: Ann-Mari Bäckman skrivet 2005-06-01, 13:34
-
I Umeå-trakten säger man kråkhacka. Med det menas att man blir röd och narig om händerna på vintern, speciellt om man blivit blöt om händerna ute i kylan.
Är detta ord bekant någon annanstans?
Ann-Mari Bäckman
-
Det måste vara det min pappa (som växte upp i Sundsvall) kallar för vårhacka. Hände väl mest när vintern började ge med sig och man kanske inte var lika noga med vantar...
Bibi
-
Vårhacka är även det bekant från Umeåtrakten.
Bo
-
Jag antar att ordet har att göra med att händerna ser ut, som de vore hackade av något.
-
Huden på händernas översida blir torr, narig och sprucken. Påminner lite grann om hudsjukdomen psoriasis. Min kompis (omkring 1950 i Luleå) blev ofta utsatt på senvintern. Jag kan inte påminna mig om det röda, men även det stämmer nog, eftersom det är isigt vatten, snö och kyla som orsakar problemet.
-
Hej Ann-Mari!
Kråkhackan grasserade även inom Arvidsjaur, precis på samma sätt som Du beskriver. Då skall vi komma ihåg att Arvidsjaursdialekten är ett nybyggarmål avknoppat och med mycket lånat från Skelleftemålet.
Hälsar
Maiken
-
Jag tror inte jag hört mina föräldrar, som härstammar från Ångermanland, säga kråkhacka. Det är ju ett ord, som jag hört som barn, så det kommer nog då från Västerbotten.
-
Kråkhacka säger vi också i Norrbotten och som Maiken skriver även i Lappland.
-
Hej!
Vill bara lägga in en liten brasklapp till det som Kristina Ö skriver. Även om vi använder kråkhacka inom Arivdsjaur är det ingen garanti att det används inom hela Lappland. Lappland är ett stort och långt landskap, från Treriksröset/Kiruna i norr till Åsele i söder. Här finns plats för många härliga dialekter, med stora varianter då det ryms många dalgångar inom området.
Hälsningar
Maiken
-
I södra Hälsingland kallade man detta för tranhacka.
Hälsningar
Kaj
-
I norra Hälsingland, Forsa, är ordet också tranhacka.
hälsningar, Elvi
-
Även i Bjuråker (åtminstone i delar av socknen) kallas det för just tranhakka. Bjuråker ligger i norra Hälsingland. I norr gränsar Bjuråker till Hassela socken som även ligger i Hälsingland. Men här ändras uttrycket från tranhakka till kråkhakka.
Erik Andersson
-
Även i Kalix hade vi kråkhacka !
-
Ang. Kräkhacka. Enligt vad min mor f. 1913 påstod så beror kråkhackan av småmask. Hon visste att det var ofarligt. Det uppträdde som myggbett på benen när man vadat i gyttjigt vatten mitt i sommaren. Det torde vara s.k. simmarklåda eller badklåda.
Vad orsakar badklådan?
Badklådan orsakas av en liten organism (cerkarie) som är ett larvstadium av en parasitmask som infekter sjöfåglar. Dessa cerkarier kan tränga genom fåglarnas hud och utvecklas då till vuxna maskar i fåglarnas blodkärl.
Detta är enligt mitt förmenande den riktiga meningen med kråkhacka.
-
Kanske kan det vara så, men i Västerbotten, är det ett speciellt symptom, som uppträder endast på vintern. Detta rödnariga, som blir på händerna kallar vi Kråkhacka. Det uppträder aldrig på sommaren.
Ann-Mari
-
Jag är född och uppväxt i Västerbotten. Ett par mil söder om Skellefteå. Och där gällde Kråkhacka för angrepp av den lilla cerkarieparasiten. Att kalla narighet om händerna för det namnet förekom aldrig i dessa trakter. Måhända är detta ett sentida och ovederhäftigt språkbruk??
-
Kurt!
Det var dumt av mig att säga Västerbotten. Det hade varit mer rätt att bara uttala mig för min barndomsgata på Haga, Umeå. Eftersom mina föräldrar är från norra Ångermanland, kan ju betydelsen av ordet också komma därifrån, men jag har nog för mig att mina kamrater sa samma sak.
Med detta sentida och ovederhäftiga språkbruk avses tiden 1950-tal.
Att ord kan ha olika betydelser på olika platser måste man väl ändå acceptera. Du uttalar dig för en plats söder om Skellefteå, jag för en annan plats, den jag växte upp i. Sedan är det ju möjligt att orsaken var den du beskriver, men att man inte kände till den.
-----------
Ett tillägg, detta röda, som uppstod på händerna gav aldrig klåda, men däremot sved det lite, har jag för mig.
Ann-Mari
-
Fenomenet med narig och sprucken hud på händerna, företrädesvis på eftervintern, förekom även på så sydliga breddgrader som i norra småland. Eftersom smålänningar alltid varit sparsamma, kallades det här rätt och slätt för Trana. Tack och lov var det lätt att skydda sig mot att bli angripen av Trana genom att vårdagjämning springa barfota runt huset tre varv motsols.
Hälsningar
Kjell på Rickardsgården
-
Har med intresse läst dialogen om KRÅKHACKA. Jag är hudläkare i Umeå och har länge sökt liknande ord och gärna också förklaring till orden. Mina observationer är följande: Kråkhacka används ffa i Norr- och Västerbotten, vårhacka i Västernorrland/Medelpad, spelahacka i Hälsingland, (tranhacka var nytt! Tack för det!) hackmes i Jämtland och lerhacka i Gästrikland. gränserna är inte så absoluta. Nu vill jag bara veta varför heter det på detta vis?
Berndt Stenberg Umeå
-
Hej Berndt!
Ja, varför heter det så? Det är det som är frågan. Kurt Lindmark föreslår en parasit. Jag vet inte om det är detsamma som snöloppan, men den ger stora röda kliande utslag på vårvintern. Jag själv har inte drabbas av den, men min syster brukar vara ansatt av den.
Det jag och dem jag umgicks med kallade kråkhacka, var narig sprucken hud på händerna. Som vuxen har jag aldrig drabbas av det. Jag har nog kopplat samman detta med våta kalla händer i kylan, är inte helt säker längre att det var så. Kanske det var en parasit i snön i alla fall som orsakade det här?
Ann-Mari
-
Om man hänger ut en bit grissvål i ett träd och fåglarna pickar och hackar i sig fettet så ser det efteråt ut som kråkhacka. Det behöver inte vara just kråkor som hackat på svålen men de ses ju hacka i allt som kan tänkas gå att äta. Dessutom så ligger ordet kråk-hacka bättre på tungan än t.ex. Svarthakad buskskättehacka eller Bändelkorsnäbbshacka !!!
Som jag minns det så var det nog oftast flickor man såg hade kråkhacka på händerna. Man såg det som ett slags eksem till följd av den mycket torra luften vintertid i de norra landskapen, i kombination med stark kyla. För, ju kallare desto torrare luft. De som hade mer än vanligt torr hud, fick dessa utslag och behandlades ofta med Nivea eller annan fet salva. Men kanske var det ett symptom på någon vitaminbrist, vad vet jag ?
LSn (f.d. Norrbottning)
-
Min mamma fick spelahacka på händerna under vårvintern när hon tog av sig vantarna för att spela kula i Anundsjö, Ångermanland, 1930-talet.
Vad första delen - spela - syftar på är ju lätt att förstå, men hacka = narighet?
Nån som kollat SAOB eller dialektlexikon?
Ulla
-
Någonting man kan fundera över är att Ulla skriver att hennes mamma fick spelahacka. Ulla, vi verkar vara lika gamla. Drabbades du aldrig av Spelahacka/kråkhacka när du var liten? Det gjorde jag.
Varför just på vårvintern? Hade det att göra med att man kom i kontakt med allt som legat under snön och ruttnat under vintern. Jag minns t ex att bollen man lekte med luktade spya (kräks). Kan det ha varit all denna förruttnelse som gav detta röda på händerna?
Då kan man ställa sig frågan, drabbas aldrig barn eller vuxna av det idag?
Ann-Mari
-
Nä, jag blev narig, men jag är uppväxt i Stockholm och jag minns det mest som ett höst/
vinterproblem och inte vid kulspel på våren.
Morsan använder ordet spelahacka bara om handbesvären i samband med just kulspel om våren.
Andra årstider pratar hon om nariga händer.
Och apropå tranahacka - inträffade det samtidigt som tranorna kom på våren?
Men då har jag ingen id? om vad kråkhacka och de andra syftar på.
Ulla
-
Tack Berndt!
Såsom varande Ångermanlänning i förskingringen kan jag bekräfta vårhackan.
Som jag själv kommer ihåg så lekte man i töande snö utan vantar och styrde undan rinnande vatten och gjorde dammar mm.
Då blev det vårhacka
-
I Pehr Stenbergs handskrift Ordbok över Umemålet, som är daterad 1804 ges följande beskrivning:
kråk-hacka, sprickor i huden på fötterna om wåren, som blifwa deraf, at man bittida går barfot i wår wattnet; kallas så liknelsewis, likasom kråkan hade hackat upp dessa sprickor. Heter ock worhack.
-
I Nederluleå heter det även kråkhacka med samma betydelse som Ann-Mari Bäckman skriver den 1 juni 2005.
-
Intressant att i Pehr Stenbergs handskrift Ordbok över Umemålet, så står det kråk-hacka. Ett gammalt uttryck med andra ord.