Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Äldre ord A - K => Äldre ord och uttryck => Språk, ord och namn => Inhyses => Ämnet startat av: Hilde Norrgrén skrivet 2010-02-18, 09:24
-
Hva betyr inhyses i denne sammenhengen:
Gunnarsnäs c:3, s 129; 1793-01-27 kyrktogs Jöns Anderssons hustru i Skogsbol inhyses (o därmed halv avgift)
-
Hej Hilde!
Inhyses betyder att Jöns Anderssons familj inte hade eget hus utan bodde (var inhysta) hos någon annan. De räknades som fattiga och behövde inte betala full avgift till kyrkan.
Mvh Åsa
-
Takk, Åsa!
-
Forskar på släkt i Avan (Luleå) och finner att fader med yngre barn står som inhyses på hemman han överlåtit till två äldre söner. Kan väl betyda att de bor på gården men inte nödvändigtvis i samma hus som ägande söner.
-
Hej Sture,
Jag har studerat folklivshistoria i några år på universitetet, och min egen erfarenhet säger mig att inhyses har olika betydelser under olika tider och på olika platser. Folk då som nu, skatteplanerade, undvek gåvoskatt, arvskatt och skrev juridiska avtal. Ett äldre par kunde sälja sin gård (kanske billigare) emot att de fick bo kvar på undantag (som det heter under en period), de skulle ha mat, ved, tyg och omvårdnad så länge de levde och enligt avtal. Ibland bodde alla i samma hus, ibland i varsin del av huset, ibland i skilda hus. Hos mina egna anor i Värmland och Småland verkar man ibland ha köpt gårdar som man har haft arvsdel i. Speciellt i Värmland verkar man ha haft arvsdel,i morfars och farfars, morbror, faster etc och man har en egen del, man byter delar med andra släktingar, och köper ut delar av släktingar.
Samma fenomen har jag i Småland, 1800-talets början. Min ana blir ensam arvtagare till gården som han troligen säljer och sedan lever på andelar av andra gårdar, troligen arvsdelar. Han får/säljer sin del av skörden, och han köper till sist en gård i Blekinge.....Jag har också i Värmland, anor som står som inhyses på sin blivande hustrus gård, före äktenskapet, och som han och frun senare blir ägare av.
Så, inhyses är nog mer en skatteteknisk benämning som egentligen inte berättar så mycket om personernas faktiska levnadsförhållanden. Vår tids hyresgäst är väl lite liknande, hyresrätten kan vara 10 rum på Östermalm i Stockholm, eller en etta i Tensta, båda är i rullorna hyresgäster.
Vänligen
Antoinette
-
Hej Antoinette,
Tack för den fördjupade kunskap du bidrar med om begreppet inhyses. Det kan stämma väl med den fader jag nämnde ovan - han är i annat sammanhang omskriven som välbärgad.
-
Om Inhyseshjon kan du läsa här
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hjon
-
Två inlägg har flyttats hit från den numera raderade rubriken Yrken » Övrigt » Fattighjon versus Utfattig.
-
Hej!
Den avhandling som Elisabeth Engberg gjort, som Ann-Mari Bäckman skriver om här ovan (1 & 2 mars 2006), finns att ladda ner för den som är intresserad
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:143639
-
Trettiotre inlägg har flyttats hit från Yrken » Yrken F-I » Inhyses.
-
Två inlägg har flyttats till Språk, ord och namn » Äldre ord och uttryck » Enskild skrift/plikt. (http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=1063&post=1220826#POST1220826)
-
Vad var en inhysesman under första halvan av 1700-talet? En person som hyrde eller hyrde ut?
-
Mycket kan sägas om begreppet inhyses, det rör sig om en person som bor hos någon annan och betalar för sig vanligen genom arbete men kontant betalning kan ju också rent teoretiskt ha förekommit.
https://www.saob.se/artikel/?seek=inhyses&pz=1
-
Här finns förklaring https://sv.wikipedia.org/wiki/Inhyseshjon
-
Som någon skrev tidigare verkar inhyses ha olika betydelse, i mitt fall köpte min ana ett torp 1889 men står ändå listad som ”inhyses”. Det måste alltså betyda att han inte äger jord. I nästa kyrkbok (från 1891) står han under ”Lunda malm” (Öland) och då nummer 3 som är torpet. Det verkar alltså som om ordet ”inhyses” används pejorativt av prästen för folk som inte äger jord, och inte nödvändigtvis för folk som är ”inhysta” hos andra. Kan det stämma?