Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Äldre ord och uttryck => Språk, ord och namn => Äldre ord A - K => Ämnet startat av: Kirsti Ervola skrivet 2003-05-01, 19:14
-
Hej,
jag söker kunskap om tolkning av begreppen gatuhusfolk och gatuhusbarn. Orden träffas som (rätt ovanliga) definitioner i några finska kyrkböcker på 1700-talet.
På Folkmängdsformulären 1749-1774 klassas gatuhusfolk till samma samhällskikt som inhysningar: Friskt Inhyses- och Gatuhusfolk på Landet / Dito Bräckligt, dock ej Almoso-Hjon. Kan gatuhusfolk upfattas som rote- eller fattighjon, och gatuhusbarn som sockenbarn? - I det sistnämnda fallet gällde det en föräldrarlös syskonskara.
Tacksam för svar,
Kirsti Ervola
-
Under en annan rubrik frågades häromdagen vad ordet gatehus betyder. Det finns visserligen förklarat på olika håll i Anbytarforum, men det kan vara svårt att hitta de ställena.
Gatehus kallas i Skåne en vid bygata belägen bebyggd jordlägenhet, som, utan att vara i mantal satt, likväl blifvit själfständigt, skattlagd och fått eget nummer. Skulle byggnaderna ej längre finnas i behåll, fortfar dock lägenheten att i kameralt afseende vara gatehus. - Gatehusman, den som innehar och brukar ett gatehus. Benämningen var införd i äldre bevillningsstadgar och betecknade en med torpare likställd person. (Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan.)
www.lysator.liu.se/runeberg/nfae/0474.html
När det gäller sådana här ord brukar det löna sig att söka i Svenska Akademiens Ordbok, SAOB (http://g3.spraakdata.gu.se/saob). Om gatehus står där bland annat att i fråga om äldre förhållanden i Skåne, delvis även i Halland och Blekinge, betyder hus med tillhörande mindre tomt, urspr. beläget på byns 'gata'.
Och så finns en bok för den som vill läsa mer: Gatehus och gatehusfolk i skånska godsmiljöer. Ur presentationen på www.svenskhistoria.nu/bocker/450.html :
Den som tar en tur genom de skånska tätorterna kommer med all sannolikhet att stöta på ett eller flera så kallade gatehus, oftast belägna vid den gamla bygatan. Men vad är egentligen ett gatehus och vilka bodde i dem? Precis som de större bondgårdarna var gatehusen korsvirkeshus, men de bestod vanligen bara av en länga med en liten kålhage. Gatehusen beboddes av yrkesfolk som skomakare, skräddare och soldater. De som bodde vid godsen utnyttjades till allehanda uppgifter. De skulle till exempel finnas till hands vid klappjakter, notdragning och trädgårdsarbete.
-
Vad trevligt! Kanske jag i inlägget ovan fått förklaringen till varför en av gårdarna i byn vi forskar i kallas Gategården. Den ligger en bit från byn utmed vägen. Men detta är Kyrkefalla i Skaraborgs län. MVH Britta
-
Hej
En viss försiktighet vad gäller härledning av ortnamn är nog på sin plats. Tar jag inte fel finns det, eller har funnits, en plats kallad Gatan i Onsala i Hallands län, därav namnet Gatenhielm. Det lär också finnas en gård Gate eller Gathe i Arvikatrakten i Värmland. Vad säger att de har med gatehus att göra? Användes för övrigt ordet gatehus utanför Skåne och blev dessa inte mera vanliga först under andra halvan av 1700-talet och 1800-talet genom uppkomsten av en stor obesutten befolkningsgrupp på landsbygden?
Johan Sjöberg
-
Det finns ett Gategården i Norum, Bohuslän också.
Det kan inte ha att göra med det engelska ordet gate-grind ?
I så fall är det någon form av grindstuga.
En gissning - Eivor
-
Måste förtydliga mig lite. Stället kallas bara Gategården i folkmun inte i några papper. Britta
-
Hej!
I min barndomsby Ryggebol Skallsjö ( numera Lerum )i P län.
Där var det flera gårdar som var inregistrerade som Gategården eller Gatugården + den oficiella nummerbeteckningen som följde gården.
Alltså inget konstigt med namnet Gatugården !
Möjligen hade detta namn sin härledning från
EN Större Gård som genom ARV blivit uppdelad på flera hemman då med samma namn men med lite olika gårdsnummer för att kunna skiljas åt lättare.
Hälsningar Maj-Brith i Leksand