Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Äldre ord och uttryck => Språk, ord och namn => Äldre ord A - K => Ämnet startat av: Arne Forsman skrivet 2001-11-07, 10:58
-
Hej!
Vid släktforskning i och kring Ådalen i Ångermanland har jag flera gånger kommit på uttrycken Födorådstagerska, Landbonde, Syttningshjon och seland.
Är det nån som kan förklara vad dom betyder?
Födorådstagare, kan det vara nån som får födoämnen - nån sorts socialhjälp.
Eller har det med barnafödsel att göra?
Är en Landbonde en arrendator eller kanske Nybyggare?
Syttningshjon kan väl inte betyda snyltare?
Seland motsvarar det mantal?
-
Hej Arne, Jag tror att begreppen födorådstagare samt Syttningshjon är samma begrepp och avser det vi brukar kalla - undantagsfolk -. Undantag benämndes stundtals sytning (med ett t), eller födoråd.De övriga begreppen får jag dock lämna åt andra att tolka.
mvh
Calle L
-
Landbo, landbonde (jfr Frälsebonde) äldre svensk rätts beteckning för vissa brukare av annans jordegendom på landet.
Landbolega, det i äldre svensk rätt vanliga slaget av upplåtelse av ett helt hemman till brukande mot årlig avrad.
(taget ur svensk uppslagsbok 1956)
-
Seland : Ytmått, 9800 kvadratalnar = ungefär ett tunnland. Ursprungligen sädesland. Ett jordmått som har använts i stora delar av Norrland. 24 seland ansågs motsvara ett mantal.
I 1550 års skattebok för Ångermanland sägs, att ett seland är så mycken jord som man kan så en tunna råg eller korn uti.
(Ur 'Ordbok för släktforskare')
Mvh//Peter
-
För att undvika felslut, med tanke på de annorlunda förhållandena i dagens samhälle, tror jag det är viktigt att tänka på den bokstavliga betydelsen av ordet undantag. Vi uppfattar nog lätt det hela felaktigt som något negativt (att bli satt på undantag, dvs ung. lämnad åt sidan, åsidosatt), men ordet betyder alltså taga undan, dvs för sin egen räkning. Och det var ju just det som bonden/hemmansägaren gjorde när han överlämnade gården till sonen: han undantog då från överlåtandet för sin egen räkning vissa rättigheter som han tillförsäkrade sig själv & hustrun - och dessa utgjorde så undantaget.
Mvh
-
Nu är ju frågan gammal, men jag fyller ändå på svaret om landbönderna med svar om sytningar och seland.
Jag berör sytningar i mitt kommande arbete, och hänvisar då till Conny Blom, ”Att inte förgås i 'vanrykt'. Sytning, själagagn, vård och omsorg under senmedeltid och 1500-tal” i Scandia 2000:1. Texten handlar om avtalsformen som vanligen upprättades mellan nära släktingar och syftade till att ge åldersstigna, sjuka och andra som var oförmögna att försörja sig själva vård och försörjning mot ersättning i framför allt fast egendom. Inom släkten finns sedan mönster för vilka som förväntades erbjudas möjligheten och vilka som i praktiken slöt avtalen.
Seland är ett dialektalt landmått som förekommer i Ångermanland. Tittar man i SAOB får man veta att det syftar till ett äldre ytmått betecknande dels så stor jordareal som besåddes med en under olika tider o. i olika trakter växlande mängd (en spann l. tunna l. fjärding) utsäde, dels en areal av ung. 9800 kvadratalnar; jfr SJÄTTINGS-, SÄDES-LAND; numera vanl. (kam., i fråga om förh. i Ångermanl.) om i sht förr använt mått för jordegendoms kamerala storlek, motsv. 1/24 mantal.
-
Stina. Jag antar att du har tillgång till Nordisk Kultur Mått och vikt utgiven 1936. Seland benämndes även för sädesland i Ångermanland