Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Äldre ord och uttryck => Språk, ord och namn => Äldre ord A - K => Ämnet startat av: Walter Haury skrivet 2004-10-20, 09:48
-
Enkian hustru Marit
Hej!
Hittills påträffade jag i kyrkoböckerna alltid antingen en änka eller en hustru, vilket förefaller ju logiskt också.
I Skepplanda (P) C:1 (1693 ff) läste jag nu flera gånger Enkian hustru och undrar om detta skall betyda nåt annat än när det bara står Enkian, vilket är regeln.
Med hälsningar från Tyskland
Walter
-
Uttrycket är inte ovanligt och har nog ingen betydelse som skiljer det från bara änkan.
Per Thorsell.
-
Förr användes ordet hustru såväl om gifta kvinnor som om änkor, ungefär som vi i dag säger fru i båda fallen. Uttrycket änkan hustru kan alltså översättas med änkefru.
-
Hej och tack, Per och Anders!
Får jag utvidga min förfråga? I samma kyrkobok men även i andra som jag har studera tidigare förekommer qvinna (delvis förkortad) som beteckning för en mans fru, ibland t.o.m. ihop med hustru Till exempel: Begrafs Hustru Kari Pärsd Måns Ryttares qna i Skiöngeröd.(Skepplanda C:1 s97)
Dessutom har jag flera gånger påträffat Fästekvinna.
Är alla dessa uttryck bara rent språkliga variationer eller hänvisar de på sakliga skillnader? Kanske att paret levde ihop utan kyrkligt vigsel e.d.?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
-
Fästekvinna är vanligt förekommande, och anger alltså att paret avser att gifta sig. När det däremot står hustru som i notisen från Skepplanda, då är eller var hon vederbörligen gift. Att det står qvinna (förkortat) i samma notis antar jag är en språklig variation för att inte skriva hustru två gånger i samma mening. Jag tror att qvinna normalt användes relativt mannen (någons kvinna) men knappast ensamt (kvinnan Kari Pärsdotter), medan hustru mera hade funktionen som titel.
-
Ingen regel utan undantag! Jag har en anmoder som får ett barn 1781. I födelseboken står hon vederbörligen som dess Hustru. Två månader efter barnets födelse vigs hon vid den man som nyss var hennes make. Då kallas hon Jungfru. Samma präst i bägge fallen.
Man kan också lägga märke till Qvinsperson, som ofta används om ogifta kvinnor som fått två eller flera oäkta barn. Benämningen vill antyda lösaktighet.
Per Thorsell.
-
Dessa präster!
(Har i morse lärt mig, hur man gör en sånt gult strålande ansikte! Nu vill jag redan hela dagen skriva saker som det där flinande passar till.)
Förutom Qvinnsperson förkommer ganska ofta även Qvinnsfolk. Går det i samma riktning? Men det med folk är kanske ett kapitel för sig; i alla fall blir jag allt igen överraskad i vilka sammanhang och med vilken betydelse ordet kan användas. En annan gång mer!
Walter
-
Per, kunde inte kvinnsperson användas om en kvinna som fött endast ett utomäktenskapligt barn?
-
Qvinnsfolk har jag i de flesta stött på som ett allmänt uttryck utan att det menas någon speciell. Nästan alltid har det menats hustrur eller änkor och mycket sällan har pigor inräknats i detta begrepp.
Hälsningar
Björn Engström
-
Min uppfattning av användningen av 'kvinnfolk' och 'kvinnspersaon' är att det rör sig om kvinnor som före eller efter äktenskapet har 'haft ihop det' med en man. Jag är inte helt säker på att det behövde ha resulterat i ett barn -- men det var ju oftast så som själva gärningen uppdagades -- utan det kunde eventuellt räcka med ett bevisat lönskaläge för att hon skulle få nämnda epitet.
Hälsningar, Mikael!
-
Det går mig vid sådana frågor inte om undantagslöst gällande regler utan därom, att inte felaktiga föreställningar eller dumma associationer sätter sig fast i mitt huvud. Jag hade hittills haft intrycket, att prästerna använde ordena kvinnsperson eller kvinnfolk när en kvinna hörde inte riktigt hemma nånstans i församlingen som dotter eller piga eller hustru eller änka, varmed inte tvunget var förknippat ett moraliskt omdöme om hennes levnadssätt. Därut hörde jag, - och det verkar ju vara fel -, att Håkas kvinna var inte fullt så ordentligt och lagligt och kristeligt som Håkas hustru.
Gissar jag förresten rätt, att sv. kvinna och eng. Queen har samma roten? Med alla konsequenser det har för associationsklimat.
Tack för intresset av mina språkhygieniska frågeställningar!
Walter
-
Hej Walter, (igen! - det är alltid lika kul att kunna hjälpa dig.),
I Svenska Akademiens Ordbok: SAOB kan du slå upp kvinna och då får man fram följande:
ETYMOLOGI: [fsv. qvinna; jfr d. kvinde, fd. qwinn?, nor. kvinne, senisl. kvenna, kvinna; nybildning till fsv. qvinna (isl. kvenna), gen. pl. av KONA sbst.1, o. förleden kvin(na)- i ssgr o. juxtapositioner, ävensom det koll. qvinde, kvinnor; besläktat med isl. kvn, kvinna, eng. queen, drottning.
Så det verkar ju onekligen som om ordet queen är besläktat med ordet kvinna.
...och här är direktlänken till kvinna.
Mvh
Yvonne Carlsson
-
Hej och tack, min snälla gurkedrottning!
Online-vägen till SAOB och SMP osv har jag redan upptäckt för en tid sen, och för det mesta går jag den också och lägger in mig i forumet bara, när jag inte kommit vidare där. Men ibland är det ju helt enkelt roligare att gå på torget (forum=torg) och fråga folk för att höra på olika åsikter och jämföra andras erfarenheter. Och när man träffar där snurkor och andra söta sagoväsen, blir man ju riktigt glad. (Får man göra så, Peter?)
Förresten vet jag inte hur jag borde bära mig åt för att få en sådan fin blå link till en websajt i ett forumsinlägg. Är det kanske en trollkonst som bara snurkor kan?
Walter
-
Betr. Anders Anderssons inlägg 23 okt kl 16:28.
Skepplanda C:1 s114: En gammal qwinna i Båstorp Kierstin Larsdotter 62 åhr gammal. Inte relativt mannen alltså. Men du har rätt: det är inte normalt.
-
Ur The Concise Oxford Dictionary:
queen /kwi:n/ ... [Old English cwen, from Germanic; cf. quean]
quean /kwi:n/ n. archaic an impudent or ill-behaved girl or woman. [Old English cwene \woman': cf. queen]
Så, det verkar som om ordet har en viss nedsättande ton även på engelska.
-
Det med kvinna besläktade ordet kona har fått mycket skiftande betydelser i de nordiska språken. Fram till 1500-talet var det i svenskan helt utan värdeladdning och synonymt med kvinna. Senare blev det, och är fortfarande, ett skällsord, ofta kombinerat med nedsättande förled. I norskan och danskan fick det i stället betydelsen hustru. Det är lätt att göra bort sig i ordvalet.
Ord har sina öden. I ett sockenstämmoprotokoll från början av 1800-talet tog man upp en av de Kungliga överflödsförordningarna. Notisen avslutas med en uppmaning till socknens ståndspersoner, att de skall förelysa i enfald och tarflighet. Så skulle vi nog inte uttrycka oss i dag.
Per Thorsell.
-
Redan i ungdomsdagar som student i Uppsala tyckte jag att det var roligt, att de svenska pronomina han, hon och henne lät som de tyska djurnamn Hahn, Huhn och Henne (tupp, höns, höna). När jag nu läser att kvinna är släkt med kona kan jag tyvärr inte låta bli att ha associationer ur djurriket igen. Men jag skäms verkligen för det och lovar bättring!
Ber förresten att jag blir tillsagd när jag gör bort mig i ordvalet o.d.
Walter
-
Det är ju inte bara en skojig slump att han och Hahn resp. hon och Huhn liknar varann. De har nog samma ursprung; könsbeteckningarna hanne och hona har utvecklats till pronomina och till hönans och tuppens (även hanens) benämningar.
En svensk kommenterade under krigstiden några fartygsnamn i den finska flottan, främst namnen Ilmarinen (en mångkunnig smed i Kalevala), Vetehinen (motsvarar närmast Näcken) samt Hanko (det finska namnet på kuststaden Hangö). Han sade sig begripa namnet Il-Marinen mycket väl, och Vete-Hinen gick också an, men Han-Ko gick över hans förstånd...
Mvh Samppa
-
Om kvinnsperson som begrepp har jag startat en diskussion här:
-
Fästekvinna, (lagligen) trolovad kvinna, stundom även allmännare (i fråga om de lägre samhällsklasserna): fästmö. (Svensk uppslagsbok)
-
Kan en fästekvinna skilja sig från sin tilltänkta make och behövs det då skrivas skiljo brev för att få betyg till giftermål med någon annan i en annan församling?
Jag forskar på en mycket intressant kvinna som när hon föder ett barn kallas frånskild fästekvinna i fb. I hfsl ser det ut som om fästmannen som troligen är far till sonen Victorinus, tidigare född på Norrmalms fängelse (han nämns i Norrmalms kyrkoarkiv i Stockholm), var tvungen att skiljas för att få betyg att gifta sig med en annan kvinna i Habo ?
Göteborgs Garnisonsförsamling CI:16 (1867-1894) Bild 256 / sid 503 (AID: v32684.b256.s503, NAD: SE/GLA/13183)
(https://forum.rotter.se/discus/messages/1063/326801.jpg)
Hänvisningen till hfsl var inte lätt att hitta. Jag fick hjälp här på forumet. Det finns anteckningar från det mamman Anna Christina Johansdotter (Johansson) flyttade in till församlingen till hennes sista oäkta barn, Hedvig (Hildegard) Valborg, flyttar till Karl Johan 1885, fastän boken bara skall sträcka sig till 1871.
Där står i alla fall något om ett brev för mannen Börje Skott, ett skilsmässobrev? Skiljobref af Göt domb 21/4 1875 Var hittar man sånt?
Göteborgs Garnisonsförsamling AIa:10 (1857-1871) Bild 49 / sid 48 (AID: v34998.b49.s48, NAD: SE/GLA/13183)
(https://forum.rotter.se/discus/messages/1063/326802.jpg)
Intressant tycker jag och inser att det finns mycket att lära sig som släktforskare om man verkligen vill få ut allt anteckningarna i böckerna. Hur är det egentligen? Måste man skilja sig från sin fästekvinna nör man har barn ihop innan man kan gifta sig med någon annan? I detta fallet kanske det var lättare för att fästekvinnan var straffad för stöld?
mvh // Ove Tegnér
-
Hittade just en lysning mellan paret redan den 15/10 1865. Det var ju ett öde att de inte hann gifta sig innan Anna Christina blev dömd och skickad till Norrmalm och fick deras barn Victorinus i fängelset.
Göteborgs Garnisonsförsamling EI:3 (1861-1878) Bild 27 / sid 23 (AID: v32707.b27.s23, NAD: SE/GLA/13183)
-
Det var domkapitlet, som utfärdade skiljobrev, både för gifta och för trolovade par, och oftast hade ärendet varit uppe häradsrätten innan. Jag är inte hemma nu, utan borta utan referensböcker, men tror inte det gjorde någon skillnad om de hade barn ihop.
-
Hittade skiljebrevet.
Visst var det Anna Christinas stölder eller snatterier som satte stopp för äktenskapet.
Tack Elisabeth
Göteborgs Domkapitel BIV:1 (1862-1889) Bild 122 (AID: v71659.b122, NAD: SE/GLA/12486)
-
Det var snabba ryck, och roligt att kunna hjälpa till med detta!
-
Jag har lite för många och olika intressen men har växt inom denna hobby det sista året, trots en hel del forskande i många år.
Jag fick god hjälp via dig och en amerikansk släktforskare, Kay Sheldon, angående en USA gren för något år sedan. Nu blev jag tvungen att skaffa eget Ancestry abonnemang eftersom ovanstående kvinna gett mig material till en bok i och med sitt brokiga liv och faktiskt ett filmanus om man vill. Verkligheten överträffar ibland dikten och denna person har, ca 100 år efter sin död, gett mig enastående mycket de senaste veckorna. t.ex. för lite sömn ...
Jag har antagligen haft tur och det kommer att visa sig i det jag skall skriva om henne. Oerhört givande för mig och förhoppningsvis trevlig läsning för andra och ... ovanligt mycket mer känsla av att det kommer till mig för att det är meningen än vad jag varit med om någonsin. Jag är inte alls religiös men de sista veckornas forskande på denna person har gett mig något alldeles extra i dimension, mentalt och själsligt.
Hon har funnits i mitt släktforskningsarkiv i 20 år men var ett fattigt syskon till min mormors morfar, i en fattig familj, som jag inte brytt mig om tidigare. Det visade sig gömma den mest spännande historian och personen av alla hittills. Jag har då ändå både adel, valloner, smeder och självmördare i släkten. Fast man måste krafsa mer än på ytan för att det skall komma fram lite mer än namn och födelsenummer ... Låter jag lyrisk och betagen av stundens upplevelse? Ja, det är jag också.
Kanske behöver jag hjälp igen så jag tackar därför ännu en gång allra ödmjukast.
Hälsningar // Ove Tegnér
-
Kul, Ove! Och jag ska nämna det för Kay Sheldon, som funderar på en resa till Sverige i sommar igen.
-
Det ska bli intressant att ta del av den spännande berättelsen om henne och hennes liv Ove!
-
Ja, en sån här chans får jag aldrig mer. Jag undrar bara hur och var jag skall försöka vända mig när alstret är klart? Min hembygdsförening där jag har kontakt med en annan lokal författare som nyligen gett ut ett par böcker tillsammans med dem, eller ev. släktforskarnas årsbok? Jag känner mer för min hembygdsförening. Vi får se.
Snacka om att saker kommer till mig. I går kväll tog killen i USA som hade släktträd på Ancestry, med dottern och mamman, kontakt med mig och lovade kolla lite. Det var tydligen en sidogren på hans fru.
Jag ryser så spännande är det.
-
Ett alternativ om du vill ge ut ditt alster, om inte hembygdsföreningen eller någon annan vill vara med, kan vara att anlita något av de print on-demand-företag som finns. Det finns flera stycken. Där kan du trycka/ge ut din bok på egen hand till en fullt överkomlig kostnad utan att du behöver trycka någon stor upplaga, och samtidigt få hjälp med distributionen. Funderar själv på att anlita ett sådant företag till ett eget verk.
-
Tack Mats. Jag har nog hört om detta och det skall bli spännande att kolla upp när det är dags.
mvh// Ove
-
vad var matilda eriksson?
och varför är hennes mans födelsedatum överstrukit?
tacksam för lite hjälp.
Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost, Utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker 1860-1949, SE/RA/420401/01/H 1 AA/1141 (1895), bildid: A0036640_00198
Inlägget har flyttats hit 2011 21/10 från den numera raderade diskussionen Yrken: Yrken F–I: Fästekvinna?. /Moderator Yrken