Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Äldre ord och uttryck => Språk, ord och namn => Äldre ord A - K => Ämnet startat av: Bengt Rydh skrivet 2011-09-04, 12:52
-
I Mo härads dombok, AI:2 tinget den 11/9 1689, förkommer några begrepp jag funderar över:
Länsmannen Kyhlström, som berättar dhetta att rätta orsaken till ofwanbemte slagsmåhl hafr dher aff förorsakats, att han Länsmannen, skrivit 2ne härads rätter på Jönses gård i Mulserydh, det han bordt giöra efter K: Maijt:s allernådigste Stadga och befallning såsom dher 2ne booleker finnes.
Hur skall man i detta sammanhang tolka begreppen häradsrätt och bolek?
-
Ur SAOB:
BOLEK , r. l. m.; best. -en; pl. -ar. ( boligh Växiö domk. akt. 1664, nr 15)
[fsv. boleker, af bo (se BO, sbst.¹) o. suffixet -leker, -lek; motsv. d. bolig]
(?) bostad, bostadslägenhet. Åke i Höghult .. tager sina penningar igen af fadren att köpa booleek före. Växiö domk. prot. 1646, s. 393. Min .. tillkommande mågh skall: .. Få mz wår dotter .. sin hemwist och Booleek medh oss hans swärföräldrar uthj Bökewara. Växiö domk. akt. 1680, nr 219. Sjunnerup består af 2:ne Bolekar, N:o 1 och 2. Ågerups arkiv 1719. De sjuka .. voro af särskildta bolekar, och bodde i särskildta hus. GT 1788, nr 24, s. 2. med bet.: bo o. bohag. Bolek .. Haab und Gut. MÖLLER (1790). HEINRICH (1814).
Vänligen,
Olle Elm
-
Enligt SAOB:
- BOLEK, r. l. m.; best. -en; pl. -ar. ( boligh Växiö domk. akt. 1664, nr 15)
[fsv. boleker, af bo (se BO, sbst.¹) o. suffixet -leker, -lek; motsv. d. bolig]
(?) bostad, bostadslägenhet. Åke i Höghult .. tager sina penningar igen af fadren att köpa booleek före. Växiö domk. prot. 1646, s. 393. Min .. tillkommande mågh skall: .. Få mz wår dotter .. sin hemwist och Booleek medh oss hans swärföräldrar uthj Bökewara. Växiö domk. akt. 1680, nr 219. Sjunnerup består af 2:ne Bolekar, N:o 1 och 2. Ågerups arkiv 1719. De sjuka .. voro af särskildta bolekar, och bodde i särskildta hus. GT 1788, nr 24, s. 2. med bet.: bo o. bohag. Bolek .. Haab und Gut. MÖLLER (1790). HEINRICH (1814).
- HÄRADS-RÄTT, r. l. m.
[y. fsv. häradsrätter, i bet. 1]
[HÄRADS-RÄTT.ssg 1]
1) (förr) kam. häradshövdingeränta. Jtem olaff olson hæredtzretthen j forlæningh j Sexmæky hæredit. G1R 2: 109 (1525). Därs. 24: 210 (1554). Lagmans och Häradshöfdings Räntan, som i Sverige kallas Härads-Rätt, i Skåne Matlags-Skatten, och i Finland Dommare Penningarne. BOTIN Hem. 2: 147 1756; möjl. efter handl. fr. 1734). FORSSELL Hist. 1: 106 (1869).
[HÄRADS-RÄTT.ssg 2]
2) allmän underrätt på landet vilken är sammansatt av en häradshövding ss. ordförande samt tolv bisittare (nämndemän) o. som dömer i första instans; jfr TINGS-RÄTT. Häredz- och Hoffrättens domb ähr, att (etc.). RP 16: 292 (1655). ABRAHAMSSON 200 (1726). Förste domstol å landet är Häradsrätt: Ther dömer Häradshöfding, med tolf bönder, som i Häradet bo. RB 1: 1 (Lag 1734). För hvarje tingslag skall en häradsrätt finnas. 2NF 12: 132 (1909). KALLENBERG CivPr. 1: 163 (1917).
I det här fallet torde härads-rätt åsyfta den första meningen, alltså avgift (skatt) som skulle erläggas av alla i häradet, som lön till domaren i häradsrätten (domstolen). Avgiften skulle tydligen - menade i alla fall länsmannen - tas ut per bostad, och inte per egendom.
Ingela
-
Ingela och Olle,
Tack för dessa uppgifter varigenom domboksnotisen och dess sammanhang får en klar mening.
/Bengt
-
Tingspenningen (här finns ju inga härader) togs ut per rök.
-
Ligger Mulserydh nära, t.o.m. på, en häradsgräns?
Danskans bolig ger vid handen att det (bolek) handlar om bostäder och kan det vara så att de två bolekarna på Jönses gård legat i varsitt härad?
/Paul
-
Paul,
Mulseryd, är såväl en socken som en (kyrk)by. Socknen gränsar till både Kinds härad, i Västergötland, och Tveta härad medan (kyrk)byn ligger central placerad i socknen och inte i direkt anslutning till någon häradsgräns.
/Bengt
-
I anslutning till Björns kommentar kan jag bara tillägga att SAOB har just detta som exempel på uppslagsordet rök (2):
Nybyggen, Torp och alle andre Lägenheeter, hwilka egen Röök och Maatlag hafwa. IHäradsfougd. 1688, s. B 3 a.
Alltså, härads-rätt (avgift) tas ut per hushåll - rök och matlag - och inte per egendom. Så man menade kanske på Jönses gård att det visst var två hus, men man hade gemensamt hushåll - medan länsmannen då ansåg att de hade skilda hushåll...
Ingela
-
Det var flera pålagor som togs ut per rök eller hushåll, även internt i socknen. Eftersom alla ville hålla nere sina egna pålagor var tvister om dessa ting inte ovanliga. Ett par gifta bröder som brukade en ärvd, odelad gård, ville i det längsta hävda att de var ett hushåll, trots att alla kunde se att det var två eller t. o. m. tre om föräldrarna fanns kvar på undantag.
-
Diskussionen har i samråd med Moderator Övriga ämnen flyttats hit från Övriga ämnen » 17 Juridik, samtidigt som rubriken ändrades från Begreppen häradsrätter och bolekar till Bolek.