Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => 10) Namnbyte => Efternamn => Personnamn => Språk, ord och namn => Kunde man anta vilket efternamn som helst? => Ämnet startat av: Monika Wilander skrivet 2008-08-15, 11:00
-
Hej!
En anfader i min forskning född i Wisslanda, Småland, var född Håkansson 1827. Hans syskon använder också det efternamnet. Men i samband med utbildning till folkskollärare lägger han till ett namn - Håkansson-Wilander. När han är examinerad släpper han Håkansson helt, och kallar sig genom livet enbart Wilander.
Är det någon som har kläm på vilka ev. bestämmelser som styrde vilket efternamn man kunde anta (bortsett från bruket att ta efternamn efter faderns förnamn)?? Att det blev Wilander kan jag möjligen koppla till att han var född i Wisslanda. Så kunde ju präster göra, men då med någon latininspirerad ändelse. Vad jag kan se finns inget direkt släktskap med andra släkter Wilander.
Hälsningar
Monika Wilander
-
Monika! Före 1901 års namnlag var allt fritt, dvs det var laglöst land. Det var nog bara adelns namn som var fredade.
Göran
-
Jag tänkte haka på denna fråga. Jag har en person som som heter Johan Petter Johansson Natt och Dag. I något fall är namnet hopskrivet Nattochdag.
Han är en skomakare bosatt i Stockholm och enligt uppgift där född 1825-08-07 i Ryssby. Vilket Ryssby är dock oklart, jag har inte lyckats spåra honom där.
Göran skriver att adelns namn skulle vara fredade. Skulle detta då kunna tyda på att en enkel skomakare kan ha någon koppling till släkten Natt och Dag. Han har även minst tre barn som använder namnet Natt och Dag.
Han är ingen nära släktning, men det kunde ändå vara spännande att få veta om någon känner till något om honom.
M v h
Kalle
-
Carl-Johan! Själv skulle jag nog förmoda adligt påbrå eller t o m adelskap i det här fallet. Å andra sidan fanns det ju bestämmelser om att så enkla människor som skomakare och andra med vanliga hederliga näringsfång om de till äventyrs vore adliga inte skulle få behålla sina fäderneärvda namn utan kunde tvingas byta till något mer ståndsmässigt, dvs mer passande till deras faktiska omständigheter.
Tur att tiderna har förändrats!
-
Göran! Tack för information. Ber om ursäkt att jag inte hade läst alla tidigare svar på liknande fråga, men jag får skylla på att jag är ny på detta forum. Men så här 150-60 år efteråt kan jag tycka att det var obetänksamt av samhället att inte reglera namnbruket. Allt visar ju att prästen ville hålla ordning på släktskap i boken, och till och med skrev det namn varunder personen var känd i trakten inom parentes. Detta alldeles oavsett vad personen tog för efternamn. Det handlade väl också om folk som skaffat sig ett yrke snäppet över statare och torpare.
Jag kan också tänka att byte av efternamn hade samma drivkraft som på 1940-50-talen. Man var trött på att heta som alla andra och bytte son-namnen mot något eget.
//Monika W
-
Tack Göran
Jag får väl försöka gräva lite djupare och se om jag kan få fram något om hans föräldrar.
En av döttrarna gifte sig med Johan Alrik Löwenhamn, det verkar ju vara ett fint namn.
Någon son har jag inte hittat, så den här släktgrenen dog troligen ut 1899.
M v h
Kalle
-
I mantalet 1870 kallar han sig själv bara Natt och Dag i efternamn.
När dottern Agnes Josefina föds i Kungsholms församling 21/10 1852 bor de i kv Pilträdet nr 1 enl födelseboken men där kan jag inte hitta dem. Undrar om de vigs där, då kunde det finns mer uppgifter.
(Meddelandet ändrat av izla den 16 augusti, 2008)
-
Löwenhamn däremot skulle väl kanske kunna vara ett fint namn, dvs inom citationstecken, som svärsonen kanhända antagit för att det skulle matcha Natt och dag?
-
Skomakare Nattochdag (Stockholm/Ryssby) förekommer tre gånger på Anbytarforum som exempel på sådana som tagit sig adliga namn utan släktskap.
Mitt eget namn är ett soldatnamn - och ett inte ovanligt sådant i Skåne på 1700-talet - trots att det sades att namn som fanns i adeln inte fick användas som soldatnamn ...
Hälsningar,
Eva
-
Hej Carl-Johan m fl
Under diskuteras din Natt och Dag och en annan person som av någon anledning använder namnet.
-
Natt och Dag kan göra sig bra på en skomakarskylt! Han var tydligen en man med ambitioner eller också var han bara allmänt subversiv. Ja, att Dahlbergh är ett grevligt namn glömmer man lätt, men då är h:et på slutet ett memento. I fallet med ätten Dalman är det tvärtom.
Hälsningar! Göran
(Meddelandet ändrat av GSt den 16 augusti, 2008)
-
Prof Gudrun Utterström har f ö skrivit om svenska adelsnamn på 1600-talet i småskriften Tvåledade svenska adelsnamn under stormaktstiden (Umeå 1980).
(Meddelandet ändrat av GSt den 16 augusti, 2008)
-
Jag har tyckt att det skulle vara lite förmätet att fråga om min Skomakare Johan Petter under Introducerad adel, därför passade jag på här.
Såg att Carl Szabad har vid ett par tillfällen använt honom som avskräckande exempel. Jag såg också att Carls fråga under församlingen inte fått någon svar. Direkt fråga till Carl: Har du hittat någonting på honom före Stockholmstiden?
Jag gillade Görans idé om affärsskylt. Vi har kanske hittat det första dygnetrunt öppna skomakeriet i Stockholm, inte illa.
M v h
Kalle
(Meddelandet ändrat av dis19138 den 16 augusti, 2008)
-
Jag har hittat min vän Natt och Dag på ytterligare ett par ställen.
Vid vigseln 1852 på Kungsholmen anges han inflyttad samma år från Clara. Vid utflyttningen från Clara anges att han vara inflyttad i där november 1843.
Detta stämmer också med inflyttningslängderna där han 1843 inflyttade från Ryssby med namnet Jonasson. Sedan har en (kladdig) anteckning tillförts 1849 där namnet Natt och Dag anges.
Därmed borde man nog kunna avföra honom som idel ädel adel och dom äkta Natt och Dag kan pusta ut, ingen katt bland hermelinerna denna gången heller.
M v h
Kalle
-
Det är väl gott och väl om ätten Natt och Dag kan andas ut. Men min läromästare i släktforskning, Björn Isheden, sade alltid: ingen rök utan eld. Vad är det som säger att ingen Natt och Dag varit framme...
Sanningar brukar hinna ifatt. Har Du uteslutit den, visserligen lilla, men dock möjligheten?
//Monika W
-
Ingen rök utan eld som sagt, men man kan ju alltid undra varför man lägger till ett sådant namn vid 24 års ålder. Jag kan dock inte helt tyda anteckning i inflyttningslängen (GID 2698.170.4400 Klara November 1843) och något på samma rad är också överstruket.
Flera noteringar säger att han både kommer från och skall vara född i Ryssby, men jag hittar ingen födelse eller utflyttning, varken i Kalmar län eller Kronobergs län.
Men någon gång kommer det kanske fram vem som varit framme...
M v h
Kalle
-
Håller med om att det är sent att ändra namn vid 24 år. I min forskning har jag två som lagt till eller ändrat namn vid konfirmationen. Inför Guds ögon kunde man inte annat än låta sanningen komma fram. Vigsel kan väl vara en annan tidpunkt när arv och ursprung står i fokus.
//Monika W
-
Carl-Johan,
han inflyttade i Klara från Hvittaryd/Vittaryd (G), där finns han i utflyttningslängden 1843 och i hfl 1837-1844 sid 22, Vittaryd Nygård. Ditflyttad (enligt föregående hfl) som fosterson 1835 från Buskabo(?). Har inte tid att söka vidare för tillfället, så jag sätter dig på spåret.
Även i Vittaryd anges han född i Ryssby (8/2 1825).
-
Burkabo är ett torp i Vittaryds socken. Ligger under Simaryd enligt: http://web.comhem.se/~u18508220/vittaryd.htm
-
Och där, på sid 58 i hfl AI:5 hittar vi honom, kom från Ryssby 1833, fadern avskedade grenadjären Jonas Jönsson ???, f sept 1802 okänt var. Rymmer 1834.
-
Tack Maud
Vilken pärla du är. Hur hittade du att han kom från Vittryd?
Nu skall jag leta vidare.
M v h
Kalle
-
Flyttar från Ryssby (G), han heter Flinck, men står det Tuna? (utflyttade BII:1, bild 19 AD-online)
Jo, Ryssby (G) AI:9 s 241:
Grenadjären född i Vittaryd
Hustru Stina Svensdotter f i Dörarp 17/9 1801
Son Johan Petter f i Ryssby
dotter Ingrid Maria 5/12 1828 Ryssby
kom från Dörarp 1826. Kan han inte varit född där?
Jo, enligt födelsebok Dörarp så är han det, 5 aug 1825 i Danatorp.
(Meddelandet ändrat av izla den 17 augusti, 2008)
-
Stort tack även till Chris
Dina svar hade smitit emellan. Nu har jag fått allt serverat.
M v h
Kalle
(Meddelandet ändrat av dis19138 den 17 augusti, 2008)
-
Han gjorde bra ifrån sig med tanke på att han uppenbarligen blev lämnad ensam när fadern rymde. Det står inget om de andras öde i hfl.
-
Vittnen vid dopet:
Fröken Albertina Reenstierna, pigan Anna Lisa Berg, kusken Erik Malmqvist och betjänten Anders Vas på Toftaholm. Har Natt och Dag någon anknytning till Toftaholm?? Lite fina vittnen. Det ägdes 1827 (första hfl) av greve, kammarherre Gustaf Bonde gift med grevinnan Clara Rålamb. Släkten Bonde hade det från 1660-talet. Men de hade väl besökare?
Det var bråttom värre: drängen Jonas Jönsson på Nygård gifter sig 27/3 1825 med Stina Svensdotter i Danitorp. Hmm, kan det vara något skumt här som gör att sonen ändrar namn?
(Meddelandet ändrat av izla den 17 augusti, 2008)
-
Tidigare hfl finns med Vittaryd: Där framgår att Stina Svensdotter f 1801 var piga på Toftaholm i 2 omgångar, den senaste från 1823 till 1825 då hon ska ha flyttat till Danielstorp. Hon blev alltså med barn på herrgården i alla fall. (Vittaryd AI:4)
-
Herre min tid, det börjar ju bli riktigt spännade det här.
/Kalle
-
Carl-Johan,
Det står ju klart och tydligt i Klara församlings inflyttningslängd som du refererar till ovan (Klara BIa:7, nov 1843) att lärlingen Johan Peter Jonasson var inflyttad från Hvittaryd. Någon har med senare hand, ovanför hans namn i inflyttningsnotisen, lagt till: antagit namnet Natt och Dag 17/7(?) 1849.
På vilken grund skomakarlärlingen antagit namnet Natt och Dag kan man nog bara spekulera i, men moderns tjänstgöring på Toftaholms herrgård före nedkomsten, som Chris lyfter fram, är förstås intressant i sammanhanget.
-
Prästen kan ju inte varit ovetande om att namnet är adligt, hur kom det sig att han tillät namnbytet?
-
Se där - vad var det vi sa - ingen rök utan eld och sanningen kommer ifatt osv. Visst ska man vara försiktig i sina spekulationer, men på något sätt har han ju fått reda på att han är av annan börd. Annars tror jag inte en skomakare tar ett adelsnamn. Samhället var inte sådant att man kunde förhäva sig utan att det fanns grund för det.
Avslöjar hans eller mammans ekonomi något om att det skulle finnas en greve någonstans som haft dåligt samvete? Bouppteckningar m.m. med en förlupen liten anteckning någonstans kan vara en viktig pusselbit.
//Monika W