Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Förnamn => Personnamn => Språk, ord och namn => Förnamn - L => Ämnet startat av: Jan Åke Sandberg skrivet 2000-05-27, 17:43
-
Per Lydolfsson hette en person nämnd i Visingsborgs grevskap, Velinga tingslag ST 1663, N Vedbo tingslag VT 1673 och HT 1675 samt Visingsö tingslag VT 1679. Han är uppenbarligen son till en Lydolf som var tjänsteman i grevskapet och hans stod under visst beskydd från greve Per Brahe. Hans morfar var kyrkoherde i Habo, Isarael Laurentius Praetorius. Per nämns trumpetare i 1679 års protokoll. Han skrevs in i Brahekolan i maj 1654 som Petrus Lydolphi Haboensis.
-
Jan Åke Sandberg,
Jag blir nyfiken på vem av Isarael Laurentius Praetorius barn som Petrus Lydolphi Haboensis var son till. Herr Israel har ju en egen anknytning till Norra Vedbo som son till Magnus Brahes fogde Lars Jönsson i Vagnsvik, Lommaryds sn, vilken jag stött på i domboken.
Vore tacksam om Du sänder mig ett mail - det verkar som om vi har forskningsintressen i samma områden.
-
Olle!
Visingsborgs grevskaps domböcker 1650-60 och 1670-80 liksom Velingadelen 1660-70 har jag i datan och det är ifrån den kunskapen jag hoppar in här. Per Lydolfsson och hans förfäder tillhör inte min släkt.
Warholms herdaminne uppger på s II:388 Israel var gift med Anna Enochsdotter, han dog vid pass 1654 och hade sönerna Enoch och Laurentius samt dottern Lisbet. Betr Israel så förekommer han på Velingatinget 1654 9/6 och 11/9 och 1655 3/9 skrivs han ej som salig men jag är tveksam till om han levde då, efterträdaren Lars Mellinius hade enl Warholm tillträtt 1655 och domboken motsäger inte detta. Israel antecknas som salig 1656 15/2. Alltså: om han dog 1654 så måste det varit efter 11 sept. Betr sönerna Enoch och Lars så skrevs de in i Braheskolan 1636 men de hade en bror Nils som skrevs in 1638 och han förekommer i protokollen som student i Åbo. Betr Lisbet så förekommer hon som Elisabet Israelsdotter från Härhult (i Habo)där hon 1665 7/6 var med barn där komministern i Habo Ericus Israelis Grodelius var fadern(och detta trots att han var trolovad med en annan). I protokollet 1665 18-19/9 framgår att han av domkapitlet i Skara på begäran får ingå äktenskap med Elisabet. Om Elisabet är dotter till Hr Israel eller någon annan Israel vill jag låta vara osagt (Warholm säger ju det), protokollen ger inte någon absolut ledtråd. Så till din egentliga fråga vem som var mor till Per Lydolfsson och det säger inte protokollen något om. Han var faderlös 1656 15/2 då Hr Lars i Habo betalar sin systerson 5 riksdaler för någonting och denne Lars är Lars Israelsson, inte nye kyrkoherden Lars Mellinius (att de har samma förnamn gör det ibland lite besvärligt annars). Du kan naturligtvis spekulera i att det var den ovannämnda Elisabet men hon förekommer aldrig med epitetet hustru så jag tror att det är en annan. Ett intressant protokoll från 1659 21/6 vill jag sluta med där Jöns Trumpeter i Lindhult (i Habo)köpt bördsrätten från Per Lydolfsson för 50 riksdaler av Pers morfar hr Israel och att pengarna ligger på Visingsborg tills Per blir myndig. Men om han köpt hela hans bördsrätt eller ej får man inte reda på.
Hoppas jag har varit till någon hjälp/Jan Åke
-
Tack för Ditt intressanta svar på min fråga. Jag väljer att komplettera ytterligare här (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=26442) då detta ju inte hör till Lydolf-diskussionen.
-
Lydolf är ett av de namn som Otterbjörk nämner på sid 206 som former med en germansk efterled. Namnet har tidigare nämnts här (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=125492) utan att ursprunget klarlagts. Väljer att rapportera då det visar sig att i denna del av Visingsborgs grevskap tycks förekomma intressanta namn.
-
1660 5/3 Vartofta härad framgår att den Lydolf som Jan Åke Sandberg skriver om, och som var salig nämnda datum, hette Lydolf Mattz. Om detta är en förkortning av ett patronymikon är oklart. Tydligen hade denne ägt Lindhult skattehemman, troligen det i Habo sn.
-
Ur min kommande bok om Per Brahes hovkapell
A 1. Lÿdolf Mattz, trumpetare. Avliden i Lindhult, Habo socken 1649
Uppenbarligen satte Per Brahe stort värde på Lÿdolf eftersom han redan från 1641 hade den osedvanligt höga lönen 75 daler silvermynt (samma 1644, 1645, 1647, 1648). Möjligen överfördes han från trumpetarkåren i Åbo. 1646 bad Per Brahe att Lÿdolfs lön utbetalas på Visingsborg eftersom det saknades pengar i Stockholm. 1641 erhöll Lÿdolf på Per Brahes befallning en silvertrumpet tillverkad av guldsmeden i Gränna (se vidare under Instrument). 1645 efter påsk kallades han av Per Brahe tillsammans med Håkan [Zachrisson] Speleman till Stockholm. I november 1645 uppvaktade han tillsammans med Swen Pedersson (A 4) och de förnämsta av Per Brahes hov det franska sändebudet Tuilleri på hans resa genom grevskapet (Krutmejer, 1806, s. 70). 1647 fick han och en pukslagare 12 daler silvermynt för reseersättning till Stockholm. Samma år fick han och de andra trumpetarna samt de övriga anställda dela på en nyårsgåva 19:16 D Smt. Lÿdolf deltog 10/9 1648 vid Erik Oxenstiernas bröllop med Per Brahes brorsdotter, Elsa Elisabet Brahe, i Åbo. Vid återkomsten till Stockholm var han mycket sjuklig. I november 1650 sålde ”Salig Lÿdolf Trumpeteres enka” hans häst för 30 daler. Hon var dotter till kyrkoherden i Habo, Israel Laurentius Praetorius. 1651 hade änkan gården Lindhult i Habo socken fritt. Sonen Per Lÿdolfsson blev trumpetare hos Per Brahe (se nedan).
(https://forum.rotter.se/discus/messages/1063/424595.jpg)
-
Prickarna över y ingår i bokstaven, det är helt enkelt ett y, det skrevs så ibland.
Bör alltså rättas till din kommande bok.