Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Krigsfångar => Övrigt => Militaria => Krigsfångar i Sverige under Stora nordiska kriget => Ämnet startat av: Fredrik Salomonsson skrivet 2005-08-07, 11:49
-
Jag köpte boken Karolinska förbundets årsbok 1915, och det stod mycket intressant om De Ryska krigsfångarna på Visingsborg.
Jag skrev av några av bokens sidor och lade in på nätet, så att det kan bli glädje för andra släktforskare som också ha Ryska krigsfångar som förfäder.
-
Tack fredrik, vilket jobb du gjort som skrivit in så mycket!
Någonstans står 10000 fångar, borde väl vara 1000?
-
Hej Sten-Sture!
Tack för att du gjorde mig uppmärksam på felet, det är nu åtgärdat.
-
Hej,
Har hittat en annan dansk i Grangärde (Grangärde AI:3 1700-1750, GID: 169.55.94700):
Bengt Larsson Myller, född i Köpenhamn, bosatt i Sunnansjö, Grangärde. Han var gift med Karin Persdotter och de hade (åtminstone) sonen Lars Bengtsson. Det finns även en dotter, Kerstin Olofsdotter, men hon kan inte ha varit dotter till Bengt Larsson Myller, utan sannolikt dotter till Karin Persdotter i ett tidigare äktenskap. Det står också att familjen flyttar någonstans, men jag kan inte tyda det. Kanske någon annan kan det?
Sedan finns (i samma husförhörslängd, GID: 169.55.96700) en Per Eriksson Jute (Guthe), född 1686-06-20 i Botåker, Grangärde, bosatt i Västansjö, Grangärde och gift med Barbro Kristoffersdotter, född 1689-02-16 i Sunnansjö, Grangärde. Per Eriksson var ju född i Grangärde före 1710. Kan han ändå ha haft danskt påbrå? Har även sett andra exempel på personer med tillnamnet Jute (tidigare än 1710). Kan det ha funnits dansk invandring till Bergslagen/Dalarna redan före 1710?
Mvh
Anders Karlsson
-
1720-10-07 begravdes ryska krigsfångens Procoffi Romolins barn på Bubbarps Torp, Lekeryd (F)
ett halvt år gammalt
Lekeryd C:1 (1682-1722) Bild 121 / sid 235 (AID: v34941.b121.s235, NAD: SE/VALA/00216)
(Meddelandet ändrat av Fredrik_S 2012-09-13 15:29)
-
Hej Fredrik! Läser ovan om din sida www.fleraintressen.se/visingsborg/ Gick in för att läsa men länken fungerade inte. Har du stängt ner sidan eller är det fel på adressen? Hälsningar Ann-Christin Hallgren
-
Hej!
Sidan finns här:
http://www.fredriksslekt.se/visingsborg/
-
Enligt prosten Albert Nordberg i Nederluleå skulle en rysk överste Gordon varit krigsfånge i Sverige i början på 1700-talet. Översten skulle med sitt följe ha eskorterats efter kustlandsvägen runt Bottenviken på väg till Ryssland 1708 som följd av en fångutväxling. Har sökt på nätet om denne överste Gordon men har inte fått fram några säkra uppgifter om vem han egentligen var. Är det någon som vet?
-
I Leonhard Kaggs dagbok 1698-1722, Historiska handlingar del. 24 (1912), sidan 93:
År 1707
Den 7 Juli blef öfversten Gustaf Enschiöld af Åbolands cav. regemente fri och ledig uhr sitt från ryssen fångenskap uthbytt och ransonerad mot ryske öfversten Gordon. Personregistret anger med ett frågetecken inom parantes att det rör sig om Gordon, Alexander, rysk öfverste [sid] 18, 93(?)
Överstarna Alexander Gordon och Jakob Gordon blev tillfångatagna vid Narva år 1700 (Kagg: sidan 18]
-
Det rör sig om överste Alexander Gordon, se t.ex. Helge Almquists artiklar om de ryska fångarna i Sverige och de svenska i Ryssland (i Karolinska Förbundets Årsbok åren 1942-1945)
-
Tack för upplysningarna och referenserna, som jag skall försöka få tag i och studera närmare.
-
Specialrulla på krigsfångarna som är i Visingsborgs slott år 1718
Riksarkivets ämnessamlingar. Militaria, Ryska fångar i Sverige, SE/RA/754/2/XXIII/9/5, bildid: A0070147_00003
(Klipp ut och klistra in följade text i rutan Bild id i Svar.se för att komma direkt till rullen)
A0070147_00003
Just min ryss, Ilia Wasilowitz fanns inte noterad i den rullen, typiskt
Skulle vara kul om någon hade lust och tid att skriva av hela rullen och lägga upp på nätet
(https://forum.rotter.se/discus/messages/370865/450843.jpg)
-
Den där var en fröjd att läsa, så vackert skrivet.
Mvh Siv
-
Ja, Siv, tänk om man hade lika fin handstil som den.
-
En förteckning över ryska krigsfångar år 1714:
"Specification på de Ryska fångar, som befinnes wara gambla, bräckelige och Siuklige, här på Barnehuset i Stockholm Nembl:
Fådor Laurentioff 1. Brottfällig
[o.s.v, totalt 61 namn]"
Stockholm 5 februari 1714.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0039169_00244 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0039169_00244) ff
Källa: Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/674 (1714)
***
Se även:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0039169_00495 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0039169_00495) ff
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0039169_00573 ff
-
Förslag på Ryske fångarne som efter de ifrån Lähnen inkomne Rullor här i Riket befinnas [1721].
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065999_03423
Källa: Krigskollegium Krigskollegii kansli, Krigskollegii brevböcker, SE/KrA/0001/E c/85 (1721)
-
"Anno 1719 d 22 Octob:
Ehrencrona föredrog ett Echtenskapzmål ifrån Götha Hofrätt angående en Rysk fånge som som will antaga den Lutterske Religionen och och gifta sig med en Swänsk qwinna ben:d Maria Jönsdotter. Kongl. May:t hade medelst dess resolution af d 4 octob: 1716 förbudet Echtenskap emillan Ryske fångar och Swänska qwinfolck hwilken Hofrätten uttyder att sådant eij angår dhe Ryssar som antagit den Lutterske Religionen.
Gref Tessin: man måste see efter huru det står i resolutionen, och wore wäl at denne qvästionen kommer för Prästerskapet wid Rikzdagen.
Samtel. RikzRåden funno ingen swårhet at icke dhenne Ryssen må få gifta sig med en Swänsk hustru om han will bli uti Lutterska Religionen."
Källa: Nedre justitierevisionen. Högsta domstolen Prot:1718:1 (1718-1719) Bild 4200 / sid 353 (AID: v655180.b4200.s353, NAD: SE/RA/1311)
-
I mina gamla anteckningar hittade jag detta.
Kanske kan vara den Maria Jönsdotter som nämns i förra inlägget.
Maria Jonsdotter på Laggen, Sandseryd var fått äktenskapslöfte av ryssen Michael Vasiliof
Har därefter fött barn
Jönköpings rådhusrätt och magistrat AIIa:78 (1721-1721) Bild 1890 / sid 345
Jönköpings rådhusrätt och magistrat AIIa:78 (1721-1721) Bild 1930 / sid 353
-
"Namnrulla på Ryssarna som ähro i Upsala hwilka till och med den 19 April 1722, åtniutit Underhålld, likmätigt Kongl: StatsContoirets bref af den 6 December 1721, och 5 April 1722 ./.
/.../
58 Man"
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066115_02333 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066115_02333) ff
Källa: Krigskollegium Krigskollegii kansli, Krigskollegii brevböcker, SE/KrA/0001/E c/86 (1722)
***
Tre ryska krigsfångar som "tagit Swenska hustrur i Småland, och nu alldeles tenckia att här i landet qwar blifwa" /.../
Allexci Sidoroff
Petter Bottmonkoff
Michel Jacobi"
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066115_02631 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066115_02631)
Källa: Krigskollegium Krigskollegii kansli, Krigskollegii brevböcker, SE/KrA/0001/E c/86 (1722)
-
Ryske krigsfången Fedor Gestifiof(f) var i Piteå stad i varje fall 1714. Där hade han gjort Brita Nilsdotter från byn Pitholmen med barn. Han hade innan Britas belägenhet kom i dager flyttats till Gävle, men transporterades tillbaka till Piteå när Brita fått barn och fallet kom upp i socknens häradsrätt 1715. Han förnekade inte att han var fadern till hennes barn, de hade "legat" ihop i Öjebyn/på Kyrkobordet, men ville inte gifta sig med henne.
Desirée G.
-
Lite om ryska (och sachiska) krigsfångar i Norr- och Västerbotten 1713 finns att läsa här: https://www.researchgate.net/publication/365353504_Ryska_fanghuset_i_Lulea_stad_1713
Krigsfångar transporterades genom Finland, via norra Sverige och till Stockholm, där de kunde användas i utbyte. En del fångar blev kvar i fånghusen (beroende på tid under Stora ofreden/Stora nordiska kriget), jobbade ute i byar och samhällen som gratis arbetskraft även om de säkert fick både mat och kläder lite här och där när de jobbade.
Det var annars fångvaktarna som hade ansvar för att se till att krigsfångarna hade mat och kläder, och fångvaktarna skulle vara från borgerskapet. Det fungerade inte så bra i ex. städer såsom Umeå så därför anlitades officerare från kompanier såsom Överstelöjtnantens kompani. I städer såsom Luleå och Piteå förefaller vakthållet till största delen ha legat på borgerskapet, även om krigsfångarna i Piteå stad kunde vara på platser som krogen. I Luleå flydde några fångar 1715-1716 och passerade Nederkalix socken där de tagit ett djur från en gård och slaktat och fortsatt "mot Lapmarcken". De blev dock tillfångatagna av mannen de tagit djuret av, men på grund av det uppdagades senare att mannen ifråga våldtagit sina styvdöttrar flera gånger med barn som resultat.
Krigsfångetransporterna genom Sverige gick i varje fall i Norr- och Västerbotten från länsman till länsman i de olika socknarna. Länsmännen fick betalt för att hysa fångarna och för vad de behövde vid transport av fångarna såsom hästar, foder till hästarna och mat under transporterna.
Desirée G.
-
Hej!
Jag disputerade nyligen på en avhandling om krigsfångar under stora nordiska kriget där jag bland annat närstuderar de de krigsfångar som uppehöll sig i och runt Uppsala åren 1706-1716. I min forskning har jag försökt rekonstruera livet för enskilda krigsfångar, var de kom ifrån, vad de gjorde under fångenskapen och hur deras sociala nätverk såg ut. Jag tänker att boken kan vara av intresse för den som forskar om krigsfångar i släkten, i synnerhet för den som har rötter i Uppland, men även för den som är intresserad av hur livet för krigsfångar såg ut i Sverige på Karl XII:s tid och hur de bemöttes av det svenska samhället.
Avhandlingen finns fritt tillgänglig i digital version: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=3&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&sortOrder2=title_sort_asc&query=olof+Blomqvist&language=sv&pid=diva2%3A1752209&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=-7489
(Själva avhandlingen är skriven på engelska, men längst bak i boken finns en mera populärvetenskaplig sammanfattning av resultaten på svenska)
Som en del av min forskning upprättade jag en databas över krigsfångarna i Uppland. I befintligt skick är den tyvärr inte möjlig att offentliggöra, men om du försöker hitta en specifik krigsfånge som kan ha visats i Uppland under stora nordiska kriget så är du välkommen att kontakta mig.
-
Jättetack Stefan, väl behövligt.
Jag har sysslat med krigsfångar i Luleå och Piteå städer under Stora nordiska kriget och stora ofreden (1714-1721 för Norrbottens del pga attacker från ryska armén i Finland) och jag ser att det skilde sig lite åt hur fångarna hölls i Norrbottens städer jämfört med ex. Umeå stad. https://www.researchgate.net/publication/365353504_Ryska_fanghuset_i_Lulea_stad_1713
Den lilla studien är egentligen till projektet "Norrbotten under stora ofreden 1714-1721", men ger också en insyn i livet i städerna under denna tid. Man behöver göra avstamp någonstans när man börjar forska om något och då blev det om krigsfångehuset i Luleå stad. Det är i alla fall uppenbart att magistraten i Umeå stad tyckte att den staden drog större lass än städerna i Norrbotten. Vad rör ryssattackerna var dock Norrbottens kustland mycket svårt drabbat under stora ofreden i jämförelse med Västerbotten.
Det ska bli intressant att se hur det såg ut i Uppsala som jämförelse.
Så jättetack för posten Olof :)